torsdag 30 december 2010

Vilks blogg hackad igen

Lars Vilks blogg har hackats igen och nu gnälls det om hans livvaktsskydd. Jag håller helt med i hans egen kommentar:

"De klagande gnällspiken drar runt på den gamla versen om att ”det var onödigt”, att jag har ställt till det så att människoliv riskeras. Att yttrandefrihet inte skall missbrukas. Till detta säger jag som jag redan har sagt många gånger: I en demokrati skall det inte vara något problem att föra fram kritik mot en religion och inte minst av missbruket av religion. Under inga omständigheter skall en sådan kritik stoppas på grund av att terrorister grymtar fram sina dödshot eller kommer med bomber. Börjar man visa undfallenhet och tillmötesgå deras önskningar, då styrs demokratin utifrån och av oönskade krafter. Man skall inte vika en tum, en demokrati måste stå upp för att det inte lönar sig att lägga press på det parlamentariska systemet."

.

torsdag 23 december 2010

William Petzäll och SDU skjuter sig i foten

Sverigedemokratisk Ungdom, SDU har verkligen lyckats få till det. Partiet lämnade som bekant asatron och Ultima Thule till förmån för ökenreligionen och Fädernas Kyrka vid samma tidpunkt som de motvilligt plockade av sig de bruna skjortorna. Som varande en utifrån betraktare, kan man naturligtvis fnissa åt dessa förvirrade konvertiter, men frågan är om inte det här pressmeddelandet utgör ett svårslaget all time high i den nya folksporten att krama kyrkan vid fel tillfälle och av fel anledning:

"Efter att skolorna tagit jullov har det som många tidigare år rapporterats om skolor som väljer att bryta sina traditionsenliga skolavslutningar i kyrkan.
Sverigedemokratisk Ungdom väljer nu att reagera. Genom internetkampanjer kommer SDU i dagarna att uppmana elever att redan vid terminsstart ta sig in i elevråden och inleda dialog med sina skolor i syfte att förebygga att samma sak inte upprepar sig inför sommaren eller nästkommande jul.
William Petzäll, förbundsordförande SDU tillika riksdagsledamot, kommer även under den allmänna motionstiden i riksdagen motionera om en ändring av skolverkets direktiv beträffande skolavslutningar i kyrkan med förhoppning om att inte fler barn och ungdomar i fortsättningen berövas sin rätt till delar av sitt eget kulturarv."
Pressmeddelandet är underbart roligt i sin subtila aningslöshet. SDU och riksdagsledamoten William Petzäll har ju lyckats med konststycket att göra frågan fullständigt omöjlig. Jag har faktiskt svårt att tänka mig ett effektivare sätt att få övriga politiker, skolledare och kyrkoherdar att omedelbart släppa debatten om skolavslutningar i kyrkan. Fortsätter det så här så kan man som sekulär sätta sig på åskådarplats och låta SDU sköta grovgörat.

På sätt och vis kan jag ändå förstå och sympatisera med folks förtjusning i traditioner. Jag är själv en varm anhängare av att allt som är kul ska upphöjas till vana. Men att tvingas anamma andras traditioner brukar vara ungefär lika inspirerande som att ärva nedgångna skor, så varför inte hellre satsa på nya?

Något som jag verkligen tycker borde ha förutsättningar att bli en fin gammal tradition är att präster i kyrkan vid väl valda tillfällen ska läsa Eva Brunnes predikan från Riksmötets öppnande. Att se sverigedemokrater rassla ut genom kyrkporten skulle bli ännu ett omistligt inslag i den äktsvenska folkloren, fullt i klass med Ferdinands doftande på blommorna under korkeken och eldandet av Gävlebocken. För naturligtvis ska vi värna om det som är stämningsfullt och och upplyftande för folksjälen.
Dagen

Dagen

tisdag 21 december 2010

Skyll dig själv om du läser det här

Tidningen Dagen refererar en rapport från den i Wien baserade organisationen "Observatory on Intolerance and Discrimination against Christians". Organisationen har kartlagt kristnas situation i Europa:

"Slutsatsen är att kristna diskrimineras i många av Europas länder. Framför allt är det yttrandefriheten och religionsfriheten som sitter trångt".

Så är det säkert. Bland annat fick en gatupredikant inte stå och hetsa mot homosexuella i ett gathörn i England, vilket alltså är uttryck för diskriminering av kristna, typ. Inte heller fick en spansk domare bryta mot spansk lag till förmån för gamla testamentets uppfattning i den aktuella frågan. Ännu mera diskriminering av kristna, typ. Och så rullar det på.

