söndag 26 april 2009

Vildsvinssafari på Bogesundslandet

Foto: Johan Grepe
De här kreaturen påstås vara skygga. Jag undrar det, jag? Hur som helst kan man få se dem böka runt i skogarna på Bogesundslandet. Veckan innan stod en älg och betade i Skavlöten. Utter har siktats i Rönningesjön, det seglar runt havsörn över trälhavet och vargen hade vägarna här förbi för något år sedan. Brukar inte tyskar gilla sånt här? Kanske dags att börja arrangera vildmarkssafari här ute i Storstockholms norra vildmarker.

Tillägg 24 juni:
SvD skriver om vildsvinsexplosionen.

onsdag 22 april 2009

Xenofobi i grönsakslandet

Malin Siwe för ett säreget defaitistiskt resonemang om "främmande arter” på DN:s ledarsida idag. Jag läser den om igen för att försöka hitta en poäng i hennes resonemang. Till slut ger jag upp och konstaterar att hon antagligen bara är ännu en i raden som ser Rålambshovsparken som representativ för Sveriges natur.

Det handlar om att det nu görs studier av hur främmande arter i våra ekosystem innebär ekonomiska förluster. Utredningar av det här slaget bidrar i bästa fall till vettiga politiska beslut. Det handlar alltså inte, precis som hon skriver, om att: ”Allt har sin fast plats och inget ska förändras, ty då hotas något naturligt. Som om det naturliga inte vore förändring”. För vi lever extremt "onaturligt" för att vi har ekonomisk vinning av det. Men här handlar det alltså om att bekämpa arter som innebär en ekonomisk kostnad.

Till och med invandringspolitiken får sig en snabb släng i förbi- farten: ”Här ska kartläggas för att politikerna ska ha ekonomiska motiv att stoppa invandringen – av djur och växter nota bene.” Som om ekonomiska motiv var varandra till förväxling lika och kunde hanteras därefter? Ursäkta, men det är knappast seriöst att i en ledare blanda ihop dvärgbandmaskens entydigt negativa konsekvenser för folkhälsa och folkhushållning, med ekonomiska konsekvenser av mänsklig invandring. Den senare blir faktiskt vad vi gör den till.

Att dessutom hänvisa till Darwin och ”det naturliga urvalet” för en laissez faire-politik mot den spanska skogssnigeln är rent cyniskt:
Om de då tränger ut någon annan växt eller annat djur? Ja, då var det väl naturen som slog till.” Visst, och med hänvisning till att jag är en del av naturen så slår jag tillbaka. Vare sig det handlar om att nacka sniglar för att freda trädgårdslandet eller bejaka jakt på mårdhund.

Att även i framtiden kunna plocka kantareller och blåbär, utan att riskera levertransplantation efter parasitangrepp, är livskvalitet. Men vad vet jag, Malin Siwe kanske tycker att det räcker att handla konserverade kantareller på ICA?

måndag 20 april 2009

fredag 17 april 2009

TPB

Idag gör jag det lätt för mig och länkar till Opassande. Mymlan anser det vara obligatorisk läsning och jag håller med. Det ska bli intressant att se vilken väg utvecklingen kommer att ta. Tills vidare funderar jag på hur många gånger jag själv har brutit mot upphovsrätten genom eget flitigt länkande?

onsdag 15 april 2009

Förstatliga specialistvården

Det blir alltmer uppenbart att utbud och efterfrågan på specialist-
vård är i ständig obalans över landet. Frågan är om ett litet land som Sverige har råd att låta bli att samla specialistvården under staten. Först då skulle man få det gränslösa vård-Sverige som man nu försöker skapa på konstgjord väg med vårdgarantier och ekonomiska morötter till de landsting som klarar att kapar köerna.

Vem vinner på att folk går sjukskrivna med smärtor och inte kan arbeta? Absolut ingen i det nationella perspektivet. Nu kommer det uppgifter från Socialdepartementet som visar att kostnaderna ligger på ofattbara 1,1 miljard i produktionsbortfall. Märk väl, räknat på tiden utöver vårdgarantins stipulerade tre månader...

Det är stor risk att landstingens politiker och tjänstemän subopti-
merar sina egna intressen. När landstingen ifrågasätts hänvisar man harmset till en förment nödvändig närhet till politikerna för demokratins skull. Fan tro't, den som är sjuk vill bli frisk.
I det läget väger intresset för landstingspolitik mycket lätt.

