tisdag 30 december 2008

Någon kommer att få spader

Vi satt och diskuterade våra biskops-debatt-skalper, polarn och jag. Han har två ärkebiskopar och en vanlig. Jag har en ärkebiskop, men tre vanliga. Han vann förstås, för vi kom snabbt fram till att det smäller högre att sitta med två ess på hand än ett.

Det finns tretton stift i landet och det stämmer ju bra med en kortlek. Sen kom vi att tänka på Löjliga Familjen. Vet dagens barn ens vad det är? Hur som helst, vi kom på att om man kombinerar Löjliga Familjen med biskoparna så får man en ny
rolig kortlek.

Polarn är nu helt i gasen och idéerna flödar: Då kan man ha biskopar som inte alls tror på gud, biskopar som faktiskt tror på någon gud och så till sist, biskopar som tror på alla gudar på en gång!

Det där sista är mycket modärnt just nu bland biskopar, hävdar polarn som håller sig à jour med både Dagen och Kyrkans Tidning. Ja, men den fjärde sorten då? undrar jag. Alltså, säger polarn och bryter plötsligt lätt på finska, det är biskopar som tror på kontoutdraget!

Japp, säger polarn belåtet, det här blir perfekt, och så får Muhammed vara det blanka kortet, för han får ju inte avbildas. Någon Joker har vi inte kommit på ännu. Treenigheten är ju lite banal – men kanske Ulf Ekman skulle funka?

Dagen

måndag 29 december 2008

Mycket snack och lite verkstad

Idag har jag fått svar av Anders Wejryd i SvD Brännpunkt. Det vill säga, jag har inte fått så mycket svar överhuvudtaget, och vem hade väl väntat sig det?

Så vad svarar han? Tja, han antyder att han är maktlös. Är någon förvånad? Men om man inte har makt över sitt eget pastorat så ska man inte inbilla sig att man kan utöva makt över någon annans.

Svenska kyrkans stora problem idag är, utöver ekonomin, att ju mer man betonar sitt egentliga uppdrag desto snabbare skrämmer man iväg sina medlemmar. Folk som gifter sig, uttrycker till exempel allt oftare en önskan att prästen tonar ned pratet om Gud och Jesus.

Då gäller det att se sig om efter nya affärsmöjligheter att nischa in sig i: Barn kan lockas med clowner och luras till gudstjänst med förskolan. För att inte nämna allt annat man kan hitta på med skolbarn, som till exempel här, här, här, här, här , här, här, här, här och inte minst här. Och så blir det ju en hel del fotboll i bara farten.

Efter ett halvsekel av strider kring ämbetsfrågan dyker man snart huvudstupa ner i nästa getingbo – samkönade äktenskap. Kanske inte konstigt då att man hugger tag i detta hägrande halmstrå som klimatfrågan utgör, nu i en tid när det till och med lanseras miljövänliga biblar? Alltid lurar det någon.

söndag 21 december 2008

Konfirmationsundervisning på skoltid

Nivrenaskolan i Sundsvall har trixat in konfirmationsundervisning på schemat för elevens val. Detta har kritiserats av Skolverket, som anser att konfessionell undervisning inte får förekomma på en icke-konfessionell skola. Och det kan det ju ligga något i.

Men skolans rektor ger sig inte så lätt, utan säger sig nu vara
glad över att få ge Skolverket svar på tal:

Vi har inte någon konfirmationsundervisning i den bemärkelsen”.

För enligt Svenska kyrkans krav på konfirmationsundervisningen
ska det ingå en andakt och någon sådan får man inte ha i skolan.

Så tillsammans med kyrkan har skolan istället skapat någonting
man kallar livskunskap.

Livskunskapen på elevens val innehåller den ”yttre kärnan” i konfirmationsundervisningen. Det har alltså inte funnits några konfessionella delar i undervisningen, enligt rektor Wallin. Den konfessionella delen, då man bekänner sin tro, har i stället flyttats utanför skoltid.


Så med livskunskapen sist på dagens schema, inväntar man att det ringer ut och sen - surprise! - sitter man kvar i klassrummet och övergår till den konfessionella delen med andakt och tillbedjan.

Men någonstans haltar det, för Göran Wallin säger:
Det är en grupp där elever oavsett trostillhörighet kan delta”.
Det låter ju bra, men vilka andra än konfirmander vill gå
i konfirmationsundervisning?


Hur som helst, Göran Wallin är nöjd:
Det känns bra och jag tycker att vi kan känna oss stolta”.

Tro det. Återstår att se vad Skolverket har för uppfattning om Wallins kreativa schemaläggning av skolans utbud av gudstjänst och andakt.

fredag 19 december 2008

Halal-TV och den vacklande trovärdigheten


”Nu har vi fått nog”.

Det är allas våra halalbrallisar som kippar efter luft på Dagens Nyheter. Efter att ha hållit sig undan debatten i flera veckor och bland annat vägrat att ställa upp i SVT Debatt, har de nu gått ut för att ge ”sin version” av saken. Men det blir inga goodwillpoäng den här gången heller.

De har helt enkelt inte förstått att de med sina livsval markerar ett tydligt ställningstagande för samma religion, som de när det passar dem, inte vill bli sammankopplade med. Eller för att ta till en liknelse: De har ungefär samma trovärdighet som en Hawaiiskorta i en FNL-demonstration.

Jag har funderat mycket över varför Cherin Awad inte tog tillfället i akt och gick ut och markerade ett tydligt avstånd när den våldtagna trettonåriga somaliska flickan så bestialiskt stenades till döds. Hon visste att hennes uttalande om sharialagen och stening vid otrohet hade blivit allmänt känd vid det laget. Hon hade försvarat sharialagen med att vittneskraven var så höga att den inte skulle kunna tillämpas utan mest tjänar som varning. Där såg vi vad det var värt.

Så vart tusan tog hon vägen? Varför agerade hon inte? Hon har under flera år skolats i ett västerländskt rättstänkande, hur kunde hon göra dundertabben att inte omedelbart gå ut och säga: ”Det här var inte en civiliserad rättsskipning, det här var ett fruktansvärt övergrepp och en tragedi”. Varför var det ingen ansvarig inom redaktionen som agerade? Till skillnad från Cherin Awad själv, är vi föga intresserade av hennes fysiska oskuld, hennes moraliska oskuld for däremot all världens väg. Hon är jurist och det förpliktigar.

Den obehagliga eftersmaken av tjejernas tystnad stärker känslan av att de i realiteten tjänar som nyttiga idioter för krafter som de anar eller vet att de inte kan utmana, vare sig dessa sitter i teve-huset eller i moskén. Det är för övrigt den obehagliga eftersmaken av hela Halal-TV-experimentet.

Sydsvenskan
DN
Resume.se
DN
SvD
SvD
DN
Newsmill

torsdag 18 december 2008

Rusning till kyrkan i Strövelstorp

Nu rör det på sig. När skolledningen i Strövelstorp tar sitt ansvar och håller fast vid det beslut de tog inför förra årets avslutning om att inte låta barnen fira i byns kyrka, agerar föräldrarna själva. I år har man därför ordnat en egen alternativ julavslutning - i kyrkan.

Detta beslut kan bara applåderas. Föräldrarna har äntligen insett att kyrkobesök hör privatlivet till och att religionsutövningen skall ske på fritiden. Bygdens präster torde inför beskedet gnugga sina händer i förtjusning, när föräldrarna nu så tydligt tagit ställning för de kristna traditionerna.

Att gå i kyrkan i högmässan hör definitivt dit och jag är övertygad om att föräldrarna inte kommer att lämna någonting åt slumpen, när de nu går man ur huse varje söndag för att med liv och lust gå in för de kristna traditionernas bevarande.

Präster

Rev 22 jan. 2009
Eftersom tidningen Dagen tar upp den här frågan igen så tar jag mig friheten att påminna om att ett stort antal präster redan redogjort för sin syn på välsignelse och partnerskap.

.................
Tidningen Dagen berättar idag att SVT:s Rapport för närvarande gör en enkät bland Svenska kyrkans präster. Det handlar om prästernas inställning till att viga homosexuella. Flera av de tillfrågade har reagerat negativt, eftersom de är oroliga för att underlaget kan komma att användas emot dem. Intressant. Vilket svar kan komma att vändas emot dem – och av vem?

Inget hindrade dock ett ansenligt antal präster att gå ut och skriva under ett upprop mot välsignelse av registrerade partnerskap för några år sedan. Det är ingen vild gissning att svaret på SVTs enkät knappast kommer att avvika i någon högre grad från den listan. Om någon är nyfiken på prällarnas uppfattning, så finns den här.