Förstår man saken rätt så är alla invändningar mot sann bibeltro diskriminering - inte bara när den står i strid med den sekulära lagen i det aktuella landet. Herregud, media tillåter sig ju dessutom att ha åsikter om de kristna idéerna. Smaka på den här där krokodiltårarna står som fontäner:

"Rapporten riktar också udden mot en många gånger negativ och stereotyp beskrivning i medier av kristna. Kritik framförs mot den form av politisk korrekthet som driver på "den allmänna opinionens diktatur" och gör kristna ståndpunkter och perspektiv mer eller mindre omöjliga i det offentliga samtalet."

Det är inte utan att man förstår varför det var ett sånt himla spektakel kring det där tuggandet på kunskapens frukt i Paradiset. Visserligen dröjde det till för hundra år sedan innan folk i allmänhet var läskunniga i nämnvärd omfattning, men i gengäld hade de flesta bara en Bibel att roa sig med (Hesekiel icke att förglömma), så någon opposition mot idéerna var väl inte att vänta.

Men sen bar det utför i lika snabb takt som kunskapen ökade, bokhyllorna fylldes, husförhören upphörde och religionsfriheten infördes. Loppet var så att säga kört för de kristna idéerna hos en förkrossande majoritet av allmogen. Visserligen blev det aldrig någon massflykt från Svenska kyrkan, men det var nog snarare tack vara socialdemokratisk kyrkopolitik än på grund av något annat. Dessutom hade kyrkan redan inlett sin egen sekulariseringsprocess. Idag är fullt ut bibeltroende präster ungefär lika vanligen förekommande som helgfria söndagar mellan 11:30 och halv tolv.

Under några minnesvärda år i mitten av förra seklet satte Hedenius fart på debatten, men sen blev det några år av välbehövlig andhämtning för statskyrkans förkunnare. Harmlöst, trevligt, gulligt och rart rullade det på under ett antal år innan religionsdebatten ånyo tog fart en bit in på det nya seklet. Man må träta om vad som var hönan och ägget i det som skedde, men det som brukar kallas "religionens återkomst" kom högst påtagligt att sammanfalla i tiden med en uttalad religionskritik.

Det uppfattades inte längre som nödvändigt att upprätthålla den artighet man tidigare blivit uppfostrad i. Under en lång tid hade religiös tro bemötts med samma hänsynsfullhet som uppseendeväckande men ofrivilliga handikapp och fysiska men. Elementär hyfs och artighet krävde att detta skulle ignoreras och betraktas som om det inte fanns. Som barn blev man tillsagd att inte stirra eller fråga. Idag kan man se hur detta synsätt lever kvar i diskrimineringslagen där egenskaper och ställningstaganden frejdigt får samsas om DO:s omsorg och uppmärksamhet. Tillträde till det gemensamma ska bevakas både för den som inte kan och för den som inte vill. Dock med reservation för att det senare enbart gäller för de som inte vill enligt etablerade mönster. Pastafarianer göre sig således icke besvär.

Konsekvensen av att religion i allmänhet - och kristendom i synnerhet - har börjat debatteras har oundvikligen lett till att många tittat närmare på de bärande idéerna i själva ideologin. Man finner då ett tempel med en avrättad människa hängande på en vägg under vilken tillbedjarna en gång i veckan äter och dricker offrets symboliska kött och blod. Övriga detaljer icke att förglömma. När man kommit så här långt i analysen av tron, inser man att det var ett förnuftigt beslut att lämna gemenskapen.

Om man har barn i skolan kommer man ändå att på ett handfast sätt tvingas konfronteras med den lära man valt att lämna. (Och aningslöst förväntat sig att bli respekterad för). Vill man inte ha telningen på gudstjänster med dagiset får man vabba. När man stannar hemma kommer troende och knackar på ens dörr. Bara för att nämna några exempel på hur religionen fortsätter att högst ofrivilligt påverka ens vardag.

Så det kanske inte är så konstigt att "den allmänna opinionens diktatur" börjar göra sin röst hörd. Jobbigt, jobbigt. Men du: Glöm inte att jag varnade dig. Det här är min blogg, och du har själv valt att läsa ända hit. ;-)

Dagen
Dagen
SvD

Läsvärda bloggar:
På slak lina: "Det var något med en bjälke i ögat"
Humanistbloggen: "En kavaj blev för trång"
Helds HBT-Nyheter

måndag 20 december 2010

Prästens krav stoppar julavslutningen i Träslövs kyrka

Så har till sist det fantastiska skett att en präst kräver att få göra det en präst har till uppgift att göra. Be och välsigna. Så vad händer? Jo, en skolrektor inser att det där med kyrka och präst nog är att betrakta som något religiöst ändå och därmed i strid med kravet på en icke-konfessionell skola. Nej inte religiöst i sig, för präster och kyrkor anses normalt inte vara det minsta religiösa i skolsammanhang, men om prästen läser en bön och välsignar så blir de genast religiösa företeelser. Hänger ni med?