SvD

måndag 13 april 2009

Skärpning!

Det finns få saker som jag tycker så genuint illa om, som när stora och starka utövar våld mot svagare. Ja, det skulle då möjligen vara när de stora och starka börjar ömka och skylla ifrån sig. För tillfället är det katolska kyrkan som abonnerar på ledartröjan i båda grenarna.

Nu sluts leden och den ena efter den andre börjar beklaga sig över hur otroooligt orättvist katolska kyrkan har behandlats. Själv vill jag bara säga: Håll snattran och börja bete er som folk. Det är möjligt att er pappa är polis (eller motsvarande) men det betyder faktiskt inte att ni får bete er hur som helst.

Här gnälls det:
GP
Newsmill
Dagen
Newsmill

lördag 11 april 2009

Kyrkobyggnaderna tillbaka till folket!

Idag (11/4) skriver DN i en osignerad ledare om det avtal mellan kyrkan och staten som nu ska omförhandlas. Man skriver:

Kulturminneslagen ställer stora krav på kyrkan som förvaltare av detta kulturarv och staten borde ta ansvar för att Svenska kyrkan långsiktigt kan sköta sitt uppdrag. Statsmakten och Svenska kyrkan har hittills delat på kostnaderna. Men staten har inte skött sitt åtagande särskilt väl. I år betalas 465 miljoner kronor ut i kyrkoantikvariskt stöd – vilket är 70–110 miljoner mindre än vad olika statliga utredningar slagit fast som behövligt. Under den senaste tioårsperioden rör det sig om en underfinansiering på flera miljarder.”

Alla som ägt en byggnad äldre än tio år vet vad underhållsbehov vill säga. Ju äldre byggnaden är, desto djupa hål gräver underhållet i plånboken. Tusan vet att det svider.

Men i kyrkans fall är en stor del av underhållsbehovet självförvållat. Kyrkor som stått i hundratals år utan fuktproblem värms idag för enstaka gudstjänster mitt i vintern. Men med omväxlande uppvärmning och nedkylning kommer fuktproblem som ett brev på posten och underhållsbehovet accelererar okontrollerat.

Om Svenska kyrkan hanterade de gamla byggnaderna på ett bättre sätt skulle stora pengar sparas. Och detta redan innan man betalat för uppvärmningen i sig. Svenska kyrkans elräkningar är gigantiska. Här kanske resurserna finns för att klara underhållsbehovet själv?

En annan fråga är om staten ska bistå med en halv miljard för underhåll av ett kulturarv som det finns begränsad möjlighet för många att utnyttja? Det finns ett stort behov av vackra och ändamålsenliga lokaler för borgerliga vigslar och begravningar, men det är förbjudet att använda kyrkor för detta ändamål. Avsakraliserade kyrkor skulle kunna fylla en del av behovet.

Var det ens någon bra lösning att alla landets kyrkor över en natt bytte ägare och tillföll ett fristående samfund? En lösning vore att Svenska kyrkan återlämnar de kyrkor man själv inte behöver.
Kyrkobyggnaderna som sådana är det många svenskar som uppskattar. Det är pratet om Gud och Jesus man vill slippa.

Uppdatering 20/5: Debatten i full gång, Anders Wejryd i Dagens Nyheter.
Dagen refererar.

Jag har skrivit mer i ämnet här

Och här
SvD

torsdag 9 april 2009

Ännu inget slut på fånigheterna från Kd

Jag trodde faktiskt att Kristdemokraterna gjort slut på alla fåniga argument i äktenskapsdebatten. Men tji, de hittade på ett till. I en kommentar till äktenskapslagen skriver Yvonne Andersson (kd) på partiets hemsida:

Att förändra äktenskapet från att gälla samlevnad mellan man och kvinna till att också gälla par av samma kön kommer få stora konsekvenser, till exempel vid faderskapspresumtion. Det är ett djupt ingrepp i vårt samhälle."

Att sista halmstrået skulle bli faderskapspresumtionen hade jag nog inte föreställt mig. Och att kalla det ”ett djup ingrepp i vårt samhälle” håller jag inte med om. För faderskapspresumtion är ju egentligen ett ganska konstigt begrepp. Det innebär att en man som är gift med en kvinna förutsätts vara far till barnen hon föder. Rakt av så där.

