En gång i tiden förökade vi oss, sambon och jag, genom
obefläckad avlelse på Sophiahemmets IVF-mottagning. Lyckan var stor när vi i
sinom tid nedkom med två vackra söner. Ogifta som vi var, fick vi vandra till
den kommunala tjänstemannen för att bekräfta faderskapet. Hade jag då vetat den
blivande ärkebiskopen Antje Jackeléns inställning i frågan, hade jag
naturligtvis citerat henne och sagt till tjänstemannen: ”du gör det här till en större fråga nu än vad den är”.
Visar inlägg med etikett Bara för dig som har humor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bara för dig som har humor. Visa alla inlägg
fredag 18 oktober 2013
tisdag 15 oktober 2013
söndag 9 december 2012
Voffo gör di på dette viset? (Favorit i repris)
Ibland händer det att jag trillar in på ett gammalt inlägg och ser att det har relevans för en aktuell debatt. Jag tar mig därför friheten att recycla den här texten från den 25 november 2009. Faktum är att den är lika högaktuell idag som då jag skrev den.
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Voffo gör di på dette viset?
Det var ingen tillfällighet att jag satte Astrid Lindgrens berömda rumpnissecitat: ”Voffo gör di på dette viset?” som devis på min blogg för en tid sedan. Det var helt enkelt den frågan som hela tiden dök upp i huvudet i takt med att jag läste in mig på olika religiösa grupperingars åsikter i olika frågor.
Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.
Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
Voffo gör di på dette viset?
Det var ingen tillfällighet att jag satte Astrid Lindgrens berömda rumpnissecitat: ”Voffo gör di på dette viset?” som devis på min blogg för en tid sedan. Det var helt enkelt den frågan som hela tiden dök upp i huvudet i takt med att jag läste in mig på olika religiösa grupperingars åsikter i olika frågor.
Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.
Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
- Frikyrkorna. Verkligt troende som vill missionera. Tror på Gud och Jesus. Lättast att bemöta då de hela tiden frimodigt avslöjar sina avsikter. Känns igen på den uppspärrade blicken och det krampaktiga leendet. Uppskattar att sådana som jag bloggar, då det motiverar och legitimerar dem i deras livsuppgift som kristna martyrer.
- Svenska kyrkan. Lider svårt under snabbt vikande mark- nadsandelar, vilket kräver kraftfulla marknadsförings- insatser för att behålla medlemmarna. Drivs i första hand av ekonomiska incitament. Leds av en ärkebiskop som tror på Gud och som bara blir arg då staten inte hostar upp tillräckligt med stålar till hans läckande kyrktak. Svår som grupp att bemöta i den icke-konfessionella skolans värld, då kyrkan inte längre självklart betraktas som konfessionell. Kännetecken: Prästerna har ofta partibok (S) och problem att uttrycka sig i skrift.
- Sverigedemokrater. Som art tillhör man den grupp organismer som trivs och frodas i fukt och skugga under stenar. Kryper fram när det skymmer. Ofta aktiva inom samfundet Kryptokristna. Tror på fullt allvar att skolavslutningar i kyrkan är en effektiv metod att motverka islamisering och muslimsk folkmajoritet i landet. Vägrar att acceptera metodens begränsningar, trots att alla tillgängliga fakta visar att skolavslutningar i kyrkan inte har någon som helst effekt på muslimers fertilitet. Kännetecken: Den politiska arenans kameleonter. Kan dölja sig under annan partibeteckning vid de mest oväntade tillfällen. Snabbförökade under rätt betingelser. Svårbehandlade och ingår ännu inte i försäkringsskyddet från Anticimex.
- Traditionskramare. Paradargument: ”Harmlöst, trevligt, gulligt och rart". Kännetecknas av ett utpräglat flock- beteende. Infinner sig lika entusiastiskt på alla kollektiva begivenheter, vare sig det handlar om mysiga skolavslut- ningar i kyrkan eller andra mysiga tillfällen då man kan klä sig fint. Kännetecknande för gruppen är att man unisont drar fram grillen när tidningarna trumpetar: ”Nu är det sommar, dags att börja grilla!!” Identifieras lättast på klädfärgen: Bubbelgumsrosa och somrigt vitt, ofta i kombination med blonderat hår och solariebränna. Den här kategorin är inte att leka med. En uppretad flock mammor 35+ kan faktiskt få präriens bisonoxar att framstå som domesticerade husdjur.
torsdag 16 februari 2012
tisdag 13 december 2011
Vi är faktiskt nollåttor i den här delen av landet!!
Inte nog med att man skulle genomlida att länsbokstaven i registreringsskylten på bilen försvann – nu ska vi drabbas av detta! Då det för mig är en fin gammal tradition att vara en "jävla nollåtta" ser jag det här som en utstuderad och illasinnad attack mot min identitet och mitt urgamla kulturarv. Efter denna attack mot det genuint svenska är vi som rön för vinden, utlämnade åt konsumism och tomhet i en kall värld.
DN
Aftonbladet
GP
SVT
DN
Aftonbladet
GP
SVT
onsdag 7 december 2011
Same procedure as last year
Vi vet hur det är: Två år på raken och en ny tradition är född – säkert som amen i kyrkan. Vad vore den stundande julen om vi inte fick en riktigt hetsig och uppslitande debatt om skolavslutningar i kyrkan? Vad vore julen om vi inte fick uppleva spänningen inför att Gävlebocken åter står i ljusan låga?
