fredag 31 oktober 2008

Halal-TV, den ultimata björntjänsten till muslimerna från SVT?

Nu är debatten i bloggosfären i full gång om det kommande programmet "Halal-TV". Överlag verkar de flesta undra om SVT är riktigt kloka i huvudet som låter tre fundamentalistiska muslimska kvinnor breda ut sig i åtta program. Själv tänker jag varken licens- skolka eller låta bli att titta. Tvärtom, det här ska bli intressant.

Allra mest intressant kommer det bli att ta del av tittarnas reaktioner. Teve har ett grymt genomslag och jag delar Dilsa Demirbag-Stens oro för vad den mediala uppmärksamheten kan komma att få för konsekvenser för tjejerna. Eller - gör jag det? Kanske inte. Kanske är det bara bra att lite av islams idéer kommer ut i ljuset? Kanske blir det den politiska korrektheten snarare än tjejerna som åker på en präktig käftsmäll. Inte mig emot.

Sen återstår att se vilka ämnen de tar upp. Pressvisningen lär ha avlöjat att de åtminstone i ett program kommer att upphålla sig vid vad de anser om svenska folkets ymniga supande. Ummm, ursäkta, jag kvävde en gäspning. Om tjejerna ägnar programtiden åt religiöst moraliserande över vårt ohämmade supande, knullande och konsumerande, så tror jag att jag står över.

SvD

SvD
SvD
Helsingborgs Dagblad
SvD
Barometern

Fula fiskar

Följ aldrig med någon som lockar med godis!
Det finns många fula fiskar i vår herres hage.

Gud och det akademiska grälet

Det är intressant att notera trenden att uppmärksamma dem som på något sätt kombinerar sin prästroll eller sin starka tro med vetenskap. Senast i en ledare i Barometern berättar Lotte Lundgren om forskaren Ingrid-Maria Bergman som utan problem kombinerar genetikforskning med sin prästroll:


”Nej, hon tycker snarare att tron och genetiken befruktar varandra. Nu är det hög tid att reflektera teologiskt kring forskningens nya rön för Svenska Kyrkan. Många präster har inga som helst problem att koppla samman evolutionen med kristen tro. Om man har möjlighet att titta på livets skapelse ur två synvinklar är det ju bara än mer fantastiskt. Att ta på sig ett par biologiglasögon och sedan ett par teologiska glasögon är inget som helst problem för Ingrid-Maria Bergman och hon känner inte att det hotar Gudsbilden alls.”


Men att glänta på dörren mellan tro och vetande är att släppa lös en brokig samling människor som under kravet av missionsbefallningen lärt att ändamålet helgar medlen. Man ska tro på Gud, Jesus och den Helige ande. Och/eller, punkt. För in trillar inte bara Ingrid-Maria Bergman med sin domesticerade svenskkyrkliga teologi, utan även ID-förespråkaren och fundamentalisten, vars uppfattning kan sammanfattas:


”Vetenskapen är ju inte överens om någonting, men Bibeln har hållit fast vid sin sanning i flera tusen år!”


Religionen handlar nu ytterst sällan om vad den eventuella guden har på hjärtat, utan hur gudens jordiska uttolkare väljer att sköta snacket. Bara den genanta mångfalden i levnadsregler borde få en sansad människa att inse att det är någonting lurt med det här. Mycket lurt.


Det är inte konstigt att den intelligenta, men okunniga, människan under årtusenden funderade över sitt ursprung. Vetenskapen blev den pålitliga metoden att inhämta kunskap, men den kom också att hota den maktställning som religionerna har haft över människor.


För det är det akademiska grälet som jag anser vara vetenskapens storhet. I den akademiska världen finns det ingen tystnadskultur. Den är fri från dogmer och det är hela tiden ny, bättre och säkrare kunskap som är målet.


Vad forskningens nya rön kan få för betydelse för Svenska kyrkan kan vi bara sia om. Det ska bli intressant att följa utvecklingen. Redan nu är kyrkan en ideologisk koloss på lerfötter. Ska förnuftet driva den mot ett fritt fall, eller återuppstår den som en feelgood-konsult för en generation fostrad i New Age?


:::::::::::::::

Läsvärt på bloggen Terra Incognita om konflikten mellan vetenskap och religion.

:::::::::::::::



Dagen

torsdag 30 oktober 2008

Tony Guldbrandzén slirar i faktakollen

Citat från tidningen Dagen:

”Och han menar att det även för en ateist finns anledning att stå kvar som medlem.

