ETC skriver om Bibeläventyret

ETC Örebro skriver om frikyrkornas härjningar i skolan:

Kyrkans bibelkurser i skolorna
Läraren: Skönt att få hjälp
"Det kändes som ett väckelsemöte"


ETC

Humanistpris till Jeanette Rapp

Jeanette Rapp i Lindesberg har tilldelats ett nyinstiftat pris av Humanisternas lokalavdelning i Örebro. Motiveringen kan man läsa i pressmeddelandet:

"Med mod och envishet har Jeanette H Rapp uppmärksammat en viktig rättighetsfråga – att få utbildning fri från religiös indoktrinering. Under hösten 2008 har Jeanette H Rapp fört en uppmärksammad debatt i Nerikes Allehanda kring dessa frågor, vilket också gett eko i andra medier.

Hon har på sitt sakliga och pedagogiska sätt lärt oss mer om problemen med de lokala kyrkliga nätverkens integrering med den kommunala verksamheten i Lindesbergs kommun.

Vi har kunnat se hur rektorer och skolpersonal sammanblandat sin profession med sitt medlemskap i kyrkliga församlingar. Med förvåning har vi läst om religiösa företrädares fundamentalistiska och antisemitiska lektioner. Lektioner där företrädarna för de religiösa organisationerna ensamma stått för ordinarie undervisning.

Vi har fått läsa om präster och pastorer som varit en del av Lindeskolans ordinarie organisation med juridiska problem angående integritets- och sekretessfrågor runt elevhälsoarbete.

Jeanette H Rapp har på så vis satt fingret på en viktig fråga att diskutera och aktualisera i hela landet eftersom skolkyrkor inte är ett speciellt Lindesbergsproblem. Skolkyrkan är en nationell satsning av ekumenisk kyrklighet och behöver granskas ytterligare i hela landet.

Jeanette är ett lysande exempel på vad fler borde göra som ansvarstagande föräldrar i skolan och vad vi i Humanisterna bör arbeta vidare med. Humanisterna Örebro delar med stolthet och glädje ut sitt första Humanistpris till Jeanette H Rapp."

Jag kan bara instämma: Ett stort grattis till en välförtjänt utmärkelse. Du har gjort ett toppenjobb, Jeanette!!

Länsposten

Kyrkans Tidning om skolpastorn i Lindesberg

Kyrkans Tidning har snappat upp att det pågår en debatt om en skolpastor i Lindesberg. Torkel Freed som är rektor på Lindeskolan, har ett förflutet som skolpastor och intervjuas i tidningen. Han har nu upptäckt att kyrkans närvaro i skolan inte varit så självklar för alla. Rektor Torkel Freed säger:

”Vi har bland annat upptäckt att vi inte varit tillräckligt tydliga mot eleverna, som i många fall har uppfattat skolpastorn som en del av elevvårdsteamet, och så ska det inte vara".

Är Torkel Freed dum, eller spelar han bara? Hans påstående att man ”inte varit tillräckligt tydliga mot eleverna” är en förolämpning mot Lindeskolans elever. Jag är övertygad om att de är både läskunniga och kapabla att tolka verkligheten:

1. Skolpastorn har i flera år stått med namn, mailadress och telefonnummer under rubriken ”Elevvårdsteam” i skolans dokument.
   
2. Skolpastorn har fotograferats tillsammans med det övriga elevvårdsteamet och presenterats så på skolfoton och i skolkatalogen.
   
3. Skolpastorn har gått runt i skolan och presenterats i klassrummen tillsammans med elevvårdsteamet.

Vad ska eleverna tro? Torkel Freed borde skämmas som kryper bakom eleverna och skyller på deras påstådda oförmåga att hålla koll på sakernas tillstånd.

”En skolpastor eller skolpräst måste alltid utgå från skolans behov och önskemål. Min personliga uppfattning är att kyrkans viktigaste uppgift är att finnas till för andra”.

Det är jättetoppenfint, gulligt och rart att vilja finnas till för andra, men vi får inte glömma att missionsbefallningen är ett klipulver i brallan på de kristna, här föreligger alltså en dold agenda.
(Till er som genast vill invända och säga att agendan minsann inte är dold, vill jag bara säga att det gör frågan så mycket enklare att hantera, kyrkan ska inte missionera i skolan. Enkelt, eller hur?)