Kan vi ens föreställa oss ett Sverige utan någon av dessa oundgängliga begivenheter? Själv är jag med och debatterar skolavslutningarna i SVT Debatt och Eftersnack på torsdag. Bocken har brunnit upp. Skit i traditionerna - vårda meta-traditionerna.
Tillägg 13 dec 2011
Nu går Göran Hägglund ut i debatten och föreslår en ändring av skollagen i syfte att skolorna ska ges större frihet att fira sina högtider i kyrkan. Det är alltid lika oroväckande att se politiker i regeringsposition, som inte inser kravet på att all lagstiftning ska prövas mot grundlagen. Hägglunds förslag stupar redan på RF 2:2. Det borde han insett själv, innan han gick ut och gjorde sig till åtlöje i pressen.Nu plockar han istället upp en punkt i SD:s partiprogram och gör det till sitt eget.
Dagen: Hägglund vill lagstifta om skolavslutningar i kyrkan
DN
SvD
Dagen
Newsmill
Kan vi ens föreställa oss ett Sverige utan någon av dessa oundgängliga begivenheter? Själv är jag med och debatterar skolavslutningarna i SVT Debatt och Eftersnack på torsdag. Bocken har brunnit upp. Skit i traditionerna - vårda meta-traditionerna.
Tillägg 13 dec 2011
Nu går Göran Hägglund ut i debatten och föreslår en ändring av skollagen i syfte att skolorna ska ges större frihet att fira sina högtider i kyrkan. Det är alltid lika oroväckande att se politiker i regeringsposition, som inte inser kravet på att all lagstiftning ska prövas mot grundlagen. Hägglunds förslag stupar redan på RF 2:2. Det borde han insett själv, innan han gick ut och gjorde sig till åtlöje i pressen.Nu plockar han istället upp en punkt i SD:s partiprogram och gör det till sitt eget.
Dagen: Hägglund vill lagstifta om skolavslutningar i kyrkan
DN
SvD
Dagen
Newsmill
måndag 13 juni 2011
Sideriska siktet har ställt mitt horoskop
Jag noterar med ogrumlad förtjusning att bloggen Sideriska siktet har bevärdigat mig ett alldeles eget horoskop! Läs och begrunda - om du orkar och inte har något bättre att ägna dig åt - men några smakprov kan vi väl ändå kosta på oss?
"Det räcker med att nämna biologen Richard Dawkins som en medlem av engelska "Brights" för att man ska förstå det intellektuella haveriet. Hans antireligiösa böcker är nu så sönderkritiserade att han borde ha önskat att han inte gav sig in på ett område han inte behärskade. "
"Tidningsredaktören Camilla Grepes horoskop indikerar redan vid första påseendet att hon åtminstone är en kvicktänkt individ - här ses storkorset i just ljushuvudets kvalitet, Sattva guna. Men bloggen har redan tidigare konstaterat att man inte naivt eller bokstavligt kan likställa den sattviska kvaliteten med moralisk godhet eller extraordinär insikt eller ens en människa som tar parti för det goda."
"Det vill alltså synas som om Grepes tidningsprojekt redan från början hamnat lite snett, och stick i stäv med den store rörelsens riktning som, vilket även, dem som granskar folks beteende- mönster, pekar mot religionernas storskaliga återkomst.
Grepes storkors i Sattva guna tycks ha satsat på den förlorande hästen, och hennes "ljus" är det falska ljus som den religiösa utsagan brukar tillskriva Djävulen när han kommer och låtsas representera ljus och upplysning. Samtidigt finns stor intellektuell kapacitet i horoskopet, om än inte intelligens enligt den klassiska definitionen."
"Månens natur är nämligen att reflektera, processa och assimilera - inte att stå och mässa stereotypa klichéer från det ateistiska prästskapet, vilket uppenbarligen är vad Grepe känner sig kallad till. Låt oss spåra turerna i horoskopet som föranleder mig att frånkänna henne en egen röst."
Jag behöver inte själv kommentera Sideriska siktets astrologa talanger, för det gör Sam Sundberg SvD Kultur så förbaskat bra.
"Det räcker med att nämna biologen Richard Dawkins som en medlem av engelska "Brights" för att man ska förstå det intellektuella haveriet. Hans antireligiösa böcker är nu så sönderkritiserade att han borde ha önskat att han inte gav sig in på ett område han inte behärskade. "
"Tidningsredaktören Camilla Grepes horoskop indikerar redan vid första påseendet att hon åtminstone är en kvicktänkt individ - här ses storkorset i just ljushuvudets kvalitet, Sattva guna. Men bloggen har redan tidigare konstaterat att man inte naivt eller bokstavligt kan likställa den sattviska kvaliteten med moralisk godhet eller extraordinär insikt eller ens en människa som tar parti för det goda."
"Det vill alltså synas som om Grepes tidningsprojekt redan från början hamnat lite snett, och stick i stäv med den store rörelsens riktning som, vilket även, dem som granskar folks beteende- mönster, pekar mot religionernas storskaliga återkomst.
Grepes storkors i Sattva guna tycks ha satsat på den förlorande hästen, och hennes "ljus" är det falska ljus som den religiösa utsagan brukar tillskriva Djävulen när han kommer och låtsas representera ljus och upplysning. Samtidigt finns stor intellektuell kapacitet i horoskopet, om än inte intelligens enligt den klassiska definitionen."