- Jag kan tänka att även om man inte är kristen så kan man vilja bevara de kyrkobyggnader vi har i landet. Då kan väl det vara en tillräcklig anledning att stå kvar?" säger Tony Guldbrandzén.”

Kan någon välinformerad person vara vänlig och berätta för Tony Guldbrandzén att vi ateister faktiskt är med och betalar de 460 miljoner som det kyrkoantikvariska bidraget uppgår till under kommande år? Kyrkan själv bidrar med en bråkdel av beloppet.

Skatteverket fiskar i näthandeln

Med skattespindlar, dammsuger Skatteverket internethandeln i jakt på skattesmitare. Webbplatser analyseras utifrån handelns omfattning och inkomstberäkningarna jämförs med deklarationerna.
Sedan starten 2007 har man slipat sin förmåga och förra årets fångst var värd 420 miljoner. FRA-debatten känns plötsligt väldigt avlägsen.

Kyrkan värvar i förskolan

Idag har jag en debattartikel i Sundsvalls Tidning:

I Sundsvalls Tidning kan man den 20 oktober läsa om kontraktsprost Anna-Maria Larssons förestående visitation i Ljustorp, Hässjö och Tynderö pastorat. Om en aktivitet som ska uppmärksamma FN-dagen säger hon: "Det blir en gudstjänst med inriktning mot barn och vi har bjudit in förskolebarn som ska delta.

En snabb koll med en aktuell förskola visar att det finns åtminstone en i personalen som inte har hört någonting alls om en gudstjänst. Så vad är då det här? Jo, ännu ett exempel på Svenska kyrkans ogenerade ambition att nå våra barn.

När vi själva väljer att i strid ström lämna kyrkan, måste man ut och nyrekrytera för att verksamheten ska gå ihop. Med en uttalad strategi att lära barnen att hitta till kyrkan utnyttjar man på ett fult sätt den legitimitet som skolan ger. Och om inte kyrkan är helig nog, så är FN det definitivt.

Det har skett en förskjutning i det allmänna medvetandet kring "vår" religion. När jag gick i skolan hette ämnet kristendomskunskap och man kunde få befrielse från undervisningen av religiösa skäl. Förändringen kom när ämnet bytte namn till religionskunskap och blev obligatoriskt för alla.

Det fungerar under absolut objektiva och opartiska förhållanden, men dessa är en utopi.Dagens verklighet i förskola likaväl som i låg- och mellanstadiet är en kristendomsundervisning med några sidor islam och buddhism i sista kapitlen, som alibi för en förment allsidig undervisning. Ett enkelt påpekande om att den grundliga undervisningen i de bibliska berättelserna saknar sin motsvarighet i övriga religioner, bemöts regelmässigt med ett: Ja, men det är ju vår tradition, kultur och historia! Så kan alltså en befrielse av religiösa skäl, omvandlas till ett obligatorium, med hänvisning till tradition, kultur och historia. Vi kommer inte undan.

I det här speciella fallet riktar man in sig på förskolebarn. Det är inte obligatoriskt att gå i förskolan, men hur ter sig situationen för den förälder som inte vill ha sitt barn på gudstjänst i Svenska kyrkan? Som inte vill att barnet ska skolas in i den mytologi och tro på övernaturlighet som kyrkan står för. Som vill tacka nej till religion och bli respekterad för det beslutet?
Jag som pluggade stannade hemma med ungen hellre än att ta diskussionen.

Förbannat fegt, men som förälder står man i ett beroendeförhållande till lärarna och är mån om att relationerna ska fungera. Att ta upp diskussionen i föräldragruppen är dömt att misslyckas när frågan i de flesta fall anses bäst avgjord genom majoritetsbeslut. "Harmlöst, trevligt, gulligt och rart, eller tror du att ditt barn blir frälst av ett besök i kyrkan?"

Så vad gör den förälder som inte vill ha sitt barn på gudstjänst i Svenska kyrkan – vabbar?


::::::::::::::::
Lotte Lundgren, ledarskribent på Barometern skriver en korkad ledare i ämnet. Som sagt, vi kommer inte undan...

lördag 25 oktober 2008

Skolinspektionens beslut om drogtester i Landskrona

Följande kan man ta del av när man läser Skolinspektionens
beslut om drogtester i Landskrona:

"Skolinspektionen konstaterar att det inte finns stöd i skollagen att påtvinga elever ett drogtest i skolan. Det ingår heller inte i skolans uppdrag att genom drogtester arbeta förebyggande mot drogproblematik. Utifrån svårigheten med att säkerställa elevens reella samtycke och risk för integritetskränkning kan inte skolan genomföra drogtester så som i aktuellt fall.