Viol


Det blommar fortfarande
i min trädgård.
Idag den 18 december
hittade jag en doftviol.
Idag för 104 år sedan
föddes min mormor.
Hon var inte heller
någon blyg viol.

onsdag 17 december 2008

Adaktusson gör en pudel

När jag läser Adaktussons kommentar till reaktionerna på hans skriverier veckan innan, kan jag inte låta bli att fundera över det där tvångsmässiga som man så ofta ser hos kristna. Man anar den lätt hotfulla undertonen.“I’ll give you an offer you can’t refuse”.
Ta emot mitt kärleksbudskap eller jag slår ihjäl dig. Typ.

Fast nu för tiden får man ju inte slå ihjäl motspänstiga hedningar längre. Nu måste man prata omkull dem och jaga deras ungar i skolan och det är sååå jobbigt. Det var bättre förr. Det är ingen ordning på någonting, sedan religionsfriheten infördes 1952.

Hur som helst är Adaktusson ganska kul, när han skriver:
”Det är sant att religiositet och andlighet inte bygger på mänsklig vetenskap – lika sant som att ateismen står utan svar på tillvarons största frågor, om världsalltets uppkomst och livets mening. Därav behovet att reflektera.”

Ja, det första kan jag ju hålla med om, men sen blir det knepigare. Menar karln på fullt allvar att han förväntar sig att ateism skulle kunna ge svar på någonting alls? Att vara ateist är att inte tro på gud. Punkt. Analogt att vara nykterist är att inte dricka alkohol. Punkt. In vino veritas, till trots, men svaren på frågorna får jag inte där heller. Skål och pilutta mig.

Återstår då vetenskapen som en hyfsad kandidat för kunskap om världsalltets uppkomst. Och en del annat nyttigt och trevligt.
Det får räcka. Och så då till slut den eviga frågan om livets mening.
Tja? Är svaret 42, eller är det att det kanske inte finns någon mening med livet, eller varför inte – livet själv.

Så kanske är det för att jag är kvinna som jag alltid har intresserat mig mera för mitt eget inre universum, än det förmodat oändliga yttre. För med vetenskapens benägna bistånd lyckades vi till slut att sätta två vackra barn till världen. Tack till alla inblandade, ingen nämnd och ingen glömd.

Det äldsta barnet sa häromdagen; ”Mamma, vet du att det finns astronomer som tror att universum är ändligt? Det gläder mig eftersom jag har så svårt att hålla reda på mina saker”.
Med ett fniss och en klackspark blev frågan ett understatement som handfast flyttade oss tillbaka till verkligheten och ett ostädat tonårsrum. Älskade unge!

Så om det sedan blir tid över att reflektera över de eviga frågorna, så kanske inte Adaktusson och hans gelikar utgör det spontana valet av sällskap. Och där jag tror att vi kan finna orsaken till Adaktusson & Co:s frustration.

Att det finns ett annat sätt att tackla frågorna och med ett annat sällskap än de religiösa. Jag tror att de anar att de satsat på fel häst och det skrämmer dem. Därav det höga tonläget i debatten.

tisdag 16 december 2008

Kristen lobbyism i skolan

Det kan knappast vara en nyhet att Alf Svensson sedan länge passerat sitt sista bäst-före-datum när det gäller att respektera människor med en annan livsåskådning än hans egen. I SvD Brännpunkt lyckas han dessutom med konststycket att hävda den kyrkliga skolavslutningens betydelse för förståelsen av operan Simson och Delila. Bara för att ta ett exempel ur högen.

När jag läser hans gammelmansmästrande utgjutelser över rektorn som stoppade skolavslutningarna i kyrkan kan jag inte låta bli att tro att han nog gärna skulle ta till någon av äldre tiders hjälpmedel för att få pli på den uppstudsiga damen: En stund i skamstocken har ingen mått dåligt av.

För det kristna kärleksbudskapet till trots – någon frihet att tacka nej gives icke av kristen vän av ordning. För hur skulle världen se ut om alla for runt och hade egna åsikter om vilka kulturarv och traditioner de ville odla utom räckhåll för Alf Svenssons gudibehagliga kontroll och överinseende?

För oss som på nära håll studerar den kristna lobbyismen, kallad Skolkyrkan och som enligt egen uppgift idag har foten inne i 1200 klassrum, är det lätt att genomskåda hans argument. För den samlade kristenheten kämpar idag för sin överlevnad i det sekulära samhälle där fri kunskap har slagit undan benen på de religiösa förklaringsmodellerna.

..................
"Att vara skolpastor innebär:

Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen." Källa

..................
"Målet med Bibeläventyret är...
...att bygga ett förtroende för Bibeln hos barn i skolan

...att hjälpa lärarna att undervisa Gamla Testamentet

...att hjälpa församlingarna att bygga goda relationer till skolan
" Källa



fredag 12 december 2008

Hanne Kjöller – igen

Missa inte Hanne Kjöllers ledare i dagens DN. Den handlar om kvinnan som låg död i sex veckor i sin servicelägenhet. Men när jakten på syndabockar startar undviker Hanne Kjöller att följa med ner i sentimentalitetsträsket, utan visar återigen sin osvikliga förmåga att hålla blicken klar: "Var får man dö?"

torsdag 11 december 2008

Sanningen om "den religiösa dräkten"

"Lita aldrig på det du läser i en tidning". Ett uttjatat påstående men likväl värt att påminna om ibland. Som nu, när rubriksättaren i tidningen Dagen skriver:

"Skolavslutning i religiös dräkt tillåten"

Ett intressant påstående, för i brödtexten kan man läsa att Ragnar Eliasson på Skolverket i själva verket säger:

"En skolavslutning som innehåller något inslag av svensk eller annan tradition med "religiös dräkt" kan vara tillåten om betoningen inte ligger på det religiösa inslaget".

Lite skillnad alltså. Hela intervjun kan läsas här den innehåller mycket av intresse för den som vill fördjupa sig i frågan om konfessionella inslag i undervisningen. Värt att lägga märke till är Ragnar Eliassons slutsats som han sammanfattar i detta citat:

"Om lärare upplever att en viss undervisningsplanering innebär risk för att ”gå över gränsen” bör en försiktighetsprincip vara vägledande. Undervisningen ska läggas upp så att varje elev kan delta."

Lägg det där sista på minnet.


Dagen

Dagen
Dagen

Stolpskott

Fotbollsföreningen har bara fått positiv respons säger marknadschefen Staffan Roth om årets julkalender som i likhet med förra årets har ett tydlig kristet budskap:

Kalmar FF ska vara politiskt och religiöst neutralt och vi är måna om att våra samarbetspartners ska passa in i vår profil. Det gör Svenska kyrkan"

Detta kan man läsa i den religiöst neutrala Kyrkans Tidning.

Barometern

onsdag 10 december 2008

Lennart Koskinen trampar i klaveret

Svenska kyrkan verkar ha flyttat in sin söndagsskola i skolorna på Gotland. Nu växer kritiken mot att prästerna sjunger psalmer, ber böner och välsignar skolbarnen i de gotländska klassrummen.

Kritiken möts av en harmsen oförståelse från kyrkligt håll. Läs Lennart Koskinens mailsvar till Knut Stahle efter intervjun på Radio Gotland den 9 december. Knut svar är utmärkt, men jag
tar mig frihet att citera "Bullens" träffsäkra bloggkommentar:

"Koskinen och svenska kyrkan har en osviklig förmåga att glida i skolsammanhang. Kyrkan erbjuder sig att i sammarbete med skolan hålla ett antal lektioner i överenstämmelse med de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Sen bara "råkara" man be lite med barnen. Eller "råkar" predika och välsigna lite på skolavslutningen. Har Svenska Kyrkan problem att tolka och förstå de lagar och förordningar som gäller i skolan eller? Har Kyrkan någon egen moralisk uppfattning som de tycker står över lagen?"

Sen kan man passa på att läsa lite i Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2005:7, vars överläggningar Lennart Koskinen deltog i:

Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander.