"Månens natur är nämligen att reflektera, processa och assimilera - inte att stå och mässa stereotypa klichéer från det ateistiska prästskapet, vilket uppenbarligen är vad Grepe känner sig kallad till. Låt oss spåra turerna i horoskopet som föranleder mig att frånkänna henne en egen röst."
Jag behöver inte själv kommentera Sideriska siktets astrologa talanger, för det gör Sam Sundberg SvD Kultur så förbaskat bra.
måndag 20 december 2010
Prästens krav stoppar julavslutningen i Träslövs kyrka
Så har till sist det fantastiska skett att en präst kräver att få göra det en präst har till uppgift att göra. Be och välsigna. Så vad händer? Jo, en skolrektor inser att det där med kyrka och präst nog är att betrakta som något religiöst ändå och därmed i strid med kravet på en icke-konfessionell skola. Nej inte religiöst i sig, för präster och kyrkor anses normalt inte vara det minsta religiösa i skolsammanhang, men om prästen läser en bön och välsignar så blir de genast religiösa företeelser. Hänger ni med?
Händelsen ställer frågan om skolkyrkor och skolpräster på sin spets: Kan skolan verkligen kontrollera att inte skolprästerna vandrar runt i korridorer och uppehållsrum och ber och välsignar i lönndom när andan faller på? Skolkyrkan och dess skolpräst kan ju faktiskt under dessa betingelser bli ett religiöst inslag i skolans vardag, vilket de alltså inte är, så länge prästen inte gör det prästen har till uppgift att göra.
Är det inte rent av ett uttryck för magiskt tänkande att endast bön och välsignelse gör religionen religiös? Vilken betydelse ligger i att barnen hör bönen och välsignelsen? Är det där problemet ligger borde man kunna fortsätta med sitt kyrkliga firande, om man talade om för barnen att "nu kommer en bön och en välsignelse så nu kan ni som inte vill bli delaktiga i det religiösa hålla för öronen." Varför ens bråka om religionsfrihet - det finns ju öronproppar?
(ironivarning)
.
Händelsen ställer frågan om skolkyrkor och skolpräster på sin spets: Kan skolan verkligen kontrollera att inte skolprästerna vandrar runt i korridorer och uppehållsrum och ber och välsignar i lönndom när andan faller på? Skolkyrkan och dess skolpräst kan ju faktiskt under dessa betingelser bli ett religiöst inslag i skolans vardag, vilket de alltså inte är, så länge prästen inte gör det prästen har till uppgift att göra.
Är det inte rent av ett uttryck för magiskt tänkande att endast bön och välsignelse gör religionen religiös? Vilken betydelse ligger i att barnen hör bönen och välsignelsen? Är det där problemet ligger borde man kunna fortsätta med sitt kyrkliga firande, om man talade om för barnen att "nu kommer en bön och en välsignelse så nu kan ni som inte vill bli delaktiga i det religiösa hålla för öronen." Varför ens bråka om religionsfrihet - det finns ju öronproppar?
(ironivarning)
.
måndag 22 november 2010
Påven tillåter kondomer
Påven ger nu upp sitt hårdnackade motstånd mot bruket av kondomer. Benedictus XVI säger att detta är acceptabelt "i vissa fall, där syftet är att minska risken för infektion".
Påven uppges ha svängt i frågan efter att han tagit djupt intryck av denna instruktionsfilm för applicering av kondomer.
Påven lär dock, enligt vad bloggen erfar, behålla ett styvnackat motstånd mot stånd med kondom.
Dagen
SvD
SvD
SvD
.
Påven uppges ha svängt i frågan efter att han tagit djupt intryck av denna instruktionsfilm för applicering av kondomer.
Påven lär dock, enligt vad bloggen erfar, behålla ett styvnackat motstånd mot stånd med kondom.
Dagen
SvD
SvD
SvD
.
torsdag 28 oktober 2010
Gudstjänst för nallebjörnar och dagisbarn i Mora församling
På den internationella teddybjörnsdagen, 27 oktober, ordnade Hans Lundin, präst i Mora församling, en särskild nallegudstjänst i kyrkan.
Gudstjänsten riktade sig till förskolebarn från Våmhus. Alla barn skulle också ha med sig ett eget gosedjur. Hans Lundin anser att "man kan likna nallebjörnen vid kyrkan - nallen representerar trygghet, tröst, vänskap och lite bus, precis som kyrkan."
Jo, visst kan man se likheter. Jag kommer helt osökt att tänka på en nalle som jag vid det här laget klarat mig utan i många år. Den var till slut tämligen skitig, trasig och enögd. Petade man på den rasslade det dessutom ut sågspån ur huvudet.
Gudstjänsten riktade sig till förskolebarn från Våmhus. Alla barn skulle också ha med sig ett eget gosedjur. Hans Lundin anser att "man kan likna nallebjörnen vid kyrkan - nallen representerar trygghet, tröst, vänskap och lite bus, precis som kyrkan."
Jo, visst kan man se likheter. Jag kommer helt osökt att tänka på en nalle som jag vid det här laget klarat mig utan i många år. Den var till slut tämligen skitig, trasig och enögd. Petade man på den rasslade det dessutom ut sågspån ur huvudet.
fredag 15 oktober 2010
Sacredéus skiter verkligen inte i traditionerna!