Skolinspektionen anser dock att det är av stor vikt att skolorna arbetar förebyggande mot droger. Skolan bör istället vid misstanke om drogmissbruk samarbeta med expertis inom till exempel hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som kan ta hand om eventuella frågor, utredningar och behandlingar etc. och ha rutiner för detta."

Här kommer dagens tips om vad Skolinspektionen kan titta närmare på nästa gång!

När får vi se ett pressmeddelande där man kan läsa följande:
Skolinspektionen konstaterar att det inte finns stöd i skollagen att påtvinga elever en skolavslutning i kyrkan. Det ingår heller inte i skolans uppdrag att genom kyrkobesök arbeta förebyggande för Svenska kyrkan. Utifrån svårigheten med att säkerställa elevens reella samtycke och risk för integritetskränkning kan inte skolan genomföra skolavslutningar i kyrkan så som i aktuellt fall.Skolinspektionen anser dock att det är av stor vikt att skolorna arbetar förebyggande för en uppfattning att världen är naturlig. Skolan bör istället vid misstanke om religiositet lämna åt barnets föräldrar att ta hand om eventuella frågor, ritualer och religiösa handlingar etc. och ha rutiner för detta.


HD 081024

Newsdesk

Drogtester och kyrkobesök

Skolinspektionen har kritiserat de så kallade "frivilliga drogtester" som införts i en högstadieskola i Landskrona. Skolinspektionen anser att det inte finns någon garanti för att testerna verkligen blir frivilliga. Eleverna kan uppleva tvång genom grupptryck eller genom sin beroendeställning till skolpersonalen, resonerar myndigheten.

Skolinspektionens beslut

Skolinspektionens pressmeddelande

HD 081024

Råttans år

Om man är intressarad av astrologi - eller helt enkelt funderar över fenomenet självuppfyllande profetior - kan man läsa Jonna Simas blogg i DN STHLM idag.

fredag 24 oktober 2008

Kyrkoavgiften och jobbskatteavdraget

En motion till Kyrkomötet har föreslagit att kyrkomedlemmar med de lägsta inkomsterna befrias från kyrkoavgift. Kyrkomötet avslog motionen men konstaterar att:

Införandet av jobbskatteavdraget har komplicerat situationen. Pensionerna beskattas hårdare än inkomst från arbete, sommararbetande ungdomar betalar kyrkoavgift men ingen skatt.”

Den som inte vill betala kyrkoavgift alls, anmäler sitt utträde senast den 31 oktober.


Dagen

Kristenheten mobiliserar mot könsneutralt äktenskap

Det står och faller med ett ord. Äktenskap. Nu är frågan högaktuell och tidningen Dagens chefredaktör Elisabeth Sandlund har gått ut och manat till motstånd.

Ämnet har jag skrivit om tidigare och jag har inget nytt att tillägga idag:

Äktenskap

Sällan har väl en rubricering skapat ett sådant tumult som det som nu yttrar sig i äktenskapsdebatten. ”Bevara äktenskapet” heter det från religiöst håll, som om det egna äktenskapet på något sätt var hotat. Protestmöten har hållits för att hävda det man kallar ”tvåkönsprincipen”, vilken man anser vara fundamental för den mänskliga fortlevnaden.

Men stopp ett tag. På vilket sätt skulle en mindre utpekande benämning av en juridiskt bindande samlevnadsform kunna påverka människors lust och vilja att yngla av sig? Oavsett om man är hetero eller homo? Att överhuvudtaget blanda in barnen är att blanda bort korten, för barn har fötts och kommer alltid att födas av människor med längtan efter barn, så detta kan knappast kräva en särskiljande benämning på föräldrarnas samlevnadsform, snarare tvärtom. Den minsta reproducerande enheten för människans fortbestånd kommer för överskådlig framtid att fortsätta att vara den fertila kvinnan och spermien.

Så vad handlar saken egentligen om? Är det rädslan och obehaget när den sista skillnaden i benämning försvinner, den som idag skiljer partnerskapet från äktenskapet? Att därmed inte längre specifikt kunna utpeka könen hos de kontrahenter som ingår en juridiskt bindande avtal med varandra? Eller med andra ord, ställas inför det plågsamma i att ”de där” ska få göra samma sak som vi andra, ingå äktenskap för att visa att man hör ihop.

Handlar det alltså i grunden om att exklusivt få särskiljas från människor vars kärlek man inte vill erkänna? Då är det inget annat än diskriminering. Vanans makt gör oss blinda för det uppenbara, men vi skulle se det tydligt om vi hade en speciell vigselordning för till exempel par som av något skäl inte kunde få barn. För hur var det nu med samhällets fortbestånd?