11 dec SR P4 Gotland: Präster i klassrummet fråga för politikerna
9 dec SR P4 Gotland: Ingen bön i skolan enligt Skolinspektionen
9 dec SR P4 Gotland: Lennart Koskinen besviken på reaktionerna
9 dec SR P4 Gotland: Skolpolitikern ångrar beslut om kyrkan
8 dec SR P1 Lunchekot (15.15 minuter in i programmet)
8 dec SR P4 Gotland: Föräldrareaktioner
8 dec SR P4 Gotland: Om kyrkans aktiviteter i skolan

Vem tänder stjärnorna - kyrkans projekt för att nå eleverna


:::::::::::::::::::::
Dagen
Dagen
Tre religiösa personer intervjuas om barns behov av andlighet i Dagen.

tisdag 9 december 2008

Svenska kyrkan anställer skolmuslim

Den mångreligiösa skaran vid miljömötet i Uppsala hade knappt checkat ut förrän Svenska kyrkan bjuder upp till nya piruetter
på den politiska korrekthetens nattgamla is.

Idag är det tidningen Dagen som snappat upp att Umeå stadsförsamling ska anställa en muslim. Muslimen ska ingå i ett skolprojekt tillsammans med en präst och en pedagog för att möta elever i årskurs 7. Prästen Susanne Dahl säger:

”Jag anser att Svenska kyrkan har ett ansvar att delta i och skapa rum för interreligiösa möten och dialog och det bör märkas också i hur vi som kyrka och församling arbetar”

Man söker en aktivt troende muslim som är öppen för dialog. Minsann. Av detta kan man dra slutsatsen att när ”kyrka och församling arbetar” för att ta sig in i skolan, är alla medel tillåtna.

Kan någon tipsa Dalia?


måndag 8 december 2008

Anders Wejryd och kyrkans 25 miljarder

.
Gud, Allah och Shiva verkar vara överens. Nu vore det märkligt om inte politiska ledare kunde bli det också.

Detta kunde man läsa inför Interfaith Climate Summit i Uppsala den 28–29 november, klimatmötet som ärkebiskop Anders Wejryd inbjudit till. Ett trettiotal andliga ledare från hela världen, alla med en stark tro på sina respektive gudar, har undertecknat manifestet.

Men tror de över huvud taget på sin egen förmåga att som människor och samfund åstadkomma en förändring till det bättre för miljön och klimatet?

Det är lätt att skriva under ett manifest för att sedan vända sig till allmogen och politikerna med en uppmaning att agera. Men trovärdig blir man först när man är beredd att agera själv och leva som man lär.

Svenska kyrkan sitter på en mycket stor förmögenhet. Låt oss därför göra ett tankeexperiment: med sina 25 miljarder att investera i aktier har kyrkan förutsättningar att skapa ett eget enprocentmål för miljön.

Detta skulle innebära att man flyttade över en procent av sina aktieinnehav till miljötekniksektorn, förslagsvis från bolag som Chevron Texaco, Statoil, BMW och Walt Disney.

Cleantech är idag den vedertagna benämningen på miljöteknikbranschen. Den definieras brett och innefattar olika typer av produkter, tjänster och processer som alla har det gemensamt att de möjliggör en högre effektivitet till lägre kostnad och markant reducerar eller helt eliminerar miljöpåverkan.

En enda procent av kyrkans aktieinnehav skulle betyda en investering på 250 miljoner kronor. Det är nästan lika mycket som den totala investeringen i cleantechbranschen under 2006 eller nästan lika mycket som investerades under första halvåret 2008.

Ett högst betydande tillskott, med andra ord.

Den svenska cleantechbranschen är högaktuell. En majoritet av ventureaktörerna i Svenska riskkapitalistföreningen anger området som det mest intressanta för framtida riskkapitalinvesteringar.

Idag finns olika statliga stödformer för bolag i uppstartskedet. Likaså finns det intresse från privata kapital för uppköp av mogna verksamheter.

Men samtidigt som branschen betraktas som glödhet saknar många lovande bolag riskkapital i expansionsfasen. Här finns alltså möjlighet att göra en kvalificerad insats som riskkapitalist i den finansiella flaskhals som uppstår då ett bolag tar steget från idé till produktion.

Menar Anders Wejryd och Svenska kyrkan allvar med sitt engagemang för miljön och klimatfrågan? I så fall vore det en naturlig åtgärd att se över sina aktieinnehav.

Även den som betalar tusen­tals kronor i medlemsavgift varje år, och som nu med gröna argument ska övertygas om att stanna kvar i gemenskapen, har anledning att bejaka att kyrkans miljö- och klimatengagemang blir något mer än en läpparnas bekännelse.

Upp till bevis, Wejryd. Satsa en procent för ett bättre liv före döden.


Artikeln publicerades 8 dec på SvD Brännpunkt

Sydsvenskans ledarblogg
Dagen
MiljöAktuellt

torsdag 4 december 2008

Världens första pyramidspel

Är kristendomen världens första pyramidspel – eller åtminstone det mest framgångsrika? En elit som lever gott när fotfolket värvar i evangelisationens namn. Lämnar du så sviker du. En missions- befallning som ett allestädes närvarande klipulver i brallan på den rättrogne: Uppdrag värvning. I motgången finns alltid en lämplig bibelvers att hänvisa till: Just så, ditt martyrskap är förutsagt.

The show must go on. Halleluja!

En bibelvers här och en bibelvers där. Sammanhang och logik…? Nej, men en tvåtusenårig marknadsföringskupp som skälver i sina grundvalar när det slamrar i locket på ateismens egen Plus-soptunna. I en tidning, bok eller ett teveprogram nära dig. Men var inte rädd, du är inte ensam. För störst av allt är kärleken och den är fri från monopol. För frihet är, helt visst, det bästa ting.

onsdag 3 december 2008

Adaktusson

Idag tar han i från tårna, den gode Lars Adaktusson i SvD, när han i frustration över att ateister och fritänkare höjer rösten i debatten, jämställer gud med kärleken.

Men om gud är kärlek, så är religionen prostitution. Men, än sen, det finns ju faktiskt de som på fullaste allvar hävdar att det finns lyckliga horor.

Tävling

Och nu blir det tävling!
Tävlingen går ut på att identifiera från vilken bok nedanstående citat är hämtat.

”Kyrkornas skolarbete hänger samman med hela kyrkans uppdrag /…/ Mission och evangelisation hör till kyrkans väsen och uppgift. Varje församling och enskild kristen är utsänd att dela med sig av sin tro.”

Först mailade rätt svar vinner ett ex av boken
"Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen"
av evolutionsbiologen och vetenskapsjournalisten Olivia Judson.

Maila ditt svar till camilla(at)hef.nu
Glöm inte att ange namn och adress.
Vinnarens namn annonseras i det här blogginlägget.

tisdag 2 december 2008

Skolinspektion i Örkelljunga kommun

Ur skolinspektionens beslut
2008-03-13
Dnr 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun

/.../

Allsidighet och saklighet

I 1 kap. 2 § skollagen framgår bland annat att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet i en kommun för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, annan lag eller förordning.

I 3 kap. 11 § skollagen anges att varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. År 1997 upphävdes bestämmelsen om befrielse från religionsundervisning. I propositionen framhölls att det är angeläget att på alla sätt bidra till att minska motsättningar mellan människor från olika kulturer och länder och med olika religioner. Skolan är den gemensamma plats där alla barn bör få en likvärdig utbildning och tillräckliga kunskaper för ett framtida samhälle. En speciell åsikt hos eleven eller i elevens hemmiljö ska inte vara skäl för befrielse från en undervisning som bygger på läroplanens gemensamma värdegrund. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. När det gäller befrielse med hänsyn till särskilda omständigheter framhölls i propositionen att en sådan möjlighet ska tillämpas endast undantagsvis (prop. 1995/96:200 s. 66f).

I läroplanen för de obligatoriska skolformerna slås fast att undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Det betonas att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. Men enligt läroplanen ska skolan också vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Läraren ska också öppet redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem. Skolan kan därför till exempel behöva samverka med politiska partier och organisationer.

I Örkelljunga kommun har olika kristna samfund av tradition ett stort inflytande i kommunen. Inspektörerna har inför och under inspektionen tagit del av synpunkter från föräldrar som anser att konfessionella inslag förekommer i grundskolornas verksamhet i kommunen. Under inspektionen förekom en elevledd konsert med konfessionella inslag på en av grundskolorna, vilket bland annat föranledde en diskussion i utbildningsnämndens arbetsutskott. I kommunen finns en s.k. skolpräst som bland annat finns till hands för elever i grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan. Skolverket har i tillsynsärenden från år 2004 riktat kritik mot Örkelljunga kommun för en alltför långtgående samverkan mellan kyrka och skola (Skolverkets beslut dnr 51-2004:756,757).

