fredag 25 oktober 2013

Ann Heberlein är sur igen

Nu har Ann Heberlein surnat till igen. Den här gången tar hon Lena Andersson i upptuktelse. Visst, försöka duger. Hon fäktar och slår, men frågan är om hon når det mål hon tänkt sig. Att möta Lena Anderssons genomskådande argument om dunbolsterteologer i DN den 19 oktober med följande citat måste nästan tillskrivas rang av intellektuell harakiri:

"Vem är jag att hävda att jag har svar på Guds vilja? Meningen? Planen? Vi kan sträva efter att upptäcka mening och sanning, men vi måste vara ödmjuka i insikten att Sanningen, den når vi aldrig. Och tur är väl det. Människor som hävdar att de har tillgång till gudomliga sanningar är farliga. Gud är alltid större än våra föreställningar"

Hennes ivriga skyndande till Antje Jackeléns försvar är rörande, men i det här läget kan skadan bara förvärras. Ska man ge sig på vår tids Hedenius* behövs tyngre artilleri än så. Bättre lycka nästa gång.

*/ Mest känd för boken Tro och Vetande 1.0

Lena Andersson svarar Ann Heberlein i DN

torsdag 24 oktober 2013

Statsanställdas pornografikonsumtion och sexköp – arbetsrättsliga aspekter

Ibland gör man fynd på nätet. Som nu den statliga utredningen "Statsanställdas pornografikonsumtion och sexköp – arbetsrättsliga aspekter". Underbar läsning om än aningen blodtryckshöjande för den som anser att tjänstemän avlönade med skattemedel ska ägna sig åt sina arbetsuppgifter. Missa inte heller Vägledningen till antologin där statstjänstemännen erbjuds: "olika diskussionsövningar där ni förslagsvis först besvarar frågorna enskilt och därefter diskuterar era svar i gruppen innan ni går vidare till nästa fråga."

Nästa gång du klagar över att skatten är hög kan du trösta dig med vilka behjärtansvärda ändamål det går till. Den aktuella utredningen lär enligt uppgift ha kostat tio miljoner.



Dagens Opinion

tisdag 22 oktober 2013

Nytt nummer av Bright






















Ett nytt nummer av Bright kommer till prenumeranterna i början av november.
Passa på att prenumerera. Fyra nummer kostar 150 kr eller alla hittills utkomna nummer + två kommande för 300 kr.

Pg 59 30 68-0 eller Bg 737-3061

fredag 18 oktober 2013

Antje Jackelén om faderskapspresumtionen

En gång i tiden förökade vi oss, sambon och jag, genom obefläckad avlelse på Sophiahemmets IVF-mottagning. Lyckan var stor när vi i sinom tid nedkom med två vackra söner. Ogifta som vi var, fick vi vandra till den kommunala tjänstemannen för att bekräfta faderskapet. Hade jag då vetat den blivande ärkebiskopen Antje Jackeléns inställning i frågan, hade jag naturligtvis citerat henne och sagt till tjänstemannen: ”du gör det här till en större fråga nu än vad den är”.

torsdag 17 oktober 2013

Skolverket svarar mig om min anmälan mot Haninge och Skolinspektionens beslut i ärendet

Jag har fått svar från Skolverket! Så här skriver undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo till mig idag:

"Hej!

Du har skrivit till Anna Ekström och mig med anledning av ett tillsynsbeslut från Skolinspektionen. Anna Ekström har bett mig att ge dig en kommentar.

Först bör det konstateras att Skolinspektionen har ställt sig bakom den vägledning "Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal" som Skolverket har på sin webbplats. Skolverket utgår därför från att Skolinspektionen haft grund för sitt ställningstagande i det aktuella tillsynsärendet. Det är inte Skolverkets uppgift att granska Skolinspektionens olika beslut och vi har heller inte haft tillgång till det utredningsmaterial som Skolinspektionen haft som underlag för sitt beslut. Det är inte möjligt att utifrån innehållet i beslutet bedöma om ställningstagandet är förenligt med Skolverkets vägledning eller inte. Du redovisar i dina kommentarer en del uppgifter om den aktuella skolan och rektorn som inte framkommer i Skolinspektionens beslut. I det fall det är nya uppgifter är det möjligt för Skolinspektionen att öppna upp ärendet på nytt om de finner skäl för detta.