Lennart Sacredéus lovordar Björklunds hantering av Skolverkets "tjänstemannaprodukt" i en insändare i tidningen Dagen.
(Vi får hoppas att han har samma förståelse för politiska bevekelsegrunder inom skolpolitiken, nästa gång oppositionen leder landet).
Nåväl, Sacredéus konstaterar:
"Att känna till sitt eget landskaps, lands och världsdel kulturella och andliga traditioner är en förutsättning för att kunna förstå och respektera andra länders och kontinenters identiteter och tankesätt. " Ja, för all del, försöka duger.
Men vem har sagt att det skulle vara så himla lätt? För några år sedan deltog kristdemokraten Lennart Sacredéus i en debatt i Almedalen. Han påstod där på fullaste allvar att midsommar är en kristen högtid, med hänvisning till Johannes Döparens dag. Detta skulle manifesteras i midsommarstångens form av ett kristet kors enligt honom.
Jag passade på att beskriva hur midsommarstångens tvärbalk i vissa landskap visserligen halkat ner ett snäpp så att den, från att ha varit en överligganda balk, med tiden kom att bilda ett kors. Men jag glömmer aldrig hans min, när jag bad honom förklara varför det kristna korset pryddes av en fornnordisk fruktbarhetsfallos symboliska testiklar?
Inte heller kunde han förklara seden att pynta ett romerskt tortyrredskap med blommor och blad, för att sen skutta runt detsamma och leka ”små grodorna”?
Men till Lennart Sacredéus försvar måste medges att han föreföll hålla med mig om att midsommar nog inte borde symboliseras med avrättningsmetoder överhuvudtaget – i synnerhet som Johannes Döparen faktiskt blev halshuggen.
SvD om att Kd överväger att byta namn. Lycka till. Alltid lurar det någon....
.
(Vi får hoppas att han har samma förståelse för politiska bevekelsegrunder inom skolpolitiken, nästa gång oppositionen leder landet).
Nåväl, Sacredéus konstaterar:
"Att känna till sitt eget landskaps, lands och världsdel kulturella och andliga traditioner är en förutsättning för att kunna förstå och respektera andra länders och kontinenters identiteter och tankesätt. " Ja, för all del, försöka duger.
Men vem har sagt att det skulle vara så himla lätt? För några år sedan deltog kristdemokraten Lennart Sacredéus i en debatt i Almedalen. Han påstod där på fullaste allvar att midsommar är en kristen högtid, med hänvisning till Johannes Döparens dag. Detta skulle manifesteras i midsommarstångens form av ett kristet kors enligt honom.
Jag passade på att beskriva hur midsommarstångens tvärbalk i vissa landskap visserligen halkat ner ett snäpp så att den, från att ha varit en överligganda balk, med tiden kom att bilda ett kors. Men jag glömmer aldrig hans min, när jag bad honom förklara varför det kristna korset pryddes av en fornnordisk fruktbarhetsfallos symboliska testiklar?
Inte heller kunde han förklara seden att pynta ett romerskt tortyrredskap med blommor och blad, för att sen skutta runt detsamma och leka ”små grodorna”?
Men till Lennart Sacredéus försvar måste medges att han föreföll hålla med mig om att midsommar nog inte borde symboliseras med avrättningsmetoder överhuvudtaget – i synnerhet som Johannes Döparen faktiskt blev halshuggen.
SvD om att Kd överväger att byta namn. Lycka till. Alltid lurar det någon....
.
fredag 4 juni 2010
Svenska kyrkan anpassar sig till realiteterna
Månne kan man ana en trend. Tidningen Dagen rapporterar om ännu en av dessa lekkyrkor som börjar dyka upp runt om i landet.
I likhet med så många andra av Svenska kyrkans kyrkobyggnader är den fortfarande i största laget för en ordinär gudstjänst i medelstor landsortsstad, men den är faktiskt avsedd att öka intresset för kyrkan hos svenska småbarn. Målgruppen är högt prioriterad av kyrkan, helt oavsett att småbarn numera i princip är den enda grupp i samhället som i kraft av sin ringa ålder och föräldrarnas barnpassningsbehov ännu inte hunnit vända den ryggen. Tror ni mig inte? Ska vi slå vad!
I lekkyrkan ska barnen leka präst eller biskop. Det kan bli riktigt kul. Kommer de, i likhet med andra ouppfostrade och osnutna små vildbasare, att säga fula ord eller kanske till och med vara dumma mot varandra? Tanken är hur som helst att de ska lära sig att leka tro berättar Marie Persson som är församlingspedagog i Slottsstadens församling i Malmö.
Med rätt kläder och rekvisita ska barnen genom leken alltså få lära sig mer om kristen tro och kyrkans uppgift. På söndag är det invigning av lekkyrkan, och det kommer att ske efter högmässan i S:t Andreas kyrka. Efter högmässan följer en procession där barnen får gå i täten för att få vara med och inviga den unika lekstu... jag menar, det unika kyrkbygget S:ta Katarina.
Sen är det fritt fram för Malmökidsen att leka dop, bröllop och begravning. Lika barn leka bäst och bestialiska barn leka lik. En viss förväntan infinner sig: Vem ska få spika upp lille Kalle på korset?