Torkel Freed anger också detta som en viktig anledning till att han själv slutade som skolpastor: Han blev uppvaktad av flera frikyrkorepresentanter som ansåg att skolpastorn borde ägna sig mindre åt diakonalt arbete och mer åt evangeliserande och schemalagda gudstjänster.

Detta förhållande hänvisar även den nuvarande skolpastorn Maria Carlsson till, i intervjun i Nerikes Allehanda den 29 nov -08. Det bör alltså ha varit allmänt känt att Skolkyrkan hade en agenda som inte var i överensstämmelse med skollag och läroplan. Ändå har man fortsatt samarbetet från Lindeskolans sida: Policydokument för Skolkyrkan

För det kan väl inte vara så enkelt att både gymnasiechefen Kent Hiding och rektorn Torkel Freed har suttit på två stolar samtidigt och då haft svårt att hålla isär sina roller som kyrkligt aktiva, respektive skolledare?

Dagen

Kyrkans Tidning
Kyrkans Tidning

Tacksamhetsskuldfällan

Hur många yrkeskategorier skulle accepterar att bli omyndigförklarade av en fristående organisation,
på det sätt som idag sker med skolans folk?

”Vi är experter på det här” säger prästerna och går in i religionsundervisningen för att lära eleverna hur det egentligen förhåller sig med gud, moralen och meningen med livet.

”Vi är experter på det här” säger prästerna och tar över värdegrunds- och anti-mobbningsarbetet.

”Vi är experter på det här” säger prästerna, stegar in i elevvårdsteamen och sätter sig att invänta nästa katastrof.

För hur svårt är det inte att säga nej tack till den som oegennyttigt och människokärt ställt sin tid och sitt arbete till förfogande? Lite snällare, lite godare, lite heligare. Lite lagom himmelskt så där?

Men när prästerskapet talar klartext och säger att religionen inte ska läras utan upplevas, då är det dags att tacka för hjälpen och för den tid som varit. Då är det dags att vägarna skiljs.

Om staten klarade att gå skilda vägar med kyrkan,
så kan skolan säkert klara samma sak själv.
På återseende i kyrkan - när vi själva vill.


Nerikes Allehanda: "Verksamheten strider inte mot läroplanen"
Nerikes Allehanda: "Olika bud om skolpastorns roll"
Bibeläventyret

Nya länkar till skolkyrkan i Lindesberg

Vissa länkar till skolkyrkan i Lindesberg fungerar inte längre.
Här hittar man skolkyrkans dokument

Rev. 27 jan
Länkarna har en besynnerlig förmåga att sluta fungera.
Här är några nya länkar om Skolkyrkan i Lindesberg:

Nerikes Allehanda 23 jan 09 om Skolkyrkan
Nerikes Allehanda 29 nov 08 om Skolkyrkan
Bergslagskyrkans länk till policydokument för Skolkyrkan
Kristinakyrkan om Skolkyrkan i Lindesberg


Dokument från Lindeskolan uppdaterat 25 jan visar
att Skolpastorn inte längre ingår i elevvårdsteamet.
En länk till Lindeskolan visar listan över personal i elevvårdsteamet. Tittar man på skärmdumpen nedanför bilden, så ser man att skolpastorn ingick i elevvårdsteamet så sent som den 8 januari 2009. Information saknas om huruvida skolpastorn har retuscherats bort från skolfotot av elevvårdsteamet eller ej.

Rev. 29 jan. Kyrkans Tidning skriver om skolkyrkan här och här.
Notera att skolans rektor Torkel Freed säger:
"Vi har bland annat upptäckt att vi inte varit tillräckligt tydliga mot eleverna, som i många fall har uppfattat skolpastorn som en del av elevvårdsteamet, och så ska det inte vara"


Nuvarande skolpastorn Maria Carlsson ingick i elevvårdsteamet i Lindeskolan 08/09 (klicka för att förstora).


Förre skolpastorn Martin Lindé ingick i elevvårdsteamet i Lindeskolan 06/07 (klicka för att förstora).