Inspektörerna har under inspektionen låtit berörda rektorer få ta del av och bemöta de föräldrasynpunkter som framkommit. Av inspektörernas lektionsbesök på skolorna och av intervjuerna har inte framkommit annat än att den undervisning som bedrivs i kommunens skolor är allsidig och saklig och att skolorna ger utrymme för skilda uppfattningar, i enlighet med läroplanens allmänna mål och värdegrund. Att utreda enskilda inslag i skolornas verksamhet ligger inte inom ramen för inspektionen. Mot bakgrund av de diskussioner som förs kring konfessionella inslag i verksamheten i kommunens skolor på både skol- och kommunnivå, bedömer inspektörerna dock att kommunen som huvudman för det offentliga skolväsendet bör vara observant på att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen, i enlighet med bestämmelserna i skollagen och läroplanerna. Inspektörerna vill också erinra om den skärpta lagstiftning som trädde i kraft 2006 som uttryckligen förbjuder diskriminering av barn och elever mot bakgrund av bland annat religiös tillhörighet. Se vidare Skolverkets webbplats www.skolverket.se/Lagar och regler/Tolkning och vägledning samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
/.../


Källa: Skolverket Dnr: 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun

Vårdgarantin vid vägs ände?

Nu är den på tapeten igen – vårdgarantin. Detta påhitt som
på konstlad väg skulle leda till att patienter får vård i tid.
Sju miljarder har pumpats in sedan 2005 för att korta köerna.
DN uppger att de landsting som misslyckats inte ens kan redovisa vart pengarna tagit vägen.

Problemet med vårdgarantin är att det inte angriper problemets kärna: Att utbud och efterfrågan på vård är i ständig obalans över landet när vården är uppdelad på landsting. Det kan knappast vara en ansvarsfull användning av dessa skattemiljarder att de används som morötter för landstingen så att de ska förmås att fungera som kommunicerande kärl för sina vårdresurser.

Det bör finnas andra vägar att tackla problemet. Ett radikalt förslag är att lägga all specialistvård under en huvudman - staten. Då skulle man få det gränslösa vård-Sverige som man nu skapar på konstlad väg. Tillsammans med ett förstatligande av sjukkassorna får man då en organisation med ett inbyggt incitament för snabb vård och rehabilitering.

För vem vinner på att folk går sjukskrivna med smärtor och inte kan arbeta? Absolut ingen i det nationella perspektivet. Att det ändå sker är ett resultat av kortsiktiga ekonomiska intressen i vårdkedjans enskilda delar.

Det handlar i all enkelhet om att göra det lönsamt för den som står för fiolerna att se till att folk blir friska. Kunskapen finns, men var finns viljan?

Dagen
Dagens Nyheter

SvD

måndag 1 december 2008

Svenska kyrkan tror på Tomten

Så var det bevisat. När vi i tidningen Dagen kan ta del av den danske pastor Jon Knudsens uppfattning att traditionen att pynta med jultomtar är att ägna sig åt djävulsdyrkan, infinner sig osökt en fundering om Svenska kyrkans inställning i frågan.

Efter lite grävande visar det sig att Svenska kyrkan faktiskt tror på Tomten! Kyrkan tror även på Tomtens julverkstad, Piff & Puff, Kalle Anka och Musse Pigg bara för att nämna några namn ur högen. För hur ska man annars tolka kyrkans innehav av 37.777 aktier i företaget Walt Disney & Co?

Sydsvenskan

Aftonbladet

Världen idag om skolpastorn i Lindesberg

Maria Andersson bloggar på Världen idag. Hon har skrivit om min debattartikel i Nerikes Allehanda. Jag har svarat henne men eftersom kommentarfunktionen verkar krångla så lägger jag mitt svar här också:

"Naturligtvis ser inte gymnasiechefen pastorn som ett problem, han håller ju gudstjänster tillsammans med henne i Kristinakyrkan i Lindesberg. NA/Bergslagspostens reporter Ola Westberg lär enligt Mattias Frödén, nyhetschef på lokalredaktionen i Lindesberg, ha känt till detta men valt att utelämna den uppgiften.

Vad gäller dina new age-predikande lärare i gymnasiet så hoppas jag att du anmälde dem för deras osakliga undervisning? Det är oerhört allvarligt om folk utnyttjar situationen på det sättet i skolundervisningen som ska vara saklig och vetenskapligt underbyggd. Att ha skolpräster på ett gymnasium är naturligtvis lika konstigt som att ha en företagspräst på en arbetsplats.

Så var kom läkaren in i diskussionen? Mig veterligt drivs inte heller en läkare av missionsbefallningen utan är helt inriktad på patientens väl och ve utan baktankar om rekrytering till tron på Jesus eller annan gudom."

söndag 30 november 2008

Gymnasiechefen i Lindesberg på två stolar

I artikeln i Nerikes Allehanda/Bergslagsposten om skolpastorn i Lindesberg, uttalar sig gymnasiechefen Kent Hiding som säger sig se positivt på skolpastorns närvaro i skolan.

I ett protokoll från skolkyrkans styrelsemöte torsdag den 21 feb 2008 hittar man följande:

§5 …/ Gudstjänst i Kristinakyrkan den 30 mars som Kent Hiding och Maria ska hålla i. /…

Kanske inte så konstigt då att gymnasiechefen ser positivt på att skolpastorn Maria jobbar i skolan? De arbetar båda för samma församling, den som i sin presentation skriver:
Allt detta goda driver oss ut att berätta om vår tro för andra! Det är kyrkans stora uppdrag!" En lojalitetskonflikt ser ut att vara oundviklig.

lördag 29 november 2008

Debatten om skolpastorn i Lindesberg fortsätter

Nerikes Allehanda/Bergslagsposten följer upp min debattartikel från den 27 nov med en artikel om skolpastorn i Lindeskolan.
Åsa Larsson, (c), är ledamot i barn- och utbildningsnämnden:


"Kanske finns det möjlighet för andra religioner eller livsåskådningar att finansiera en representant på samma sätt som skolpastorn, och i så fall är de välkomna att diskutera det med oss i nämnden. Överhuvudtaget tycker jag vi har för lite utrymme i skolan för livsåskådningsfrågor."

Frågan handlar inte om att fler religiösa företrädare ska in i skolorna. Frågan handlar om hur skolan med trovärdighet ska kunna anses vara icke-konfesionell.

fredag 28 november 2008

Dagen imponerar

Jag har sagt det många gånger och nu kan jag lika gärna gå ut med det offentligt: Jag tycker att tidningen Dagen är en riktigt bra tidning! Tidningen fegar inte, utan berättar om stort och smått med en frimodighet som imponerar. Inte heller tramsar man med lösenord som den fnösketorra Kyrkans Tidning. Att man dessutom har modet hålla sig med en förnämlig blogglänkning höjer betyget ytterligare.

Vi som sitter på ”åskådarbänken” till den religiösa sfären noterar ändå en lika frekvent som intressant företeelse. När olika ämnen behandlas på tidningens sidor infinner sig en känsla av att den högra handen inte vet vad den vänstra gör. Eller snarare:
Hur kan man berätta om olika saker utan att göra en koppling och dra en slutsats? Senast förtjänstfullt illustrerat av en artikel om ett adventsfirande i en skola. Så här skriver man:

”Återigen vägrar en skolledning att låta skolelever få besöka en kyrka inför julen. Den här gången handlar det om det traditionella adventsfirandet i småländska Skillingaryd. Motivering: skolan ska vara icke-konfessionell.”

Lägg det där sista på minnet, så kan vi titta på vad ärkebiskop Anders Wejryd säger i en intervju i samma tidning:

”Vi som kristna ska med glädje och fröjd berätta vad vi tror på, vi ska inte fega med att missionera.”

För att återgå till det där med att göra en koppling och dra en slutsats: Varsågod! Här är förklaringen varför kyrkan ska hålla sig på avstånd från den icke-konfessionella skolan.

torsdag 27 november 2008

Skolpastorn i Lindesberg

Den svenska skolan är inte religiös. Eller borde åtminstone inte vara det. Men när jag läser ett dokument från Skolkyrkan i Lindesbergs gymnasieregion får jag anledning att undra vad som håller på att hända:

”Att vara skolpastor innebär: Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus. Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen.

/…/Skolpastorn har följande arbetsuppgifter, vilket inte är ordnande efter prioriteringsgrad: Att bistå elever och personal genom samtal, själavård, undervisning, hjälp med andakter och gudstjänster.”