Lagstiftarna har nog en gång i tiden, bildlikt talat, backat in i frågeställningen med förbundna ögon. Väl där har man valt en pragmatisk lösning i vilken man väljer att förutsätta att det förhåller sig på det här sättet. I själva verket så vet vi ju att det alltid fötts barn och alltid kommer att födas barn, som inte har den biologiska far som de tror. Hur ordenligt gift paret än har varit. Idag kan vi också ta tekniken till hjälp för att bekräfta släktskap.

Vi som lever i samboförhållanden vet hur papporna till våra barn fått skriva på papper där de bekräftat faderskapet. Många uppfattar det som så förnedrande att det är skäl nog för dem att gifta sig före barnets födelse. Varpå samhället utan prut accepterar dem som biologiska fäder. "The father, I presume?"

Riktigt dråpligt blev det för oss som fick barn med IVF. När min sambo skulle bekräfta faderskapet, skickade jag i ren protest in ett moderskapserkännande. "Enär den förmodade fadern och den förmodade modern vid tiden för konceptionen befann sig på annan ort." För med vilken säkerhet kunde jag veta att jag var mor till barnet? Våra ägg och spermier hade ju valsat runt i lab och värmeskåp i flera dygn på mottagningen innan de som välartade embryon sattes tillbaka i mig. (Helt ärligt, men ungarna har alltid varit så snälla och söta att jag allvarligt ifrågasatt om jag ens har haft några egna gener med i det här avelsarbetet).

Nu när allt fler barn kommer till med IVF är det en naturlig utveckling att en föräldrapresumtion ersätter faderskapspresum- tionen. Att detta sedan skulle bli ett större bekymmer i samkönade äktenskap än i partnerskap har jag svårt att se. För det var ju ett av Kristdemokraternas argument, att partnerskap och äktenskap var så lika att bara benämningen skiljde dem åt, eller hur? Man skulle önska att de var rakryggade och istället erkände att allt handlar om att få ensamrätt på begreppet äktenskap.

Dagen

måndag 6 april 2009

Kd:s tydlighet är partiets dilemma

”Vi måste bli tydligare i vår profil”, kommenterade Göran Hägglund Demoskops siffror i Ekot. Sorry grabben, men ni är väldigt tydliga med vad ni tycker redan nu. Där är det som är ert problem. Senast i frågan om samkönade äktenskap.

I takt med fånigheter i stil med att lagen skulle vara ett hot mot mänsklighetens fortlevnad, sjönk partiet som en sten i allmän-
hetens ögon. Och kanske var det på tiden. En och annan väljare har sett på er med blida ögon och trott er om att representera en ljummen kristenhet för mellanmjölkens land. Nu vet vi att Kd har betydligt mer gemensamt med Livets Ord och Claphaminstitutets kreationister.

Ni försökte rädda er med en alternativ lösning i civiläktenskapet, men den kom flera år för sent. Tricket hade kanske fungerat under andra omständigheter. Det hade till exempel kunnat vara ett naturligt val vid separationen mellan kyrkan och staten år 2000.

Att idag göra grovgörat och riskera att sänka Svenska kyrkan, är att tro övriga partier om för mycket. Inget parti med förnuftet i behåll vill låta en före detta statskyrka ikläda sig ett sådant martyrskap.

Nu passar de övriga partierna istället behändigt över den glödheta potatisen åt kyrkomötet att ta beslut om. Efter femtio år av slitningar kring ämbetsfrågan får kyrkan ytterligare ett bekymmer att hantera. Alldeles själv, precis som det ska vara. Att samhället ännu en tid får leva med en myndighetsutövning på delegation, väger antagligen lätt i sammanhanget.

...........
Rev. 6/4
Man ska alltid gå till källorna. En snabb koll visar att Kd faktiskt ville ta bort begreppet äktenskap helt - för att använda det... ja var då? Surprise..!
Begreppet äktenskap ska naturligtvis vara kvar, numera dessutom könsneutralt. Vad samfunden gör i framtiden får vara deras ensak. Tack till Sydsvenskans ledarblogg för tipset.

Dagen
Sydsvenskan

och Fredrik Reinfeldt han bara log...