Det finns också anledning för Skolverket att tydliggöra vad vår vägledning innebär i några avseenden.
  • Det finns ingen grund i Skolverkets vägledning för att man inom ramen för undervisningen årligen ska upprepa studiebesök i en kyrka vid advent för en och samma klass. Eleverna behöver inte få en sådan "repetition" för att kunna nå målen. Detta har vi också tydligt uttalat i media. Då handlar det om något annat som inte kan sägas vara en del av undervisningen utan en del av utbildningen i övrigt. Skolverket har dock i sin vägledning tydliggjort att man i undervisningen kan göra studiebesök i t.ex. en kyrka för att komplettera den ordinarie undervisningen utan att detta står i konflikt med skollagens bestämmelser, även om det då naturligtvis förekommer konfessionella inslag, t.ex. i en andakt. Men detta beror helt på hur det genomförs och man måste därför lokalt noga överväga formerna för ett sådant studiebesök inom ramen för undervisningen.
  • Årligen återkommande, traditionsenliga besök i en kyrka, t.ex. en adventssamling, är att betrakta som det du anger som punkt 3. Då är det till skillnad från föregående punkt skolans samling och skolan måste säkerställa att skollagens krav på en icke-konfessionell utbildning i en kommunal skola uppfylls. Då kan man inte ha inslag som t.ex. bön och välsignelse. Om det är detta som skolan gör men uppgett att det är undervisning är det Skolinspektionens sak att överväga att öppna ärendet och vid behov komplettera sin utredning.   
  • Det är enligt Skolverkets uppfattning ingen "lucka i regelverket". Skolverkets vägledning är tydlig i dessa avseenden.   
  • Du anger att punkt 3 ska kunna innebära en gudstjänst. Det framgår av vägledningen att det kan vara en adventssamling som skolan ansvarar för och som under vissa villkor kan förläggas till en kyrka. Däremot kan det i en kommunal skola inte vara en gudstjänst.  
  • Skolverket har således inte öppnat för den tolkning som du gör. Utbildningsministern  har ju också meddelat att han ska se över lagstiftningen i syfte att ändra skollagen  för att möjliggöra denna form av inslag.
Mvh

Claes-Göran Aggebo
Undervisningsråd
Skolverket/Utbildningsavdelningen"

Fortsättning följer...

Tillägg 2013-10-29

 Nej, det gav inget att försöka få ärendet omprövat av Skolinspektionen.
Idag kom beskedet.

tisdag 15 oktober 2013

Jackelén skåpar ut Dawkins


Varför just Antje Jackelén?

Varför blev just Antje Jackelén vald till ärkebiskop? Enligt skvaller från bloggosfären har hon tveksamma akademiska meriter men desto starkare kopplingar till DDR-prästen i Burträsk. Min egen åsikt är däremot att hon blev ett pop-val av samma dignitet som valfritt ö-råd i Robinson kunnat prestera. Antje Jackelén har varit ute i debatten och gjort sig ett namn, resten har partiboken fixat.

Ville man till varje pris ha en kvinna fanns både Cristina Grenholm och Eva Hamberg att ta till, för att plocka två välmeriterade namn ur högen. Varför prioriterades då inte kunskap och tro högre i det här fallet?

En trolig förklaring går långt tillbaka i tiden och förklaras pedagogiskt av Daniel Alvunger i hans bok ”Nytt vin i gamla läglar – Socialdemokratisk kyrkopolitik under perioden 1944-1973. I valet mellan att separera kyrkan och staten eller att ta makten över kyrkan inifrån på politisk väg, valdes den senare metoden.

Det är ingen hemlighet att Svenska kyrkan sedan länge varit en inofficiell filial till (S). Blivande ärkebiskop Antje Jackelén kommer med största sannolikhet att driva den linjen vidare. Detta kommer dessutom knappast att dämpa ambitionerna att värva i skolorna med hänvisning till kulturarv och traditioner.