Skollagen är tydlig med att undervisningen ska vara icke- konfessionell. Skolverket har däremot svårt att sätta ner foten i frågan, utan hänvisar till rektor och kommunpolitiker. Problemet är att pastorn, och det budskap som det är pastorns kall att vittna om, legitimeras av skolan när den låter pastorn arbeta där.

Låt vara att det sker på ett mera subtilt sätt när pastorn hjälper till på lektioner och i cafeterian, än om vederbörande fick förkunna sin lära öppet. Men det senare skulle åtminstone ge möjlighet till öppen debatt och kritiska frågor. För vem har kraft att ifrågasätta den som bara går runt i skolan och är god och snäll?

När lärare dessutom förmedlar kontakt mellan en elev och pastorn, har man gått ytterligare ett steg över den gräns som definierar en icke-konfessionell skola. Det är ett problem att vi idag inte vet exakt var den gränsen går. Men vi kan se att samfunden ihärdigt testar den gränsen när de nu i snabb takt etablerar sig i skolorna. Däremot vet vi att det går en skarp gräns mellan tro och vetande och det åligger skolan ett tungt ansvar att hålla sig på rätt sida om den gränsen.

Det borde vara en självklarhet att varken präster eller pastorer ska ha sin arbetsplats i skolan. Men så var det då det där med ”den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”. Ett verbalt nålsöga i skollagen kan tyckas, men inte mindre än att Svenska kyrkan tar tillfället i akt och ogenerat baxar sig igenom detsamma, i tvivelaktigt sällskap av frikyrkor som Adventister, Pingst och Livets Ord:

”De kristna kyrkornas särskilda uppgift är att delge den kristna trons innersida så som den tolkas i enskilda människors vittnesbörd och uttrycks i gudstjänstliv och kristna traditioner.”

Man vet att tassandet i korridorer och klassrum inte är okontroversiellt, men trots en försäkran om respekt för andras livsåskådning kan man inte avhålla sig:

” Vi verkar utifrån vår tro på att Gud älskar och har en plats för varje människa och att varje människa är unik och värdefull i Guds ögon. Vår uppgift på skolorna är att vara samtalspartners för elever och personal och att vara ett stöd i skolans verksamhet, inte att värva nya församlingsmedlemmar. Med Jesus som förebild kan vi genom vår närvaro på skolan se, bekräfta och upprätta dem vi möter”.

I Kyrkolivsutskottets betänkande 2005:7 står det att intresset för religionsämnet är lågt och man anser att skolkyrkan kan spela en viktig roll för att förändra detta. Man konstaterar också att i de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander.

Här står det åtminstone i klartext: Det handlar om rekrytering. Hur många vet egentligen om att skolan har blivit måltavla för det här kristna missionerandet? Kanske är det inte ens meningen att vi ska veta. Då är det inte så konstigt att dokument som jag citerat från är märkta:

”Bokmärk sidan, det finns ingen länk hit eller sökväg via någon annan sida. Här samlas interna filer för nedladdning.”


Camilla Grepe

Publicerad 081127 i Nerikes Allehanda
Tack till Göran Rydland som letade fram dokumenten


onsdag 26 november 2008

Miljövänlig bibel

Kristendomen framstår alltmer som världsreligionernas svar på Woody Allens Zelig. Efter en trevande start med bokbålet i Alexandrias bibliotek som viktig milstolpe, fortsatte kyrkan under något årtusende att med gott mod slå ihjäl alla som inte anammade dess kärleksbudskap.

Därefter gled man, via några år av uppiggande häxbränningar och förföljelse av vetenskapsmän, över till det förra århundradets mera domesticerade utövning av husförhör och herrans tukt och förmaning bland den kollektivanslutna allmogen.

Men sedan har utvecklingen accelererat. Religionsfriheten och ämbetsfrågan kom att skaka kyrkan i dess grundvalar och initierade nyorientering och marknadsanpassning.Det sena nittonhundratalets kristna budskap om love, peace and understanding hade knappt hunnit landa i den motspänstiga populasens medvetande förrän kyrkan valde att komma ut som miljöaktivist.

Det senaste och mest spektakulära beviset för detta är ”The Green Bible” som tidningen Dagen berättar om idag. Boken beskrivs som
en helt igenom miljövänlig produkt. Den är tryckt med sojabläck på återvunnet papper och inbunden med linne och bomull, allt för att göra minsta möjliga skada på miljön.

Det tycker jag låter betryggande. Bland annat betyder det att man med gott samvete kan lägga den i sin kompost. Annan litteratur kommer åtminstone jag att som vanligt placera i ett säkert slutförvar i min bokhylla.

Dagen
Dagen
Dagen

Skolböckerna och den politiska korrektheten

Det är inte utan att jag känner vissa förhoppningar när jag läser om det rabalder som läseboken ”Förstagluttarna” har orsakat. Det finns nämligen fler böcker för låg- och mellanstadiet som förtjänar en närsynt granskning.

Själv hittade jag några religionskunskapsböcker i min egen förstagluttares klassrum. Apropå den lilla pojken som i boken ”Förstagluttarna” satt ensam för sig själv för att han var jude, så kan jag avslöja att den lilla pojken i båda religionsböckerna satt ensam och såg ledsen ut för att han var ateist. Andra barn, som tillhörde en religion, demonstrerade i bilderna däremot en närmast speedad glädje över sin religiösa tillhörighet.

Ogillande kommentarer har fällts av läromedelsforskaren Angerd Eilard om att det i ”Förstagluttaren” finns småflickor som leker med Barbiedockor och att en invandrarflicka har en sträng far som bestämmer vad hon får göra. Eilard säger i SvD:

Man hade kunnat beskriva henne hur som helst men istället odlar man stereotyperna. Jag är tveksam till om det bidrar till inkludering i samhället”.

Här har religionsläromedlet ”Spår av tro” för åk 1-6, löst den gordiska knuten med en imponerande kreativitet:
Man har helt enkelt givit blanka fan i att nämna begreppet ateism.

SvD
Dagen

Dagens Nyheter

IKEA och katolsk homofobi

Jag gillar inte den här rubriken i SvD:
”Polacker vill bojkotta IKEA”.
En hederligare rubrik hade varit:
”Homofoba katoliker vill bojkotta IKEA".

Mycket riktigt framgår det längre fram i artikeln att 40% av polackerna i en aktuell opinionsundersökning stödjer legaliserade partnerskap för homosexuella. Det rör på sig i Polen i synen på rättigheter för homosexuella. Att tiden står stilla inom katolska kyrkan borde vi däremot ha lärt oss vid det här laget.

Dagen

måndag 24 november 2008

Apropå Lars Vilks


"Friheten att kritisera idéer - vilken idé som helst, även om de är uppriktigt hållna övertygelser - är en av de fundamentala friheterna i samhället. Och lagen som försöker säga att du kan kritisera eller förlöjliga idéer så länge de inte är religiösa idéer är faktiskt en väldigt egendomlig lag. Det visar på främjandet av idén att det bör finnas en rätt att inte bli förolämpad. Men enligt min åsikt är rätten att driva med något mycket viktigare för ett samhälle än rätten att inte bli förlöjligad, eftersom det första är frihet och det senare förtryck."


Rowan Atkinson

Översättning Christiaan Vos

Vilksdogs

Danska konfirmander tappar sin kristna tro

Att dansk konfirmationsläsning är effektiv mot kristen tro är spännande rön som man kan ta del av på tidningen Dagen.

"Den undervisning danska konfirmander får är mycket bra, men den gör inte att de blir mer troende utan tvärtom mindre. Att det är så kan bero på att undervisningen inte talar till deras hjärtan”.

Detta säger Leise Christensen, ansvarig för den danska delstudien, till Kristeligt Dagblads nätupplaga. Själv tror jag att det beror på att undervisningen inte tilltalar deras hjärnor.

Halal-TV om spriten

I dagens avsnitt av Halal-TV har vi lärt oss att det går lika bra att slå ihjäl folk utan sprit.

Ja, det är lätt att raljera, men faktum kvarstår: Ska vi börja leva efter Koranen för att hantera spritmissbruket eller ska vi behandla det som ett eget problem även i fortsättningen? Spriten, alltså.

Ska vi gissa att folkhälsominister Maria Larssons diplomatiska svar om alkoholen skadeverkningar grundade sig i insikten att även nattvardsvinet sitter löst i ett muslimskt Sverige?