En annan lekkyrka
Och ännu en lekkyrka
Och ytterligare en lekkyrka
Öland har sin egen lekkyrka
Och här kan man gå på kurs i lekkyrkebygge
.
I likhet med så många andra av Svenska kyrkans kyrkobyggnader är den fortfarande i största laget för en ordinär gudstjänst i medelstor landsortsstad, men den är faktiskt avsedd att öka intresset för kyrkan hos svenska småbarn. Målgruppen är högt prioriterad av kyrkan, helt oavsett att småbarn numera i princip är den enda grupp i samhället som i kraft av sin ringa ålder och föräldrarnas barnpassningsbehov ännu inte hunnit vända den ryggen. Tror ni mig inte? Ska vi slå vad!
I lekkyrkan ska barnen leka präst eller biskop. Det kan bli riktigt kul. Kommer de, i likhet med andra ouppfostrade och osnutna små vildbasare, att säga fula ord eller kanske till och med vara dumma mot varandra? Tanken är hur som helst att de ska lära sig att leka tro berättar Marie Persson som är församlingspedagog i Slottsstadens församling i Malmö.
Med rätt kläder och rekvisita ska barnen genom leken alltså få lära sig mer om kristen tro och kyrkans uppgift. På söndag är det invigning av lekkyrkan, och det kommer att ske efter högmässan i S:t Andreas kyrka. Efter högmässan följer en procession där barnen får gå i täten för att få vara med och inviga den unika lekstu... jag menar, det unika kyrkbygget S:ta Katarina.
Sen är det fritt fram för Malmökidsen att leka dop, bröllop och begravning. Lika barn leka bäst och bestialiska barn leka lik. En viss förväntan infinner sig: Vem ska få spika upp lille Kalle på korset?
En annan lekkyrka
Och ännu en lekkyrka
Och ytterligare en lekkyrka
Öland har sin egen lekkyrka
Och här kan man gå på kurs i lekkyrkebygge
.
fredag 28 maj 2010
Alternativ skolavslutning i Transtrands kyrka
Nu börjar det svänga rejält i den eviga följetongen om skolavslutningar i kyrkan. När Skolstyrelsen i Sälen och rektor Inga-Maj Fjällborg bestämt sig för att kunskapsskolans avslutning inte bör firas i hittepågudens tempel, tar det hus i helvete i bygden.
För är det något som gör folk ilskna, så är det att förnekas att gå till kyrkan i sällskap av motsträviga ateister och annat löst folk. Och det har de ju på sitt sätt helt rätt i. För ska man åberopa tradition, så är tvånget en omistlig del. Så sent som i mitten av förra seklet hade vi faktiskt inget val. Det var kyrkan som gällde. Basta! Det är jävlar anamma en tradition värd att försvara! Är det något det här landet behöver så är det tvingande traditioner och kyrkstockar.
Så när man som utsocknes, och på behörigt avstånd, tar del av dalkarlarnas senaste uppror händer plötslig något: Jag ser att det planeras en alternativ avslutning i kyrkan, helt utan skolans inblandning. Men det är ju strålande! Alla har naturligtvis rätt att gå i kyrkan så mycket de vill. För säkerhets skull har man meddelat rektorn att man går ditt: Pillutta dig, Inga-Maj, vi går i kyrkan så mycket vi vill! Typ.
Vore jag rektorn skulle jag dra en suck av lättnad över att bygdens folk äntligen insett att det där med kyrkobesök trots allt bör vara en privat angelägenhet, kalla det sedan skolavslutning, om det känns bättre så. Inga-Maj Fjällborg bjuder nog på det. Sen får vi se vad som händer när kyrkans präst ställer upp och medverkar med en hemlig grupp föräldrar i vad som verkar bli organiserat skolk på obligatorisk skoltid. Vi har därmed fått en riktig cliffhanger i följetongen.
Kanske skulle detta annars kunna bli lösningen på fler orter? Kanske kan det också innebära ett uppsving för kyrkan? Vad är bättre för Svenska kyrkan än att en hord bindgalna föräldrar och barn ställer sig och skriker att de vill till kyrkan? Öppna kyrkporten på vid gavel och ta chansen!! Har kyrkan tur kanske dessa besökare kommer dit både oftare och spontant i framtiden.
För det kan väl aldrig vara så illa att detta med kyrkobesök blir attraktivt bara när man får tillfälle att tvinga med sig motspänstiga ateister in i kyrkorummet? Att med traditionen som argument få hänge sig åt ett stillsamt och folkhemskt religiöst förtryck av de som inte känner sig komfortabla i kyrkorummet? I så fall har åtminstone Svenska kyrkan fått ett delikat problem på halsen.
Expressen
Dagen
En präst som håller på traditionerna
Dagen
Sotenäs politiker tar makten över rektorerna
.
För är det något som gör folk ilskna, så är det att förnekas att gå till kyrkan i sällskap av motsträviga ateister och annat löst folk. Och det har de ju på sitt sätt helt rätt i. För ska man åberopa tradition, så är tvånget en omistlig del. Så sent som i mitten av förra seklet hade vi faktiskt inget val. Det var kyrkan som gällde. Basta! Det är jävlar anamma en tradition värd att försvara! Är det något det här landet behöver så är det tvingande traditioner och kyrkstockar.