Nåväl, det finns andra omistliga traditioner som fått stryka på foten i det liberala och fria samhället. Minns att det inte var så länge sedan som kollektivanslutningen upphörde och (S) förlorade en miljon medlemmar över en natt. Totalitära krafter känner sina löss på gången.


Lästips:
Ur biskopens blandade dumheter om skolan:
Biskopens riktlinjer för kyrkans uppdrag i skolan
Unga får signalen att kyrkan kan vara farlig
Konfessionslös skola en chimär


Tillägg 2013-10-16
Med den bakgrund och historia kyrkan har, är det naturligtvis inte lätt att så länge ha tvingats stå utan makt att regera och påverka. Efter att ingående ha diskuterat ämnet med Polarn och sovit på saken, har jag kommit på varför det som nu skett känns så besynnerligt bekant:
Var det inte så här det gick till när Socialdemokraterna valde Juholt till partiledare?

”- Kolla grabbar, där borta är det nåt som rör sig, hen kan vi ta!"

(Alla eventuella likheter med sista scenerna i Djungelboken är naturligtvis en ren tillfällighet.)

Teologen på Smp 
Martyrskapet på Dagen 

Grälet igång på SvD
SvD

Camilla Grepe om Antje Jackelén

Som bloggare och debattör har jag haft nöjet att granska den nya ärkebiskopens idéer och åsikter vid ett flertal tillfällen. Här är några länkar:

Antje Jackeléns krokodiltårar
Skolavslutningen är ingen krishantering
Jackelén Skånes främsta opinionsbildare 2012
Antje Jackelén - igen
Antje Jackelén om kärleksbudskapet
Sjung en psalm, ungjävel!

Mediekommentater:
SvD förutspår splittring av kyrkan

fredag 11 oktober 2013

Svenska kyrkan vid skiljevägen

Kommer Svenska kyrkan att delas? Tidningen Dagen verkar vara inne på den tanken och även Kyrkans Tidning tar upp ämnet i en artikel.
En konsekvens av en delning skulle bli att det blir en tydligare profilering och uppdelning i en religiös respektive en politisk organisation. För oss som står utanför kyrkan - och som vill respekteras för vårt val - är det här en hoppingivande utveckling. Det går nämligen inte att värja sig mot den kyrka som är harmlös, trevlig, gullig och rar. Det spelar ingen roll hur mycket vi lämnat kyrkan, eller att våra barn aldrig fötts in i den - vi slipper den inte ändå. När Svenska kyrka legitimeras av sin ganska vetenskaplighet, sin ganska jämlikhet, sin ganska politiska korrekthet, sin ganska miljömedvetenhet och sitt ganska traditionsbevarande är den inget annat än en utkletad intellektuell endometrios i samhällskroppen. Det vi ser nu är förhoppningsvis början till slutet på detta.

Humanistbloggen: Dags att splittra Svenska kyrkan?
Andra som lämnat kyrkan
SvD bekymrar sig 
Göran Skytte lägger pannan i djupa veck  

Tillägg 2013-10-14

Nu vet vi att Antje Jackelén blev vald till ärkebiskop med en majoritet av rösterna. 

SvD

torsdag 10 oktober 2013

Helt i enlighet med Skolverkets riktlinjer?

Skolverket har sammanställt en PM om skolans möjlighet att besöka kyrkan. Efter en inledande text om bakgrund och regelverk finner man huvudrubriken: “Skolor och förskolors möjlighet att besöka kyrkan eller annan religiös lokal”.
Därunder finner man fyra underrubriker, varav den fjärde handlar om konfessionella skolor, så den utelämnar jag här. Övriga tre underrubriker handlar om villkoren då skolan besöker kyrkan i studiesyfte, som skolavslutning och vid religiösa högtider. Dessa underrubriker och relevanta delar av respektive textavsnitt lyder så här:

1. Man kan besöka en kyrka, moské eller synagoga inom ramen för undervisningen

”Undervisningen kan bedrivas i skolans lokaler men det är inget som hindrar att man i studiesyfte besöker en kyrka eller en moské eller en synagoga. Man kan till exempel besöka en kyrka för att studera hur advent firas inom kristendomen.
Sådana inslag i undervisningen ska självfallet för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund. Eleverna får inte heller tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär. I undervisningen kan även psalmer som anknyter till högtiden behandlas.”