Aftonbladet

Sanningen om Vilks poliseskort

Poliseskort och tumult efter Lars Vilks framträdande i ABF-huset. Nåja? Det var inte värre än att man kunde ringa efter en taxi åt sin konstnärscelebritet. Taxin kom men skickades av okänd anledning iväg igen. Som tur var fanns Human-etiska föreningen, HEFs ordförande Henrik Schullström på plats i lokalen. Sagt och gjort, Schullström packade raskt in konstnär och några till i sin bil och drog vidare till nästa arrangemang.



Vilksdogs

Ystads Allehanda

Dagens Nyheter

Dagen

onsdag 19 november 2008

Hårddiskkrasch

Nu blir det åka av! Hojtar en teologie doktor i tros- och livsåskådningsvetenskap tillika prästinna i Svenska kyrkan, i en krönika i Kyrkans Tidning.

Kyrkan intresserar mig vanligtvis inte mer än andra krisbranscher som passerat sitt sista bäst-före-datum, om det nu inte vore så att man i den här speciella businessen är så innerligt intresserad av skolbarn. Min käpphäst, jag vet, men den dag barnen lämnas ifred ska jag lämna kyrkan i fred. Promise.

Hur som helst har prästinnan gått igång på Stockholms stifts tunnelbanereklam om fri support och ständig uppkoppling, och drar parallellen till sitt egen gudsrelation med ett bildlikt nyladdat batteri, radioskugga och ADSL-trassel.

Kul – och lite tramsigt, skriver hon. För en svindlande sekund undrar jag om hon ska dra en slutsats – men nej… för nu ska det bli åka av om prästinnan får bestämma.

tisdag 18 november 2008

I en skola nära dig?

När medlemmarna sviker och lämnar gemenskapen gäller det att värva nya framtida kyrkoskattebetalare. Skolkyrkan i Luleå stift tar sin uppgift på fullaste allvar – med vad säger skolorna själva om kyrkans smygande i korridorerna och var går gränsen för att skolan ska kunna kallas icke-konfessionell?


Skolarbetarens "10 NYCKLAR".....

1.....Gud tror på dig
Våga ta utmaningar och våga gå ut på oprövade marker.

2.....Lyssna mer än du pratar
Ställ dig på ungdomarnas sida i bearbetningen av de frågor Livet självt ställer till oss alla. Sträva efter att lära känna den verklighet som är ungdomarnas och skolans.

3.....Tala till elever där de är. inte där de borde vara
Våga tro att eleverna, på sitt eget sätt kan ta emot livets utmaningar och vet att Gud är där ungdomarna befinner sig i livet.

4.....Ta Kristus till förebild
Låt alla du möter känna sig sedda och viktiga i dina ögon. Möt skolan, eleverna och personalen i de behov som de har och som du har uppdrag att möta. Våga vara tydlig på skolan. Du är inte där för att frälsa någon. Låt Gud sköta det själv.

5.....Ha inte för bråttom
Glöm inte att Gud aldrig haft bråttom. Varför ska då allt ske på en termin? Skolarbete är ett långsiktigt arbete.

6.....Stjäl idéer frimodigt
Var då noga med att omsätta dessa till dina gåvor och förutsätt-
ningar samt de behov i skolkyrkoarbetet som just du står i.

7.....Skolkontakter är färskvara
När skolan inte hör av sig så har den inte glömt bort dig. Regelbundna besök är svaret. Hållbarheten i skolkontakterna är ca två veckor. Besök alltid lärarrummet. Håll kontakt med skolledningen. Dra en runda i korridorerna och uppehållsrummen.

8.....Ta regelbunden tid med Gud
Herren vill utrusta och ge vishet i vad som är viktigt i uppgiften. Dessutom skapar det öppenhet för att se att Hon faktiskt länge funnits i människors närhet och liv, före oss.

9.....Ingen har patent på Gud
Gud finns alltid i människors närhet. Vår uppgift är att göra Gud mera synlig.

10...Var den du är
Våga släppa fram charm, humor, prestigelöshet...




..........................
Tyvärr fungerar det inte att länka men så här ser länken ut:
http://www.svenskakyrkan.se/luleastift/barnoungdom/pdf/

Skolkyrkans%2010%20nycklar%20%20från%201995.pdf

måndag 17 november 2008

Kristen vårdcentral

Råda församling utanför Göteborg vill öppna en egen vårdcentral. Lars T Gåreberg är kyrkoherde. Han säger till SR/Ekot:

”Vi är seriösa och det är klart att vi vill tjäna pengar på det här men det går inte till någon egen ficka utan eller aktieägare utan det går in i en församlings verksamhet för att vi ska kunna fortsätta som kyrka”.

Håll detta i minnet, för han säger även: ”Bland annat ska patienter där som behöver samtalsterapi kunna få remiss till samtal med en präst.”

Nu blir det riktigt intressant. För tänk efter nu; sen när behövde vi remiss för att få tala med en präst? Är det kanske i själva verket så att Råda församling, som är känd för sin framåtanda, tror sig ha knäckt Columbi ägg i frågan om vem som ska stå för lönekostnaderna för präster och diakoner i församlingen?

Istället för att församlingsmedlemmarna ska prata med en präst som står på församlingens lönelista har man med en enkel manöver flyttat in präst och diakon i vårdkedjan och låter det allmänna stå för fiolerna? Då är det närmast ett bedrägeri i mina ögon.

Offentligt finansierad vård ska hålla sig på behörigt avstånd från vidskepelse och kvacksalveri. När personal ska anställas för att deras meriter primärt baseras på att de tror på obefläckad avlelse och ett liv efter detta, finns det definitivt anledning att reagera.

GP

måndag 3 november 2008

Halal-TV

Jag tror att vi ikväll har fått klart för oss vad halal-TV betyder:
Att inte på något sätt ifrågasätta islam, men gärna ägna oss åt ett naivt studium av det svenska samhället. Sammanfattning: ”Sverige håller på att bli som Egypten”. Och?

Till skillnad mot många andra som nu kritiserar Carl Hamilton väljer jag att inte göra det. Varför? Jo, för att jag förstår att han blev förbannad. Man tar seden dit man kommer, inte minst som varande andra och tredje generationen som fötts i Sverige. När Mona Sahlin drar på sig hijab i moskén på söder för att följa seden, så förväntar vi oss att muslimer hälsar som seden bjuder. Okej?

När reklamen för Telenor bidrar med snabbkurser i hur vi umgås med andra nationaliteter; japaner, amerikaner och ryssar, kliver svenskfödda tjejer in och vägrar ta i hand. ”Ursäkta men min religion förbjuder mig”. Konstigt, men vår ”religion” förbjuder aldrig oss att anpassa oss till landets sed när vi själva ska utomlands. Möjligtvis att gränsen går vid att tvingas tugga i sig fårtestiklar och surstömming. "Min religion" förbjuder åtminstone det senare.

Sammanfattningsvis får programmet så här långt ett lågt betyg av mig. Helt ärligt, men jag hade hoppats på mer. Framför allt hade jag hoppats på en redogörelse för islams ståndpunkt i olika frågor. Att peka på att det bor fler höginkomsttagare i Danderyd än i Botkyrka, och att vissa inte skakar hand med män, räcker liksom inte för att tillfredställa min nyfikenhet.

Syftet med programmet verkar vara ett helt annat än vad jag hoppades på. Visst, vi är erkänt duktiga på nationell självspäkelse, men att enrollera tre fundamentalistiska muslimer för att göra jobbet åt oss är nog att gå lite för långt. Frågan är vem som vinner på det här programmet. Gäspningen riskerar hur som helst att bli bestående, om mångfalden offras på enfaldens altare.

Barometern

SvD

Expressen
Sydsvenskan 081103
Svd 081103
SvD 081103
SvD 081031
SvD 081031
SvD 081031

fredag 31 oktober 2008

Halal-TV, den ultimata björntjänsten till muslimerna från SVT?

Nu är debatten i bloggosfären i full gång om det kommande programmet "Halal-TV". Överlag verkar de flesta undra om SVT är riktigt kloka i huvudet som låter tre fundamentalistiska muslimska kvinnor breda ut sig i åtta program. Själv tänker jag varken licens- skolka eller låta bli att titta. Tvärtom, det här ska bli intressant.