Så när man som utsocknes, och på behörigt avstånd, tar del av dalkarlarnas senaste uppror händer plötslig något: Jag ser att det planeras en alternativ avslutning i kyrkan, helt utan skolans inblandning. Men det är ju strålande! Alla har naturligtvis rätt att gå i kyrkan så mycket de vill. För säkerhets skull har man meddelat rektorn att man går ditt: Pillutta dig, Inga-Maj, vi går i kyrkan så mycket vi vill! Typ.
Vore jag rektorn skulle jag dra en suck av lättnad över att bygdens folk äntligen insett att det där med kyrkobesök trots allt bör vara en privat angelägenhet, kalla det sedan skolavslutning, om det känns bättre så. Inga-Maj Fjällborg bjuder nog på det. Sen får vi se vad som händer när kyrkans präst ställer upp och medverkar med en hemlig grupp föräldrar i vad som verkar bli organiserat skolk på obligatorisk skoltid. Vi har därmed fått en riktig cliffhanger i följetongen.
Kanske skulle detta annars kunna bli lösningen på fler orter? Kanske kan det också innebära ett uppsving för kyrkan? Vad är bättre för Svenska kyrkan än att en hord bindgalna föräldrar och barn ställer sig och skriker att de vill till kyrkan? Öppna kyrkporten på vid gavel och ta chansen!! Har kyrkan tur kanske dessa besökare kommer dit både oftare och spontant i framtiden.
För det kan väl aldrig vara så illa att detta med kyrkobesök blir attraktivt bara när man får tillfälle att tvinga med sig motspänstiga ateister in i kyrkorummet? Att med traditionen som argument få hänge sig åt ett stillsamt och folkhemskt religiöst förtryck av de som inte känner sig komfortabla i kyrkorummet? I så fall har åtminstone Svenska kyrkan fått ett delikat problem på halsen.
Expressen
Dagen
En präst som håller på traditionerna
Dagen
Sotenäs politiker tar makten över rektorerna
.
torsdag 11 mars 2010
Rita din egen rondellhund
Dagens övning i inlevelseförmåga får bli att rita en rondellhund.
Det är enkelt. Ta en bit papper (vad som helst duger, ett kvitto, en bussbiljett eller annat lätt tillgängligt). Klottra ner något som med lite god vilja kan identifieras som en vovve. Komplettera med några raskt cirklande svep för att markera en turban. Påstå att detta föreställer profeten Mohammad. Voila! Med dessa snabba pennstreck har du faktiskt kvalificerat dig till ett prompt löfte om avdagatagande, från självaste Al-Qaida. Så enkelt är det. Lycka till!
(Att det troligen inte fanns vare sig (trafik)rondeller eller rondell- hundar för 1400 år sedan behöver man inte haka upp sig på.
Det är som alltid tanken som räknas)
Dagen
Dagen
Dagen
SvD
SvD
Det är enkelt. Ta en bit papper (vad som helst duger, ett kvitto, en bussbiljett eller annat lätt tillgängligt). Klottra ner något som med lite god vilja kan identifieras som en vovve. Komplettera med några raskt cirklande svep för att markera en turban. Påstå att detta föreställer profeten Mohammad. Voila! Med dessa snabba pennstreck har du faktiskt kvalificerat dig till ett prompt löfte om avdagatagande, från självaste Al-Qaida. Så enkelt är det. Lycka till!
(Att det troligen inte fanns vare sig (trafik)rondeller eller rondell- hundar för 1400 år sedan behöver man inte haka upp sig på.
Det är som alltid tanken som räknas)
Dagen
Dagen
Dagen
SvD
SvD
onsdag 24 februari 2010
Opium för folket viktig fråga för Jan Björklund
Den socialdemokratiske riksdagsmannen Ameer Sachet har upp- manat skolminister Jan Björklund att införa tydligare regler när det gäller religiösa samfunds närvaro i skolan. Han menade att barn inte har förmåga att tolka den "indoktrinering" som exempelvis kyrkor stod för och att det inte hör hemma i det svenska skol- väsendet. Björklund svarade på frågan i riksdagen:
”Eleverna ska ges möjligheter att forma personliga ställningstag-
anden. I det ligger också att eleverna ska kunna lära sig om olika religiösa inriktningar.”
Bloggen passade på tillfället att få ett klargörande kring skolans undervisning kring alkohol, tobak och droger. Jan Björklund konstaterade att allt inom ämnet ”opium för folket” ska behandlas sakligt, opartiskt och allsidigt i enlighet med skrivningen i Lpo 94 och sa sig beredd att köra över Skolverket i frågan:
”Eleverna ska ges möjligheter att forma personliga ställningstag- anden. I det ligger också att eleverna ska kunna lära sig om olika njutningsmedel."
Bloggen var naturligtvis nyfiken på hur Jan Björklund såg på frågan om särbehandling av droger i kursplanen och fick till svar:
”Jag menar att i ämnet ”opium för folket” ska alla elever få en allsidig och objektiv undervisning om alla viktiga droger. Men det är samtidigt klart att när det gäller brännvin är det där en tyngd- punkt ska läggas och det har att göra med att brännvinet är en fundamental del i hela vår kultur och historia, det som har byggt vårt samhälle."
SvD
SvD
Dagen
Dagen
.