2. Skolavslutning i en icke-konfessionell skola kan beroende på innehåll och utformning hållas i en kyrka


”Avslutningen får inte utformas så att det blir en religionsutövning för eleverna. Gränsen för när en skolavslutning är ett uttryck för religionsutövning måste bedömas från fall till fall. Skolinspektionen har i ett flertal tillsynsbeslut slagit fast att om skolavslutningen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och att det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse, kan skolavslutning ske i kyrkan. Det är dock möjligt att sjunga “Den blomstertid nu kommer”, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen med skolavslutning.”

3. Även högtider med utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner kan uppmärksammas i en icke-konfessionell skola

”Det är inget som hindrar att man inom utbildningen uppmärksammar traditioner i det svenska samhället även om dessa har en utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner. Även sådana inslag måste dock utformas med beaktande av skollagens bestämmelser om en ickekonfessionell utbildning. En skola kan således uppmärksamma advent till exempel genom att tända ljus eller ha adventsljusstakar. Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap.”

Nu ska vi applicera detta på Vikingaskolan i Haninge, som jag skrev om i föregående inlägg. Notera att endast punkt 2. och 3. uttryckligen säger ifrån att varken bön, välsignelse eller trosbekännelse får förekomma. Detta nämns inte i stycke 1. som endast säger att elever inte får tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär, (vilket i sig bekräftar att inslag av bekännelsekaraktär faktiskt kan förekomma vid detta tillfälle).

Anmärkningsvärt nog så har både punkt 1. och 3. exemplifierats med advent, men med den skillnaden att i punkt 1. studerar man hur advent firas inom kristendomen, medan man i punkt 3.  uppmärksammar traditionen med advent. En viktig skillnad ska det visa sig. Dessutom ska studiebesöket enligt punkt 1. för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund.

Den enda tolkning man kan göra av detta, är att det alltså är fullt möjligt att gå på advent varje år, åberopandes att det är studiebesök. Dessutom kan det vara årligen återkommande, traditionsenliga, studiebesök, vilket rektorn på Vikingaskolan tydligt förklarat. Vi kan nu se att Haninge åberopat punkt 1. och att Skolinspektionen accepterat detta. Själv vill jag hävda att Vikingaskolan ägnat sig åt punkt 3. men åberopandes punkt 1. Det vill säga, uppmärksammat traditionen advent under sken av att det är ett studiebesök. Detta årligen återkommande studiebesök, säger rektor Kant, är en tradition i sig. Rektor Kants vrängande och krängande är inte snyggt, men har förvisso varit framgångsrikt. Han och Skolinspektionen har visat att det visst är möjligt att ta med barn till kyrkan där prästen ber och välsignar - barnen kan ju välja att inte ta emot välsignelsen!

Det är nu frågan infinner sig - var Skolverkets jurister medvetna om den här luckan i regelverket när riktlinjerna togs fram? Skolinspektionen har godkänt Haninge med hänvisning till Skolverkets PM. Är detta då ett prejudikat för landets skolor att rätta sig efter? Vi kan i så fall  se fram emot en strid ström av studiebesök vid allehanda religiösa högtider. När präster säger “ni behöver inte ta emot min välsignelse” friskrivs skolan från ansvar. Lärarens eventuella för- och efterarbetning vet vi faktiskt ingenting om. Tvärtom kan vi med fog misstänka att den lärare som gärna går med sina elever på religiösa högtider, kommer att ge en lätt vinklad syn på saken. Vi kan se på rektor Kants argument i artiklarna i Dagen, att åtminstone han har en tydlig agenda.