ETC

En skolpastor i elevvårdsteamet

Lindeskolans i Lindesberg elevvårdsteam läsåret 2008/2009

(Foto av ett foto i Lindeskolan. Ursprunglig fotograf okänd)

Avfotograferat av: Henrik Schullström

Det här är en intressant bild

Den här bilden är inte tagen i en religiös friskola. Bilden är tagen i en allmän, icke-konfessionell skola i en sekulär stat utan statskyrka.
Frågan infinner sig osökt: Varför finns det en frikyrkopastor i skolan och varför ingår skolpastorn i den aktuella skolans elevvårdsteam?

Frågan kompliceras av att skolpastorn inte omfattas av den lagstadgade tystnadsplikt som gäller för den övriga personalen i skolans elevvårdsteam.

Hur många fler intresseorganisationer ska erbjudas arbetsrum, telefon och mail i den allmänna skolan? På vilka grunder kommer man att säga ja, eller nej, till de som är intresserade av att på plats, bland barnen, få tillfälle att sprida sitt budskap?

Religiösa friskolor är tillåtna enligt lagen, men hur håller vi den icke-konfessionella allmänna skolan fri från religiösa intressen?

...........................................................................................................................................

Ur: Arbetsbeskrivning för Skolpastorstjänst

Skolpastorns funktion

Att vara skolpastor innebär:

Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.

Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen.

Att i ekumenisk anda på skolan representera församlingarna i gymnasieregionen. (Källa)

Rev 20 jan.
Ny länk för att hitta skolkyrkans dokument

Mer från bloggen om skolpastorn i Lindesberg:
Skolpastorn i Lindesberg
Debatten om skolpastorn fortsätter
Gymnasiechefens två stolar
Världen idag om skolpastorn i Lindesberg
Kyrkans tidning om skolpastorn i Lindesberg
SvD

Världen idag om skolpastorn i Lindesberg

Maria Andersson bloggar på Världen idag. Hon har skrivit om min debattartikel i Nerikes Allehanda. Jag har svarat henne men eftersom kommentarfunktionen verkar krångla så lägger jag mitt svar här också:

"Naturligtvis ser inte gymnasiechefen pastorn som ett problem, han håller ju gudstjänster tillsammans med henne i Kristinakyrkan i Lindesberg. NA/Bergslagspostens reporter Ola Westberg lär enligt Mattias Frödén, nyhetschef på lokalredaktionen i Lindesberg, ha känt till detta men valt att utelämna den uppgiften.

Vad gäller dina new age-predikande lärare i gymnasiet så hoppas jag att du anmälde dem för deras osakliga undervisning? Det är oerhört allvarligt om folk utnyttjar situationen på det sättet i skolundervisningen som ska vara saklig och vetenskapligt underbyggd. Att ha skolpräster på ett gymnasium är naturligtvis lika konstigt som att ha en företagspräst på en arbetsplats.

Så var kom läkaren in i diskussionen? Mig veterligt drivs inte heller en läkare av missionsbefallningen utan är helt inriktad på patientens väl och ve utan baktankar om rekrytering till tron på Jesus eller annan gudom."

Gymnasiechefen i Lindesberg på två stolar

I artikeln i Nerikes Allehanda/Bergslagsposten om skolpastorn i Lindesberg, uttalar sig gymnasiechefen Kent Hiding som säger sig se positivt på skolpastorns närvaro i skolan.

I ett protokoll från skolkyrkans styrelsemöte torsdag den 21 feb 2008 hittar man följande:

§5 …/ Gudstjänst i Kristinakyrkan den 30 mars som Kent Hiding och Maria ska hålla i. /…

Kanske inte så konstigt då att gymnasiechefen ser positivt på att skolpastorn Maria jobbar i skolan? De arbetar båda för samma församling, den som i sin presentation skriver:
Allt detta goda driver oss ut att berätta om vår tro för andra! Det är kyrkans stora uppdrag!" En lojalitetskonflikt ser ut att vara oundviklig.