”Eleverna ska ges möjligheter att forma personliga ställningstag-
anden. I det ligger också att eleverna ska kunna lära sig om olika religiösa inriktningar.”
Bloggen passade på tillfället att få ett klargörande kring skolans undervisning kring alkohol, tobak och droger. Jan Björklund konstaterade att allt inom ämnet ”opium för folket” ska behandlas sakligt, opartiskt och allsidigt i enlighet med skrivningen i Lpo 94 och sa sig beredd att köra över Skolverket i frågan:
”Eleverna ska ges möjligheter att forma personliga ställningstag- anden. I det ligger också att eleverna ska kunna lära sig om olika njutningsmedel."
Bloggen var naturligtvis nyfiken på hur Jan Björklund såg på frågan om särbehandling av droger i kursplanen och fick till svar:
”Jag menar att i ämnet ”opium för folket” ska alla elever få en allsidig och objektiv undervisning om alla viktiga droger. Men det är samtidigt klart att när det gäller brännvin är det där en tyngd- punkt ska läggas och det har att göra med att brännvinet är en fundamental del i hela vår kultur och historia, det som har byggt vårt samhälle."
SvD
SvD
Dagen
Dagen
.
onsdag 17 februari 2010
Någon kommer att få spader 2.0
För något år sedan spånade polarn och jag ihop det här inlägget:
"Vi satt och diskuterade våra biskops-debatt-skalper, polarn och jag. Han har två ärkebiskopar och en vanlig. Jag har en ärkebiskop, men tre vanliga. Han vann förstås, för vi kom snabbt fram till att det smäller högre att sitta med två ess på hand än ett.
Det finns tretton stift i landet och det stämmer ju bra med en kortlek. Sen kom vi att tänka på Löjliga Familjen. Vet dagens barn ens vad det är? Hur som helst, vi kom på att om man kombinerar Löjliga Familjen med biskoparna så får man en ny rolig kortlek.
Polarn är nu helt i gasen och idéerna flödar: Då kan man ha biskopar som inte alls tror på gud, biskopar som faktiskt tror på någon gud och så till sist, biskopar som tror på alla gudar på en gång!
Det där sista är mycket modärnt just nu bland biskopar, hävdar polarn som håller sig à jour med både Dagen och Kyrkans Tidning. Ja, men den fjärde sorten då? undrar jag. Alltså, säger polarn och bryter plötsligt lätt på finska, det är biskopar som tror på kontoutdraget!
Japp, säger polarn belåtet, det här blir perfekt, och så får Muhammed vara det blanka kortet, för han får ju inte avbildas. Någon Joker har vi inte kommit på ännu. Treenigheten är ju lite banal – men kanske Ulf Ekman skulle funka?"
Korten på bordet! Nu har vi bestämt oss. Vi struntar i Ekman och slänger in Växjös x-biskop Sven Thidevall istället!
(Avdelningen för interna skämt: - Konkurs 2.0? - Nej, konkurs 14.0!)
Smp Smp
Dagen om en annan stark Jokerkandidat
Dagen Dagen Dagen
Dagen Dagen Dagen
"Vi satt och diskuterade våra biskops-debatt-skalper, polarn och jag. Han har två ärkebiskopar och en vanlig. Jag har en ärkebiskop, men tre vanliga. Han vann förstås, för vi kom snabbt fram till att det smäller högre att sitta med två ess på hand än ett.
Det finns tretton stift i landet och det stämmer ju bra med en kortlek. Sen kom vi att tänka på Löjliga Familjen. Vet dagens barn ens vad det är? Hur som helst, vi kom på att om man kombinerar Löjliga Familjen med biskoparna så får man en ny rolig kortlek.
Polarn är nu helt i gasen och idéerna flödar: Då kan man ha biskopar som inte alls tror på gud, biskopar som faktiskt tror på någon gud och så till sist, biskopar som tror på alla gudar på en gång!
Det där sista är mycket modärnt just nu bland biskopar, hävdar polarn som håller sig à jour med både Dagen och Kyrkans Tidning. Ja, men den fjärde sorten då? undrar jag. Alltså, säger polarn och bryter plötsligt lätt på finska, det är biskopar som tror på kontoutdraget!
Japp, säger polarn belåtet, det här blir perfekt, och så får Muhammed vara det blanka kortet, för han får ju inte avbildas. Någon Joker har vi inte kommit på ännu. Treenigheten är ju lite banal – men kanske Ulf Ekman skulle funka?"
Korten på bordet! Nu har vi bestämt oss. Vi struntar i Ekman och slänger in Växjös x-biskop Sven Thidevall istället!
(Avdelningen för interna skämt: - Konkurs 2.0? - Nej, konkurs 14.0!)
Smp Smp
Dagen om en annan stark Jokerkandidat
Dagen Dagen Dagen
Dagen Dagen Dagen
tisdag 16 februari 2010
Skarpt läge i värdegrundsdebatten
Den under tumultartade former avgående biskopen i Växjö stift, Sven Thidevall, har nu ett utmärkt tillfälle att i lugn och ro åka runt i landets skolor. Han ska då lyssna mycket noga på eleverna. Deras skola har nämligen en värdegrund som talar om en etik som förvaltats av kristen tradition.
Skarpt läge för båda parter, således. Eleverna ges tillfälle att demonstrera att denna del av värdegrunden kommit dem till del. Thidevall får anledning att reflektera över om inte värdegrunden till och med borde implementeras i Svenska kyrkan?