Händelsen ställer frågan om skolkyrkor och skolpräster på sin spets: Kan skolan verkligen kontrollera att inte skolprästerna vandrar runt i korridorer och uppehållsrum och ber och välsignar i lönndom när andan faller på? Skolkyrkan och dess skolpräst kan ju faktiskt under dessa betingelser bli ett religiöst inslag i skolans vardag, vilket de alltså inte är, så länge prästen inte gör det prästen har till uppgift att göra.

Är det inte rent av ett uttryck för magiskt tänkande att endast bön och välsignelse gör religionen religiös? Vilken betydelse ligger i att barnen hör bönen och välsignelsen? Är det där problemet ligger borde man kunna fortsätta med sitt kyrkliga firande, om man talade om för barnen att "nu kommer en bön och en välsignelse så nu kan ni som inte vill bli delaktiga i det religiösa hålla för öronen." Varför ens bråka om religionsfrihet - det finns ju öronproppar?

(ironivarning)

.

tisdag 14 december 2010

Tidningen Dagens eget orakel har talat

Av lätt insedda skäl skulle det inte dröja länge innan omständigheterna kring självmordsbombaren på Drottninggatan skulle sätta fart på religionsdebatten. Som alltid då man rör sig inom detta spektra av mänsklighetens påfund, kommer de troendes egna förklaringsmodeller mer att likna retoriska piruetter över nattgammal is, än vara de handfasta verktyg för förståelse som vi faktiskt behöver. Men det som blev Elisabeth Sandlunds, opinionsredaktör på tidningen Dagen, behändiga slutsats får nog ändå klassificeras som en "Favorit i repris":

"Den 28-årige muslim som dog av sin egen sprängladdning på Bryggargatan i lördags lär själv ha hävdat att han blivit alltmer "religiös". Där hade han lika mycket fel som de medier som nu okritiskt sprider den bilden. Med sann religion har våldsdåd inget att göra. "

Känslan är snabbare än minnet och det tar några sekunder innan jag kan placera när jag har hört detta förut. Men så minns jag en tid då alla misshagliga uttryck för kommunismen behändigt bortförklarades med - att det inte var "sann" kommunism.

Även DN:s Lena Andersson ser likheterna

SvD

.

fredag 10 december 2010

Högt spel i sänghalmen

Enligt uppgift ska den kristna broderskaparen och socialdemo-
kraten Anna Ardin vara en av kvinnorna som anklagat Julian Assange för våldtäkt. Av den anledningen kan det vara intressant att se vad AA skrev på sin blogg för några månader sedan.

Medier om Assange och Wikileaks:
SvD
DN

torsdag 9 december 2010

Snart kommer nästa Nya Fritänkaren/Botulf-bladet

Just nu lägger jag sista handen vid nästa nummer av Nya Fritänkaren/Botulf-bladet. Det är alltid samma härliga känsla att närma sig en fullbordad Pdf, maila över till Gunnar Ståldal och invänta pappersutgåvans ankomst i brevlådan. Tillsammans med Ingwar Åhman-Eklund och flera andra trogna och pålitliga medarbetare ämnar vi nu lägga ribban ännu lite högre. Vi har snart tillräckligt många prenumeranter för att ha möjlighet att trycka i färg och med ett större sidantal.

För den som inte känner till de olika tidningarna kan jag berätta att Botulf-bladet sedan många år är föreningen HEF:s organ. HEF är den 1999 avknoppade Västeråsavdelningen av Humanisterna.
I samband med att man blev en självständig förening tog man namnet Human-Etiska Föreningen, HEF. Nya Fritänkaren var under många år Humanisterna Stockholms egen tidning. Den avvecklades för några år sedan, men har nu återuppstått genom ett redaktionellt samarbete med Botulf-bladet.

Nu efterlyser vi fler medarbetare till vårt tidningsprojekt! Vill du skriva , rita, fotografera eller bidra på annat sätt, så hoppas vi att du hör av dig till mig: camilla.grepe@telia.com eller till Gunnar Ståldal: gunnar.staldal@comhem.se. Alla som anser att ett sekulärt Sverige är en viktig förutsättning för en verklig demokrati, har anledning att engagera sig i samhällsdebatten. Vår ambition är att tidningen ska bli en röst i den debatten.

onsdag 8 december 2010

Årets aktiva utträden ur Svenska kyrkan

Årets aktiva utträden ur Svenska kyrkan blev 58.148 personer*

*/Svenska kyrkans analysenhet


Dagen
Dagen