Allra mest intressant kommer det bli att ta del av tittarnas reaktioner. Teve har ett grymt genomslag och jag delar Dilsa Demirbag-Stens oro för vad den mediala uppmärksamheten kan komma att få för konsekvenser för tjejerna. Eller - gör jag det? Kanske inte. Kanske är det bara bra att lite av islams idéer kommer ut i ljuset? Kanske blir det den politiska korrektheten snarare än tjejerna som åker på en präktig käftsmäll. Inte mig emot.

Sen återstår att se vilka ämnen de tar upp. Pressvisningen lär ha avlöjat att de åtminstone i ett program kommer att upphålla sig vid vad de anser om svenska folkets ymniga supande. Ummm, ursäkta, jag kvävde en gäspning. Om tjejerna ägnar programtiden åt religiöst moraliserande över vårt ohämmade supande, knullande och konsumerande, så tror jag att jag står över.

SvD

SvD
SvD
Helsingborgs Dagblad
SvD
Barometern

Fula fiskar

Följ aldrig med någon som lockar med godis!
Det finns många fula fiskar i vår herres hage.

Gud och det akademiska grälet

Det är intressant att notera trenden att uppmärksamma dem som på något sätt kombinerar sin prästroll eller sin starka tro med vetenskap. Senast i en ledare i Barometern berättar Lotte Lundgren om forskaren Ingrid-Maria Bergman som utan problem kombinerar genetikforskning med sin prästroll:


”Nej, hon tycker snarare att tron och genetiken befruktar varandra. Nu är det hög tid att reflektera teologiskt kring forskningens nya rön för Svenska Kyrkan. Många präster har inga som helst problem att koppla samman evolutionen med kristen tro. Om man har möjlighet att titta på livets skapelse ur två synvinklar är det ju bara än mer fantastiskt. Att ta på sig ett par biologiglasögon och sedan ett par teologiska glasögon är inget som helst problem för Ingrid-Maria Bergman och hon känner inte att det hotar Gudsbilden alls.”


Men att glänta på dörren mellan tro och vetande är att släppa lös en brokig samling människor som under kravet av missionsbefallningen lärt att ändamålet helgar medlen. Man ska tro på Gud, Jesus och den Helige ande. Och/eller, punkt. För in trillar inte bara Ingrid-Maria Bergman med sin domesticerade svenskkyrkliga teologi, utan även ID-förespråkaren och fundamentalisten, vars uppfattning kan sammanfattas:


”Vetenskapen är ju inte överens om någonting, men Bibeln har hållit fast vid sin sanning i flera tusen år!”


Religionen handlar nu ytterst sällan om vad den eventuella guden har på hjärtat, utan hur gudens jordiska uttolkare väljer att sköta snacket. Bara den genanta mångfalden i levnadsregler borde få en sansad människa att inse att det är någonting lurt med det här. Mycket lurt.


Det är inte konstigt att den intelligenta, men okunniga, människan under årtusenden funderade över sitt ursprung. Vetenskapen blev den pålitliga metoden att inhämta kunskap, men den kom också att hota den maktställning som religionerna har haft över människor.


För det är det akademiska grälet som jag anser vara vetenskapens storhet. I den akademiska världen finns det ingen tystnadskultur. Den är fri från dogmer och det är hela tiden ny, bättre och säkrare kunskap som är målet.


Vad forskningens nya rön kan få för betydelse för Svenska kyrkan kan vi bara sia om. Det ska bli intressant att följa utvecklingen. Redan nu är kyrkan en ideologisk koloss på lerfötter. Ska förnuftet driva den mot ett fritt fall, eller återuppstår den som en feelgood-konsult för en generation fostrad i New Age?


:::::::::::::::

Läsvärt på bloggen Terra Incognita om konflikten mellan vetenskap och religion.

:::::::::::::::



Dagen

torsdag 30 oktober 2008

Tony Guldbrandzén slirar i faktakollen

Citat från tidningen Dagen:

”Och han menar att det även för en ateist finns anledning att stå kvar som medlem.

- Jag kan tänka att även om man inte är kristen så kan man vilja bevara de kyrkobyggnader vi har i landet. Då kan väl det vara en tillräcklig anledning att stå kvar?" säger Tony Guldbrandzén.”

Kan någon välinformerad person vara vänlig och berätta för Tony Guldbrandzén att vi ateister faktiskt är med och betalar de 460 miljoner som det kyrkoantikvariska bidraget uppgår till under kommande år? Kyrkan själv bidrar med en bråkdel av beloppet.

Skatteverket fiskar i näthandeln

Med skattespindlar, dammsuger Skatteverket internethandeln i jakt på skattesmitare. Webbplatser analyseras utifrån handelns omfattning och inkomstberäkningarna jämförs med deklarationerna.
Sedan starten 2007 har man slipat sin förmåga och förra årets fångst var värd 420 miljoner. FRA-debatten känns plötsligt väldigt avlägsen.

Kyrkan värvar i förskolan

Idag har jag en debattartikel i Sundsvalls Tidning:

I Sundsvalls Tidning kan man den 20 oktober läsa om kontraktsprost Anna-Maria Larssons förestående visitation i Ljustorp, Hässjö och Tynderö pastorat. Om en aktivitet som ska uppmärksamma FN-dagen säger hon: "Det blir en gudstjänst med inriktning mot barn och vi har bjudit in förskolebarn som ska delta.

En snabb koll med en aktuell förskola visar att det finns åtminstone en i personalen som inte har hört någonting alls om en gudstjänst. Så vad är då det här? Jo, ännu ett exempel på Svenska kyrkans ogenerade ambition att nå våra barn.

När vi själva väljer att i strid ström lämna kyrkan, måste man ut och nyrekrytera för att verksamheten ska gå ihop. Med en uttalad strategi att lära barnen att hitta till kyrkan utnyttjar man på ett fult sätt den legitimitet som skolan ger. Och om inte kyrkan är helig nog, så är FN det definitivt.

Det har skett en förskjutning i det allmänna medvetandet kring "vår" religion. När jag gick i skolan hette ämnet kristendomskunskap och man kunde få befrielse från undervisningen av religiösa skäl. Förändringen kom när ämnet bytte namn till religionskunskap och blev obligatoriskt för alla.

Det fungerar under absolut objektiva och opartiska förhållanden, men dessa är en utopi.Dagens verklighet i förskola likaväl som i låg- och mellanstadiet är en kristendomsundervisning med några sidor islam och buddhism i sista kapitlen, som alibi för en förment allsidig undervisning. Ett enkelt påpekande om att den grundliga undervisningen i de bibliska berättelserna saknar sin motsvarighet i övriga religioner, bemöts regelmässigt med ett: Ja, men det är ju vår tradition, kultur och historia! Så kan alltså en befrielse av religiösa skäl, omvandlas till ett obligatorium, med hänvisning till tradition, kultur och historia. Vi kommer inte undan.

I det här speciella fallet riktar man in sig på förskolebarn. Det är inte obligatoriskt att gå i förskolan, men hur ter sig situationen för den förälder som inte vill ha sitt barn på gudstjänst i Svenska kyrkan? Som inte vill att barnet ska skolas in i den mytologi och tro på övernaturlighet som kyrkan står för. Som vill tacka nej till religion och bli respekterad för det beslutet?
Jag som pluggade stannade hemma med ungen hellre än att ta diskussionen.

Förbannat fegt, men som förälder står man i ett beroendeförhållande till lärarna och är mån om att relationerna ska fungera. Att ta upp diskussionen i föräldragruppen är dömt att misslyckas när frågan i de flesta fall anses bäst avgjord genom majoritetsbeslut. "Harmlöst, trevligt, gulligt och rart, eller tror du att ditt barn blir frälst av ett besök i kyrkan?"

Så vad gör den förälder som inte vill ha sitt barn på gudstjänst i Svenska kyrkan – vabbar?


::::::::::::::::
Lotte Lundgren, ledarskribent på Barometern skriver en korkad ledare i ämnet. Som sagt, vi kommer inte undan...

lördag 25 oktober 2008

Skolinspektionens beslut om drogtester i Landskrona

Följande kan man ta del av när man läser Skolinspektionens
beslut om drogtester i Landskrona:

"Skolinspektionen konstaterar att det inte finns stöd i skollagen att påtvinga elever ett drogtest i skolan. Det ingår heller inte i skolans uppdrag att genom drogtester arbeta förebyggande mot drogproblematik. Utifrån svårigheten med att säkerställa elevens reella samtycke och risk för integritetskränkning kan inte skolan genomföra drogtester så som i aktuellt fall.