Lyfter vi frågan till en politisk nivå så ser vi hur den riskerar att bli ytterligare ett släpankare för den borgerliga alliansen. På samma sätt som i abortfrågan kommer ett litet parti att tvingas göra avkall på sina vallöften och frågan är hur långt man kommer att kunna gå i eftergifter för att kunna stanna kvar som en trovärdig part i en alliansregering.

Ytterst handlar det här om hur vanskligt det är att lagstifta utifrån uppfattningen att religiösa idéer ska få påverka det sekulära samhället. ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” heter det i regeringsformen. Därför är det idag mer angeläget än någonsin att regering och riksdag slår vakt om det sekulära rättssamhället genom att markera ett tydligt oberoende mot de krafter som hävdar att ”All makt utgår från Gud”.

Aftonbladet 081024

Dagen 081024

Sydsvenskan 081024
Dagens Nyheter 081024
Dagen 081024
Dagen 081024
Dagen 081024
SvD 081024
SvD 081024
SvD 081013

torsdag 23 oktober 2008

Trosbekännelsen

Tidningen Dagen kan berätta om att Svenska kyrkan överväger en nyöversättning av trosbekännelsen. Ni vet, den här:

"Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare."

Sen kommer en lång utläggning om "avlad av en helig ande, född av en jungfru, uppstånden ifrån de döda, uppstigen till himlen, sittande vid en allsmäktig guds sida, de dödas uppståndelse och ett evigt liv, etc, etc. Amen"

Alltså ursäkta en enkel hednings funderingar, men är det inte innehållet snarare än språket som utgör problemet? När det dessutom är tron på detta som kyrkan anser bekräftar medlemsskapet, kan det vara värt att påminna o-troende "sponsorer" om att sista dag för utträde är den 31 oktober.

Röster om "kristofobin" i Sveriges Radio

Lennart Sacredéus uttalade sig idag i Sveriges Radio, och sa apropå debatten kring den nye rektorn vid Lunds universitet:

”Ingår det i anställningskraven, ska man behöva svara för sin livsåskådning för att man ska kunna få en statlig tjänst?/.../ Ska man behöva redogöra för sin samfundstillhörighet?”

Svaret är naturligtvis nej. Det ingår inte i anställningskraven. Är det en nyhet för Lennart Sacrédeus? Det kan jag inte föreställa mig. Men det är en retorik som Sacrédeus tar till när han vill slippa få sin ideologi granskad och kritiserad.Sacrédeus efterlyser dessutom ett samhällsklimat där man inte får:

"...raljera och visa total respektlöshet för troende människor."

På den punkten kan jag bara konstatera att jag och Sacrédeus är totalt oense. Har man idéer och åsikter som inte tål granskning och kritik bör man omgående skaffa sig nya och ljuståligare.

Vem som helst som söker jobb och läser annonser kan hitta formuleringar i stil med: ”Vi förutsätter att du delar våra värderingar”. I fallet med Per Eriksson uppstod det tvivel om ifall han delade vetenskapens uppfattning om en naturlig värld.

Men notera att Per Eriksson inte blev diskriminerad inom den formella antagningsprocessen. Däremot blev han kritiskt granskad och ifrågasatt av blivande medarbetare och utomstående debattörer. Det var inte konstigare än så. Han fick tjänsten, men det är ett sundhetstecken för ett öppet samhälle att han inte undkom debatten.


Väldigt Viktig Fråga I Riksdagen

Detta trillade in i min mailbox för en stund sedan. Läs och begrunda vad man ägnar sin tankemöda åt i dessa tider...

"Statsministerbyst kräver minst tio år

Riksdagsstyrelsen beslutade på onsdagen om nya riktlinjer för minnesmärken över statsministrar att placeras i riksdagen.

Det nya beslutet ersätter äldre riktlinjer som sade att det krävdes minst tre valperioder för att tillägnas en byst och en valperiod för att tillägnas relief/medaljong. De gamla riktlinjerna antogs när mandatperioderna var treåriga."

Länk

För övrigt anser jag att riksdagsledamöterna inte borde vara fler än 249.

Leijonborg svarar Sacrédeus om "kristofobin"


Lennart Sacrédeus (kd) har ställt en fråga i
riksdagen:

"
Denna form av intolerans mot troende personer av kristen övertygelse, i en miljö präglad av en annan religion eller som i huvudsak är sekulär, skulle kunna kallas kristofobi. /.../ Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder mot kristofobin inom den akademiska världen?"