En omvänd tolkning är att Skolverket varit mycket väl medvetet om detta kryphål när riktlinjerna togs fram. Det vill säga att man med åberopande av punkt 1. skulle kunna göra sakliga och vetenskapligt grundade studiebesök i kyrkan på advent, med bön och välsignelse, till skillnad från vid punkt 3. då gudstjänsterna avskalats dessa grundläggande attribut. En invändning mot detta är att advent inte kan vara föremål för studiebesök på skoltid, då denna högtid de facto infaller på en söndag. Kyrkans erbjudande kommer då alltid att vara en fredagsbön som substitut och med skolbarn som enda målgrupp.

Ytterligare en intressant aspekt på det senare fallet, alltså att Skolverket medvetet utformat regelverket på detta sätt, är den utredning som Utbildningsdepartementet initierat. Den behandlar möjligheterna att ändra i skollagen för att tillåta skolor att besöka kyrkor vid religiösa högtider. När detta skrivs har utredningen ännu inte presenterats. Men om Skolverket redan har öppnat för detta, sparkar Jan Björklund in en öppen dörr.

måndag 7 oktober 2013

Skolinspektionen godkänner bön och välsignelse

Skolinspektionen har godkänt bön och välsignelse i den kommunala allmänna skolan. Jag har drivit ett ärende som kan vara av principiellt intresse om man vill se hur Skolinspektionen resonerar kring gudstjänster med bön och välsignelse.

2012-11-30 
En artikel publiceras i tidningen Dagen där det berättas att elever i Vikingaskolan går på traditionsenlig gudstjänst i advent, där prästen ber och välsignar. Det framgår att den aktuella kyrkan, Eskilskyrkan, har 44 samlingar för “hundratals barn” från ett antal andra icke namngivna skolor i Haninge kommun.






















2012-11-30
  
Jag skickar en anmälan till Skolinspektionen där jag citerar prästens ord ifrån Dagen. Den 25 november har Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo haft en debattartikel på DN Debatt. De är tydliga i sitt besked: ”Att skolan är icke-konfessionell innebär att det inte får förekomma religiösa inslag som till exempel bön, välsignelse eller trosbekännelse i utbildningen.” Jag har alltså anledning att tro att Skolinspektionen kommer att ta min anmälan på allvar.

2012-12-11
Skolinspektionen beslutar att överlämna min anmälan till Haninge kommun för utredning och eventuella åtgärder.

2012-12-12 
Vikingaskolans rektor, Johan Kant, uttalar sig till Haninge kommun angående adventsfirandet vid skolan. Kant skriver bland annat:

“Sedan lång tid tillbaka har eleverna på Vikingaskolan gått till Eskilskyrkan på första advent. Detta har varit en tradition för att prata om den tradition som finns i Sverige och där kyrkoåret börjar med advent.”

Här kan man notera att det enligt Kant rör sig om en tradition att prata om en tradition vilket faktiskt är ganska intressant. Hur många fler moment i läroplanen repeteras årligen på detta sätt, genom en egen tradition? Misstanken infinner sig att det inte är kunskapen om den aktuella traditionen som ska läras ut, utan just en traditionsenlig, årligen återkommande uppmärksamhet, som är syftet. Det vill säga praktiserandet av den religiösa traditionen eller i klartext: Religionsutövning. Johan Kant skriver att han:

“klargjorde att besöket på Eskilskyrkan skulle vara icke-konfessionellt och frivilligt.” Dessutom tillägger han att “Besöket i Eskilskyrkan handlar om ett studiebesök där eleverna lär sig om religion inte i religion.”

Av detta kan vi nu dra slutsatsen att Vikingaskolan i Haninge ägnar sig åt traditionen att med traditionsenliga studiebesök i kyrkan, lära sig om den kristna traditionen advent och att detta dessutom är frivilligt.
Det haltar betänkligt i rektor Kants retorik.

2012-12-13
En mailväxling äger rum mellan rektor Johan Kant och Monica Hjort von Zeipel, kompetensstrateg i Haninge kommun, om varför kyrkobesöket inte var obligatoriskt. Kants uttalande till kommunen har fått Hjort von Zeipel att funderar över:

“om det är undervisning i religion och inte utövande av religion, varför är det då frivilligt om det sker på undervisningstid? Kan inte just frivilligheten ses som att det kanske är ett visst utövande?”