Det är inte ofta man ser Fredrik Reinfeldt se så genuint lycklig ut, men i går hände det. Han såg närmast nyförälskad ut när han i Agendastudion fick berätta om sina första intryck av Barak Obama. Men det var nog inte enda anledningen. Demoskops senaste mätning måste ha varit rena julafton för moderatledaren.

Ett välbehövligt stöd för självkänslan skulle jag gissa, när han talar om sin viktigaste uppgift just nu, att lotsa landet genom krisen med finanserna i ordning. Det är befriande att lyssna på en politiker som talar klartext om en massarbetslöshet, och som ger tusan i att ens antyda att det är politikernas ansvar att hålla varenda människa med arbetet i kölvattnen på den största ekonomiska krisen i mannaminne. En smart retorik dessutom. Vem kan känna sig lurad och sviken när man från början fått klart för sig att det här, det kommer att göra ont?

Sydsvenskan

söndag 5 april 2009

Välkommen räkneövning i livsmedelsdebatten

Marit Paulsen gör comeback i politiken och släpper samtidigt sin bok ”Lurad av laxen”. Jag har inte läst den ännu, men så mycket har jag förstått som att hon i något avseende bytt sida. Eller varför inte, bara tänkt ett steg till?

För nu har hon, med nyvunnen insikt om sakernas tillstånd (överbefolkningen), börjat argumentera för en effektivare använd- ning av den odlingsmark som faktiskt står till vårt förfogande. Maten må vara aldrig så ekologisk i sig. Om produktionen och hanteringen i det större perspektivet inte är det, får vi vara med och betala i något avseende ändå.

Ekologisk odling har fått närmast religiösa dimensioner på senare år. Och med motsvarande brist på konsekvens och logik hos många konsumenter. Det är antagligen därför man kan se en hel generation av småbarnsföräldrar ruinera sig på ekologiska matvaror samtidigt som de klamrar sig fast vid ett urbant boende. För det är ingen vild gissning att det företrädesvis är café latte-föräldrarna i city som håller eko-industrin på gott humör.

Eller för att illustrera med vad en kurskamrat sa med stort allvar:
”Jag är miljövänlig! Varje helg kör jag ner till mitt torp i Småland och odlar biodynamiska morötter.”


DN

fredag 3 april 2009

ETC skriver om Bibeläventyret

ETC Örebro skriver om frikyrkornas härjningar i skolan:

Kyrkans bibelkurser i skolorna

Läraren: Skönt att få hjälp
"Det kändes som ett väckelsemöte"


ETC

Kristna traditioner i Täbyskolor

Jag har blivit intervjuad i Täby & Danderyd Tidning om min irritation över Täby kommuns aningslösa inställning till att släppa in trossamfundet Svenska kyrkan i den kommunala skolan.

Tyvärr verkar jag inte få något stöd från politiskt håll. Så här säger Sofia Paulsson (m), ordförande i barn- och grundskolenämnden:

Det är klart att man kan tolka läroplanen på olika sätt, men nu är det ju så att vårt samhälle vilar på kristna traditioner, och ett sätt att informera och ge barnen kunskap om dessa är att delta i aktiviteter såsom kyrkans teater.

Eh…? Bäst att läsa en gång till:
nu är det ju så att vårt samhälle vilar på kristna traditioner".
Tänka sig... och jag som alltid har trott att det vilade på lagen?

Kyrkans närvaro i den icke-konfessionella skolan är inte okomplicerad. Så här står det på Täby församlings hemsida:

Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.”

”Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens hemsida, magasinet Kyrkfönstret, skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.

Kan vara bra att känna till för den som undrar.


Mer om kyrkans aktivitetet i den allmänna skolan i Lindesberg 1
Mer om kyrkans aktiviteter i den allmänna skolan i Lindesberg 2
Mer om kyrkans aktiviteter i Nivrenaskolan

SVT Opinion

torsdag 2 april 2009

"Guldläge för Sverige i Irak"

Hanne Kjöller skriver på DN Ledare idag om de möjligheter som nu öppnar sig för svenska intressen att gå in som investerare i Irak. Hon citerar entreprenören och läkaren Saman Ahmed:

"Sverige förstår inte sitt guldläge. Flera ministrar i den nya regeringen talar svenska – ännu fler har band till Sverige. Sverige har ett gott rykte i denna del av världen men har varit dåligt på att utnyttja det. Det kryllar av investeringsglada ryssar, tyskar, tjeckier och koreaner i Irak som bygger både företag och konsulat. Men svenskar, som irakierna gärna skulle göra affärer med, är inte alls med på båten."