(Detta inlägg faller under rubriken:
"Byte av en dumstrut mot en annan")
Ett annat biskopsöde
Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen
Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Dagen
Dagens Nyheter
SvD
Skapad i gott teamwork med Göran Rydland
Skarpt läge för båda parter, således. Eleverna ges tillfälle att demonstrera att denna del av värdegrunden kommit dem till del. Thidevall får anledning att reflektera över om inte värdegrunden till och med borde implementeras i Svenska kyrkan?
(Detta inlägg faller under rubriken:
"Byte av en dumstrut mot en annan")
Ett annat biskopsöde
Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen Dagen
Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Smp Dagen
Dagens Nyheter
SvD
Skapad i gott teamwork med Göran Rydland
tisdag 26 januari 2010
K-t-yrkan från K-ta-kyrkan
.
Kåtakyrkan blir Kyrkkåtan..
Kyrkan är lokal för dyrkan...
Ingen association till ”fuck”.
Lokalt framförs nu en yrkan
Bort med K-t i kyrkan, tack!
.... ....................Göran Rydland
Kyrkan är lokal för dyrkan...
Ingen association till ”fuck”.
Lokalt framförs nu en yrkan
Bort med K-t i kyrkan, tack!
.... ....................Göran Rydland
(Oemotståndlig att publicera för mig som bor i Kåtorp på sommaren)
onsdag 25 november 2009
Dress for success
Innan kyrkan ens har hunnit inventera årets förlorade lamm, har Bräcke församling i Jämtland kommit på hur man ska locka nya besökare till kyrkan. Just nu befinner sig tre präster med sina respektive, på shoppingresa till London med ett tydligt uppdrag: Köp 140 nya plagg, främst i form av kåpor och nya prästpersedlar.
Bloggen håller tummarna för att tricket lyckas. Om inte, kan man kolla in vad som erbjuds på hemmaplan för den församling som framgångsrikt vill framhäva Svenska kyrkans sex appeal.
.
Bloggen håller tummarna för att tricket lyckas. Om inte, kan man kolla in vad som erbjuds på hemmaplan för den församling som framgångsrikt vill framhäva Svenska kyrkans sex appeal.
.
"Voffo gör di på dette viset?"
Det var ingen tillfällighet att jag satte Astrid Lindgrens berömda rumpnissecitat: ”Voffo gör di på dette viset?” som devis på min blogg för en tid sedan. Det var helt enkelt den frågan som hela tiden dök upp i huvudet i takt med att jag läste in mig på olika religiösa grupperingars åsikter i olika frågor.
Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.
Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
En som valt att bryta mönstret:Dagen
Dagen
Dagen
Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.
Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
- Frikyrkorna. Verkligt troende som vill missionera. Tror på Gud och Jesus. Lättast att bemöta då de hela tiden frimodigt avslöjar sina avsikter. Känns igen på den uppspärrade blicken och det krampaktiga leendet. Uppskattar att sådana som jag bloggar, då det motiverar och legitimerar dem i deras livsuppgift som kristna martyrer.
- Svenska kyrkan. Lider svårt under snabbt vikande mark- nadsandelar, vilket kräver kraftfulla marknadsförings- insatser för att behålla medlemmarna. Drivs i första hand av ekonomiska incitament. Leds av en ärkebiskop som tror på Gud och som bara blir arg då staten inte hostar upp tillräckligt med stålar till hans läckande kyrktak. Svår som grupp att bemöta i den icke-konfessionella skolans värld, då kyrkan inte längre självklart betraktas som konfessionell. Kännetecken: Prästerna har ofta partibok (S) och problem att uttrycka sig i skrift.
- Sverigedemokrater. Som art tillhör man den grupp organismer som trivs och frodas i fukt och skugga under stenar. Kryper fram när det skymmer. Ofta aktiva inom samfundet Kryptokristna. Tror på fullt allvar att skolavslutningar i kyrkan är en effektiv metod att motverka islamisering och muslimsk folkmajoritet i landet. Vägrar att acceptera metodens begränsningar, trots att alla tillgängliga fakta visar att skolavslutningar i kyrkan inte har någon som helst effekt på muslimers fertilitet. Kännetecken: Den politiska arenans kameleonter. Kan dölja sig under annan partibeteckning vid de mest oväntade tillfällen. Snabbförökade under rätt betingelser. Svårbehandlade och ingår ännu inte i försäkringsskyddet från Anticimex.
- Traditionskramare. Paradargument: ”Harmlöst, trevligt, gulligt och rart". Kännetecknas av ett utpräglat flock- beteende. Infinner sig lika entusiastiskt på alla kollektiva begivenheter, vare sig det handlar om mysiga skolavslut- ningar i kyrkan eller andra mysiga tillfällen då man kan klä sig fint. Kännetecknande för gruppen är att man unisont drar fram grillen när tidningarna trumpetar: ”Nu är det sommar, dags att börja grilla!!” Identifieras lättast på klädfärgen: Bubbelgumsrosa och somrigt vitt, ofta i kombination med blonderat hår och solariebränna. Den här kategorin är inte att leka med. En uppretad flock mammor 35+ kan faktiskt få präriens bisonoxar att framstå som domesticerade husdjur.
En som valt att bryta mönstret:Dagen
Dagen
Dagen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