Rektor Kant svarar henne: 

“Anledningen till att det är frivilligt är att alla studiebesök utanför skolan kan vi inte, som jag ser det, tvinga eleverna. Det kan vara på riksdagshuset eller i en synagoga. Jag har själv varit med om det flera gånger, att elever inte vill följa med till riksdagshuset, trots att det är en del av undervisningen och då har dessa elever fått gå med någon annan klass.”

2013-02-13
Haninge kommun meddelar beslut med anledning av mitt klagomål. Om rektorn sägs följande: 

“Utöver sina tidigare argument tillägger han att “Det är sedan lärarens uppgift att problematisera studiebesöken och förklara hur svenska traditioner hör ihop med kristendomen. Detta för att skapa förståelse för andra människor och deras tro och för att skapa förståelse för varför religion finns”. "

Återigen ser vi att de årligen återkommande gudstjänsterna benämns “studiebesök” av rektorn. Varje år ska dessutom läraren repetera hur svenska traditioner hör ihop med kristendomen, vilket får mig att tro att rektorn inte har någon högre tanke om sina elevers fattningsförmåga. Dessutom är det ett intressant argument att detta skulle “skapa förståelse för andra människor och deras tro och för att skapa förståelse för varför religion finns”. Vilka “andra människor” syftar rektorn på då? Ska kristna elever genom dessa kristna studiebesök få förståelse för andra religioners traditioner eller är det omvänt de icke-kristna, inräknat ateister och annat löst folk, som ska bibringas förståelse för det kristna? Det finns anledning att stanna upp vid det här argumentet, då det ofta används inom kristen retorik för att försvara religiösa (läs kristna) inslag i undervisningen. Det är också en märklig metod för att skapa förståelse för varför religion finns. Och om så är fallet - är inte målgruppen lite väl ung för at kunna greppa den frågan?

2013-02-20
Tidningen Dagen har en uppföljande artikel i ämnet med den lätt triumfatoriska rubriken ”Elevernas kyrkbesök borde varit obligatoriskt”. Dagen skriver:

”Vikingaskolan i Haninge gjorde inget fel när eleverna före jul fick besöka en adventsgudstjänst med bön och välsignelse. Det slår kommunen fast, och ger samtidigt skolan uppläxning - samlingen borde ha varit obligatorisk.”

Artikeln avslutas: ”Marin Jägerbert, kanslichef på Haninge kommuns utbildningsförvaltning, menar att skolan även i fortsättningen kan anordna den här sortens studiebesök i kyrkan.

- Det viktiga är hur man för- och efterarbetar besöket. Att ta del av olika religioners ritualer är en viktig del av kursplanen i ämnet religionskunskap, säger han. Han tillägger att om en anmälare fortfarande tycker att det finns problem på skolan, kan denne vända sig till Skolinspektionen för vidare utredning.” 


2013-02-20 
Mailväxling mellan mig och kanslichef Martin Jägerbert:

"Hej Martin!
Du citeras i tidningen Dagen angående Vikingaskolans deltagande i Eskilskyrkans gudstjänst. Jag förbereder en tidningsartikel i ämnet och vill kontrollera med dig om du anser dig vara korrekt citerad av Dagen? Dagen uppger att du säger:

“Att ta del av olika religioners ritualer är en viktig del av kursplanen i ämnet religionskunskap” Är det en korrekt tolkning att du, med detta, även inbegriper “att delta i” olika religioners ritualer? Om det är så, var går då, enligt din mening, gränsen för att skolan inte längre ska kunna anses vara icke-konfessionell enligt skollagen 1 kap. 6 §. ?

Rektor Johan Kant framhåller i sitt uttalande 12 dec 2012 att den här ritualen är tradition och årligen återkommande. Kan detta då sägas vara en del av kursplanen i religionskunskap?