För mig som var väg- och vattenbyggnadsteknolog i början på 80-talet låter det här märkligt. Var det något land som var i fokus för en V-byggare med utlandsambitioner så var det just Irak.
Själv fick jag aldrig möjlighet att resa dit. Jag fick nöja mig med att sitta på Lidingö en sommar och kartera borrkärnor från ett bergrum i landets norra delar. Äldre kollegor delade däremot gärna med sig av skrönor från fältet.

Sett i historiens backspegel framstår det här som det ultimat politiskt inkorrekta sommarjobbet. För vem skulle använda bergrummen – och till vad? Mina fingrar har alltså varit i skämmig närhet av Saddam Husseins syltburkar. Det enda försvaret är att världens blickar den gången var riktade mot utvecklingen i grannlandet Iran. Irak uppfattades som modernt och progressivt.

Det här tog jag senare, av lätt insedda skäl, inte gärna upp i min CV. Det skulle förvåna mig om jag var ensam om det. En hel generation av ingenjörer har erfarenhet av att arbeta i Irak och borde vara en resurs att räkna med när Irak ska byggas upp igen. Vill de det? Eller var det bara så att alltför många fick kalla fötter av det som hände. För alla har väl inte gått i pension redan?

onsdag 1 april 2009

Politikerna mörkar om miljögift

Svenska folket hålls oinformerade om en av de största giftkatastroferna någonsin. Idag uppmärksammas klimatkrisen alltmer, men från politiskt håll talar man tyst om hur det scenariot samverkar med relativt okända miljögiftet vätehydroxid.

Ämnet används för besprutning av grödor och växter för att på konstgjord väg öka tillväxten för att uppfylla jordbruksindustrins vinstkrav. Ämnet tas upp av grödorna där det lagras i cellerna. Det är omöjligt att äta av de besprutade grödorna utan att få i sig ämnet.

De skadliga effekterna av vätehydroxid är väl dokumenterade:
- Vätskebalansen rubbas
- Urinavgången ökas
- Det går över i bröstmjölk.
- Det kan ge brännskador i sin gasform

Vätehydroxid tar sig igenom cellmembran in i cellerna. Den barriär som normalt ska skydda cellerna ifrån skadliga substanser klarar inte att stå emot mot ämnet. Det går ut i sjöar, älvar och hav och har påvisats i höga koncentrationer i surt regn. Det är dessutom en avgörande komponent i den process som orsakat de senaste årens omfattande algblomning.

Stora mängder inlagrad vätehydroxid frigörs vid snösnältningen och orsakar svåra skador på naturen. För höga nivåer av ämnet försvagar dammar och andra fördämningar och kan få dem att brista. Detta uppges enligt säkra källor ha skett vid ett flertal tillfällen.

Vätehydroxid växelverkar med andra miljögifter och kan i kombination med dessa komma att orsaka en världsomfattande klimatförändring enligt ett flertalet larmrapporter bland annat från FN:s klimatpanel IPCC. Statistiken visar att alla människor som någon gång fått sig vätehydroxid dör.

Nu är det dags att allmänheten agerar!
Kräv stopp för vätehydroxiden!

Uppmärksamma miljöminister Andreas Carlgren på frågan.
Maila detta inlägg honom och uppmana honom att ta tag i problemet:
andreas.carlgren@environment.ministry.se

Om du däremot anser att utbildningen i naturvetenskap bör förbättras i landets skolor, mailar du utbildningsminister Jan Björklund:
jan.bjorklund@education.ministry.se


Rev. 2 april.

Idag är det inte längre första april, så nu läggs den här skrönan till handlingarna. Jag gissar att mina läsare är för smarta för att ens varit i närheten att gå på den.

Ett tack till den okända person som ursprungligen hittade på hysset. Av uppgifter från nätet kan man utläsa att den kan komma väl till pass i valtider.


Som tack för att ni ägnar min blogg några minuter av er dyrbara tid, ska ni få en liten bonus i nedanstående länk. Idag är det den 2 april så det här är inget skämt. Tyvärr.

Energipolitik (v)