Debatten om skolpastorn i Lindesberg fortsätter

Nerikes Allehanda/Bergslagsposten följer upp min debattartikel från den 27 nov med en artikel om skolpastorn i Lindeskolan.
Åsa Larsson, (c), är ledamot i barn- och utbildningsnämnden:

"Kanske finns det möjlighet för andra religioner eller livsåskådningar att finansiera en representant på samma sätt som skolpastorn, och i så fall är de välkomna att diskutera det med oss i nämnden. Överhuvudtaget tycker jag vi har för lite utrymme i skolan för livsåskådningsfrågor."

Frågan handlar inte om att fler religiösa företrädare ska in i skolorna. Frågan handlar om hur skolan med trovärdighet ska kunna anses vara icke-konfesionell.

Skolpastorn i Lindesberg

Den svenska skolan är inte religiös. Eller borde åtminstone inte vara det. Men när jag läser ett dokument från Skolkyrkan i Lindesbergs gymnasieregion får jag anledning att undra vad som håller på att hända:

”Att vara skolpastor innebär: Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus. Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen.

/…/Skolpastorn har följande arbetsuppgifter, vilket inte är ordnande efter prioriteringsgrad: Att bistå elever och personal genom samtal, själavård, undervisning, hjälp med andakter och gudstjänster.”

Skollagen är tydlig med att undervisningen ska vara icke- konfessionell. Skolverket har däremot svårt att sätta ner foten i frågan, utan hänvisar till rektor och kommunpolitiker. Problemet är att pastorn, och det budskap som det är pastorns kall att vittna om, legitimeras av skolan när den låter pastorn arbeta där.

Låt vara att det sker på ett mera subtilt sätt när pastorn hjälper till på lektioner och i cafeterian, än om vederbörande fick förkunna sin lära öppet. Men det senare skulle åtminstone ge möjlighet till öppen debatt och kritiska frågor. För vem har kraft att ifrågasätta den som bara går runt i skolan och är god och snäll?

När lärare dessutom förmedlar kontakt mellan en elev och pastorn, har man gått ytterligare ett steg över den gräns som definierar en icke-konfessionell skola. Det är ett problem att vi idag inte vet exakt var den gränsen går. Men vi kan se att samfunden ihärdigt testar den gränsen när de nu i snabb takt etablerar sig i skolorna. Däremot vet vi att det går en skarp gräns mellan tro och vetande och det åligger skolan ett tungt ansvar att hålla sig på rätt sida om den gränsen.

Det borde vara en självklarhet att varken präster eller pastorer ska ha sin arbetsplats i skolan. Men så var det då det där med ”den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism”. Ett verbalt nålsöga i skollagen kan tyckas, men inte mindre än att Svenska kyrkan tar tillfället i akt och ogenerat baxar sig igenom detsamma, i tvivelaktigt sällskap av frikyrkor som Adventister, Pingst och Livets Ord:

”De kristna kyrkornas särskilda uppgift är att delge den kristna trons innersida så som den tolkas i enskilda människors vittnesbörd och uttrycks i gudstjänstliv och kristna traditioner.”

Man vet att tassandet i korridorer och klassrum inte är okontroversiellt, men trots en försäkran om respekt för andras livsåskådning kan man inte avhålla sig:

” Vi verkar utifrån vår tro på att Gud älskar och har en plats för varje människa och att varje människa är unik och värdefull i Guds ögon. Vår uppgift på skolorna är att vara samtalspartners för elever och personal och att vara ett stöd i skolans verksamhet, inte att värva nya församlingsmedlemmar. Med Jesus som förebild kan vi genom vår närvaro på skolan se, bekräfta och upprätta dem vi möter”.

I Kyrkolivsutskottets betänkande 2005:7 står det att intresset för religionsämnet är lågt och man anser att skolkyrkan kan spela en viktig roll för att förändra detta. Man konstaterar också att i de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander.

Här står det åtminstone i klartext: Det handlar om rekrytering. Hur många vet egentligen om att skolan har blivit måltavla för det här kristna missionerandet? Kanske är det inte ens meningen att vi ska veta. Då är det inte så konstigt att dokument som jag citerat från är märkta:

”Bokmärk sidan, det finns ingen länk hit eller sökväg via någon annan sida. Här samlas interna filer för nedladdning.”

Camilla Grepe

Publicerad 081127 i Nerikes Allehanda
Tack till Göran Rydland som letade fram dokumenten