Skolverket har under hösten distribuerat en vägledning för skolornas kontakt med kyrkan. Citat:
“Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap”.
Eftersom det förekommer bön och välsignelse vid Vikingaskolans besök i kyrkan, skulle jag vilja veta varför Skolverkets vägledning inte gäller för Haninge kommun?
Med vänlig hälsning
Camilla Grepe"

Martin Jägbert svarar så här:
”Hej Camilla. Här nedan svarar jag på dina tre frågor.
Nej, det är inte en korrekt tolkning att denna formulering även inbegriper “att delta i” olika religioners ritualer.
Skolan avgör själv vilka studiebesök som klasser ska göra. Även kommande studiebesök måste förstås hålla sig inom ramen för gällande regler på området. 
Haninge kommun har tagit del av Skolverkets juridiska vägledning från oktober 2012, och även hänvisat till denna i uppföljningen av klagomålet under rubriken rättsliga utgångspunkter.
Med vänlig hälsning
Martin Jägerbert

2013-05-27 
Jag erbjuds möjligheten att lämna “synpunkter på uppgifter i huvudmannens yttrande, avseende anmälan om konfessionella inslag i utbildningen vid Vikingaskolan i Haninge kommun. Dnr 41-2013:1410”

Jag skriver följande:

"Bakgrund
Vikingaskolans rektor, Johan Kant, låter sig intervjuas i tidningen Dagen 2012-11-30 där han uppger att han inte ser några problem med att prästen ber och läser välsignelse över eleverna i hans skola. Några citat ur artikeln:

“De har i många år besökt adventssamlingarna i Sankt Eskils kyrka. Rektor Johan Kant tycker att besöken är jätteviktiga.”

“För Vikingaskolan är det tradition att besöka S:t Eskils kyrka i adventstid varje år. Johan Kant tog upp Skolverkets debattartikel med sina lärare i måndags, eftersom många klasser planerat att besöka kyrkan i veckan. Han ser ingen motsättning med besöken och Skolverkets direktiv, trots att prästen som leder samlingarna både ber och läser välsignelsen över barnen.”

“Men i vårt fall handlar det om att lära ut tradition, inte religion
(sic!), och det är vad vi tydliggjorde i måndags.”

“I vårt samhälle finns det så lite religion, så för mig känns det viktigt att eleverna får höra om att det finns många miljarder människor som tror på en gud. Kristendomen en del av vår historia och kultur, och det är viktigt att lyfta fram det. Traditioner (sic!) är viktiga, eftersom det ger människan något att hålla i.”

Detta var bakgrunden till min ursprungliga anmälan, då skolan inte ska praktisera kristna eller andra religiösa traditioner. Skolans uppgift är att sakligt och objektivt utbilda om religion och då ingår teoretisk kunskap om respektive religions traditioner i detta.

Mina synpunkter på huvudmannens yttrande:
Haninge kommuns grundskolechef, Johannes Pålsson, meddelar Skolinspektionen 2013-04-22 att utbildningsförvaltningen betraktar detta som ett studiebesök, då prästen informerats om att avsikten med besöket är att det ska vara ett studiebesök. Detta påstående motsägs uttryckligen av prästen själv, som i en artikel i Dagen 2012-11-30 säger:

“Jag är kallad till präst och det innebär att jag är kallad till att sprida det glada budskapet. Om vi inte får prata om Gud i kyrkan är det ingen idé att skolorna kommer hit.”

Vidare konstaterar grundskolechefen att studiebesöket skulle ha varit obligatoriskt. Rektor Johan Kant hade beslutat att det skulle vara frivilligt. Min bestämda uppfattning är att rektor Johan Kants beslut att kyrkobesöket skulle vara frivilligt, grundade sig i, att det är en årligen återkommande och uttalad tradition med välkänt innehåll (bön och välsignelse), samt han var väl medveten om att innehållet i det stod i strid med Skolverkets direktiv uttryckt i en artikel i DN Debatt 2012-11-25. Denna artikel av Skolverkets GD Anna Ekström åberopade han i ett uttalande till Haninge kommun 2012-12-12.

Vi kan här se hur ett traditionsenligt adventsfirande i en kyrka, med bön och välsignelse, plötsligt får status som “studiebesök”. Tanken att någonting som normalt är förbjudet, skulle bli godkänt bara genom att man byter namn på företeelsen, är oroväckande. Studiebesök är dessutom sällan traditionsenliga.