Skolinspektionen anser dock att det är av stor vikt att skolorna arbetar förebyggande mot droger. Skolan bör istället vid misstanke om drogmissbruk samarbeta med expertis inom till exempel hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som kan ta hand om eventuella frågor, utredningar och behandlingar etc. och ha rutiner för detta."

Här kommer dagens tips om vad Skolinspektionen kan titta närmare på nästa gång!

När får vi se ett pressmeddelande där man kan läsa följande:
Skolinspektionen konstaterar att det inte finns stöd i skollagen att påtvinga elever en skolavslutning i kyrkan. Det ingår heller inte i skolans uppdrag att genom kyrkobesök arbeta förebyggande för Svenska kyrkan. Utifrån svårigheten med att säkerställa elevens reella samtycke och risk för integritetskränkning kan inte skolan genomföra skolavslutningar i kyrkan så som i aktuellt fall.Skolinspektionen anser dock att det är av stor vikt att skolorna arbetar förebyggande för en uppfattning att världen är naturlig. Skolan bör istället vid misstanke om religiositet lämna åt barnets föräldrar att ta hand om eventuella frågor, ritualer och religiösa handlingar etc. och ha rutiner för detta.


HD 081024

Newsdesk

Drogtester och kyrkobesök

Skolinspektionen har kritiserat de så kallade "frivilliga drogtester" som införts i en högstadieskola i Landskrona. Skolinspektionen anser att det inte finns någon garanti för att testerna verkligen blir frivilliga. Eleverna kan uppleva tvång genom grupptryck eller genom sin beroendeställning till skolpersonalen, resonerar myndigheten.

Skolinspektionens beslut

Skolinspektionens pressmeddelande

HD 081024

Råttans år

Om man är intressarad av astrologi - eller helt enkelt funderar över fenomenet självuppfyllande profetior - kan man läsa Jonna Simas blogg i DN STHLM idag.

fredag 24 oktober 2008

Kyrkoavgiften och jobbskatteavdraget

En motion till Kyrkomötet har föreslagit att kyrkomedlemmar med de lägsta inkomsterna befrias från kyrkoavgift. Kyrkomötet avslog motionen men konstaterar att:

Införandet av jobbskatteavdraget har komplicerat situationen. Pensionerna beskattas hårdare än inkomst från arbete, sommararbetande ungdomar betalar kyrkoavgift men ingen skatt.”

Den som inte vill betala kyrkoavgift alls, anmäler sitt utträde senast den 31 oktober.


Dagen

Kristenheten mobiliserar mot könsneutralt äktenskap

Det står och faller med ett ord. Äktenskap. Nu är frågan högaktuell och tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund har gått ut och manat till motstånd.

Ämnet har jag skrivit om tidigare och jag har inget nytt att tillägga idag:

Äktenskap

Sällan har väl en rubricering skapat ett sådant tumult som det som nu yttrar sig i äktenskapsdebatten. ”Bevara äktenskapet” heter det från religiöst håll, som om det egna äktenskapet på något sätt var hotat. Protestmöten har hållits för att hävda det man kallar ”tvåkönsprincipen”, vilken man anser vara fundamental för den mänskliga fortlevnaden.

Men stopp ett tag. På vilket sätt skulle en mindre utpekande benämning av en juridiskt bindande samlevnadsform kunna påverka människors lust och vilja att yngla av sig? Oavsett om man är hetero eller homo? Att överhuvudtaget blanda in barnen är att blanda bort korten, för barn har fötts och kommer alltid att födas av människor med längtan efter barn, så detta kan knappast kräva en särskiljande benämning på föräldrarnas samlevnadsform, snarare tvärtom. Den minsta reproducerande enheten för människans fortbestånd kommer för överskådlig framtid att fortsätta att vara den fertila kvinnan och spermien.

Så vad handlar saken egentligen om? Är det rädslan och obehaget när den sista skillnaden i benämning försvinner, den som idag skiljer partnerskapet från äktenskapet? Att därmed inte längre specifikt kunna utpeka könen hos de kontrahenter som ingår en juridiskt bindande avtal med varandra? Eller med andra ord, ställas inför det plågsamma i att ”de där” ska få göra samma sak som vi andra, ingå äktenskap för att visa att man hör ihop.

Handlar det alltså i grunden om att exklusivt få särskiljas från människor vars kärlek man inte vill erkänna? Då är det inget annat än diskriminering. Vanans makt gör oss blinda för det uppenbara, men vi skulle se det tydligt om vi hade en speciell vigselordning för till exempel par som av något skäl inte kunde få barn. För hur var det nu med samhällets fortbestånd?

Lyfter vi frågan till en politisk nivå så ser vi hur den riskerar att bli ytterligare ett släpankare för den borgerliga alliansen. På samma sätt som i abortfrågan kommer ett litet parti att tvingas göra avkall på sina vallöften och frågan är hur långt man kommer att kunna gå i eftergifter för att kunna stanna kvar som en trovärdig part i en alliansregering.

Ytterst handlar det här om hur vanskligt det är att lagstifta utifrån uppfattningen att religiösa idéer ska få påverka det sekulära samhället. ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” heter det i regeringsformen. Därför är det idag mer angeläget än någonsin att regering och riksdag slår vakt om det sekulära rättssamhället genom att markera ett tydligt oberoende mot de krafter som hävdar att ”All makt utgår från Gud”.

Aftonbladet 081024

Dagen 081024

Sydsvenskan 081024
Dagens Nyheter 081024
Dagen 081024
Dagen 081024
Dagen 081024
SvD 081024
SvD 081024
SvD 081013

torsdag 23 oktober 2008

Trosbekännelsen

Tidningen Dagen kan berätta om att Svenska kyrkan överväger en nyöversättning av trosbekännelsen. Ni vet, den här:

"Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare."

Sen kommer en lång utläggning om "avlad av en helig ande, född av en jungfru, uppstånden ifrån de döda, uppstigen till himlen, sittande vid en allsmäktig guds sida, de dödas uppståndelse och ett evigt liv, etc, etc. Amen"

Alltså ursäkta en enkel hednings funderingar, men är det inte innehållet snarare än språket som utgör problemet? När det dessutom är tron på detta som kyrkan anser bekräftar medlemsskapet, kan det vara värt att påminna o-troende "sponsorer" om att sista dag för utträde är den 31 oktober.

Röster om "kristofobin" i Sveriges Radio

Lennart Sacredéus uttalade sig idag i Sveriges Radio, och sa apropå debatten kring den nye rektorn vid Lunds universitet:

”Ingår det i anställningskraven, ska man behöva svara för sin livsåskådning för att man ska kunna få en statlig tjänst?/.../ Ska man behöva redogöra för sin samfundstillhörighet?”

Svaret är naturligtvis nej. Det ingår inte i anställningskraven. Är det en nyhet för Lennart Sacrédeus? Det kan jag inte föreställa mig. Men det är en retorik som Sacrédeus tar till när han vill slippa få sin ideologi granskad och kritiserad.Sacrédeus efterlyser dessutom ett samhällsklimat där man inte får:

"...raljera och visa total respektlöshet för troende människor."

På den punkten kan jag bara konstatera att jag och Sacrédeus är totalt oense. Har man idéer och åsikter som inte tål granskning och kritik bör man omgående skaffa sig nya och ljuståligare.

Vem som helst som söker jobb och läser annonser kan hitta formuleringar i stil med: ”Vi förutsätter att du delar våra värderingar”. I fallet med Per Eriksson uppstod det tvivel om ifall han delade vetenskapens uppfattning om en naturlig värld.

Men notera att Per Eriksson inte blev diskriminerad inom den formella antagningsprocessen. Däremot blev han kritiskt granskad och ifrågasatt av blivande medarbetare och utomstående debattörer. Det var inte konstigare än så. Han fick tjänsten, men det är ett sundhetstecken för ett öppet samhälle att han inte undkom debatten.


Väldigt Viktig Fråga I Riksdagen

Detta trillade in i min mailbox för en stund sedan. Läs och begrunda vad man ägnar sin tankemöda åt i dessa tider...

"Statsministerbyst kräver minst tio år

Riksdagsstyrelsen beslutade på onsdagen om nya riktlinjer för minnesmärken över statsministrar att placeras i riksdagen.

Det nya beslutet ersätter äldre riktlinjer som sade att det krävdes minst tre valperioder för att tillägnas en byst och en valperiod för att tillägnas relief/medaljong. De gamla riktlinjerna antogs när mandatperioderna var treåriga."

Länk

För övrigt anser jag att riksdagsledamöterna inte borde vara fler än 249.