Vidare finns en tjänsteanteckning från ett telefonsamtal 2013-05-16 mellan läraren Pirjo Sekkeli vid Vikingaskolan och Skolinspektionens utredare Leif Eriksson. Enligt denne ska Pirjo Sekkeli ha uppgett att:

“Detta besök var inget märkvärdigt. Inför besöket berättade hon för klassen vad syftet med besöket var och vad som händer i en kyrka. Då flera elever i klassen är muslimer förs det ofta diskussion om hur olika religioner utövas och vilka ritualer som olika religioner har.”

Uttalandet från Pirjo Sekkeli är anmärkningsvärt: Noterar skolan elevernas trostillhörighet? Är elevernas eventuella trostillhörighet ens relevant för Vikingaskolan? Tillfrågas eleverna om sin trostillhörighet på lektionerna? Sker det en anpassning av undervisningen i skolan utifrån ett antagande att flera av barnen är muslimer? Utöver att vara ett uppenbart grundlagsbrott (att efterhöra någons religionstillhörighet, RF 2:2) så är den oundvikliga följdfrågan: Fungerar inte läroplanen, oavsett klassens religiösa sammansättning? Om det är på det sättet, som Sekkelis uttalande faktiskt kan tolkas som, kan då föräldrarna med förtroende skicka sina barn till Vikingaskolan i Haninge kommun?
(För den som är intresserad kan nämnas att kyrkotillhörigheten i den aktuella åldersgruppen i Haninge kommun, ligger strax under 50 % enligt Svenska kyrkans egen statistik).

I Leif Erikssons tjänsteanteckning från telefonsamtalet med Sekkeli står även att:

“Det pratades även om kyrkans innehåll inom ramen för ämnet historia då eleverna vid tiden läste om medeltiden.”

Jag var tvungen att få ett förtydligande om detta från Skolverkets utredare Leif Eriksson, som på mail till mig 2013-05-27 svarade att:

“Med kyrkans innehåll avsågs själva kyrkobyggnaden och hur den såg ut.”

För den som är intresserad av medeltiden och svensk kyrkohistoria kan det vara relevant att känna till att den aktuella S:t Eskils kyrka i Haninge byggdes 1994 och att Sverige under medeltiden de facto var katolskt.”

Camilla Grepe

2013-06-17
Skolinspektionen fattar sitt beslut:  
“Haninge kommun har följt bestämmelserna att utbildningen ska vara icke-konfessionell för eleverna och därför avslutas ärendet.”

Helt oavsett utfallet av detta beslut, vill jag uppmärksamma mina läsare på den motivering Skolinspektionen ger till beslutet. Om man går på den här linjen även i fortsättningen, kan det inte tolkas på annat sätt än att Skolinspektionen numera godkänner årligen återkommande gudstjänster med bön och välsignelse på obligatorisk skoltid: Eleven kan ju själv välja att ta emot välsignelsen!



"Skolinspektionens utredning visar att eleverna inte tvingats att delta i bönen, eleverna har vidare själva fått välja att ta emot den välsignelse som gavs av prästen. Mot denna bakgrund har eleverna inte tvingats eller uppmuntrats att delta i inslag av bekännelsekaraktär.

Mot bakgrund av det ovanstående bedömer Skolinspektionen att Haninge kommun, i förevarande fall, följt bestämmelserna om att utbildningen ska vara icke-konfessionell."






tisdag 1 oktober 2013

Hägglunds svåra val

Tidningen Dagen rapporterar att Kristdemokraterna ska hålla sig kvar över 4-procentspärren med hjälp av marknadsundersökningar av vad väljarna vill ha:

" Forskarna tog reda på vad folk tyckte i en mängd olika frågor. Sedan ställde man svaren mot vad de politiska partierna i Sverige står för. Svaret blev smått sensationellt, sa Göran Hägglund, som landade i slutsatsen att det är dags för KD att hitta de där 13 procenten som egentligen är kristdemokrater."

Själv ställer jag mig frågande till om 13 procent av väljarkåren vill se sig representerade av Trosrörelsen?