Han har fått svar från Lars Leijonborg:

"Jag kan mot den bakgrunden inte se behov av särskilda åtgärder mot intolerans mot kristna i den akademiska världen."


Enligt tidningen Dagen är Lennart Sacrédeus fortfarande inte nöjd:

"Att kritisera en religion är något helt annat än att en enskild medlem ska bli ifrågasatt utifrån sin samfundstillhörighet eller livsåskådning."

Ska vi gissa att Lennart Sacrédeus önskar åter lagen om trosfrid? På annat sätt kan man inte tolka hans önskemål om åsiktsimmunitet för religiösa personer.

Det kan vara värt att reflektera över hur väckelserörelsens grunddokument Lausannedeklarationen står i konflikt med den vetenskapliga metoden. Diskussionen lär fortsätta.

Dagen 081022



En konvertit i Tomtens julverkstad?

Ni kan scenen. Tomten lyfter upp den lilla dockan och säger:
- say, mama!
- a..a..!
- no, no, say mama!!
- ma, ma!
- ho, ho, ho!!
Men det var då det. Enligt senaste ryktet säger dockan:
- Islam is the light!

onsdag 22 oktober 2008

Energipolitik (v)

Jag har visserligen lovat mig själv att inte hemfalla åt lyteskomik eller slag under bältet - men... Efter en dag i riksdagshuset kan jag inte låta bli att lägga ut den här som hälsning och tack för senast från en gammal teknolog: Energipolitik (v)

tisdag 21 oktober 2008

Hedersprofeten

Vem har i dessa dagar undgått bråket mellan Marcus Birro och Katrin Zytomierska? Knappt har KZ sparkats från sitt jobb på TV4, ackompanjerat av hot om polisanmälan från MB och ursäkt från KZ förrän dramat tar en ny vändning och MB gör avbön på Newsmill. Ett raderat blogginlägg av MB från i somras luktar-inte-så-gott-om-man-får-säga-så.
Samtidigt har Stockholms stift hållit sin firmafest Gud 08”. Stiftet har utsett Marcus Birro till ”hedersprofet” i stiftet. Arvet från den Augsburgska trosbekännelsen förpliktigar, men beslutet att utse Marcus Birro till profet var kanske att driva frågan väl snabbt.
Kanske katolska kyrkans saktmodighet i deras kanoniseringsärenden kan rekommenderas? Med eller utan assistans av en djävulens advokat, men här trampade Svenska kyrkan åter mitt i prick - om än i klaveret.
Aftonbladet
Aftonbladet 081022

Fri support i Svenska kyrkan - skitsnack!

Ibland undrar man vad det är för en korkad person som sitter och knåpar ihop reklamtexter. Den senaste i raden av minnesvärda copy-kalkoner torde Svenska kyrkans reklamansvarige stå för med följande budskap i Stockholms tunnelbana:

"Trådlöst
Bön är gratis

Ständig uppkoppling

Be när, var och hur du vill
Fri support i alla församlingar"


Man kan riktigt föreställa sig hur high tech och med sin tid de känner sig, de stackars prelaterna som sagt ja till den här texten. Men sorry grabbar, får jag uppmärksamma er på att ert supportavtal inte alls är gratis:

Sista dagen att lämna Svenska kyrkan för att slippa kyrkskatten (supportavgiften) är den 31 oktober!

Dagen

Dagen



måndag 20 oktober 2008

Sexanmälningar mot präster ökar

Förutom att ett antal präster tittat för djupt i nattvardsbägaren, kan man notera att antalet sexanmälningar mot präster i Svenska kyrkan ökar. Var tionde prästanmälan avser sexrelaterade handlingar visar statistiken över domkapitlens ärenden.
Statistiken är tydlig: Sexuella trakasserier, sexuellt ofredande och porrsurfande under arbetstid. Det senare, i vissa fall, så till den grad att stiftets datanät brutit ihop av virusattacker.

Anders Wejryd berättar för tidningen Metro den 20 oktober, att det troligen är anmälningsviljan som orsakat den dramatiska ökningen av anmälda fall. En intressant utveckling: Det är inte länge okej inom kyrkan att sopa skiten under mattan.

kyrkan bedriver en intensiv uppvaktning av småbarn, senast kan vi läsa om det i Sundsvalls Tidning den 20 oktober:
"Det blir en gudstjänst med inriktning mot barn och vi har bjudit in förskolebarn som ska delta"
.

Nu när kyrkan på bred front tar sig in i skolorna, och skolprästerna och skolkyrkorna ökar i antal, är det angeläget att problemet med sexuella övergrepp uppmärksammas.

Newsmill
Eskilstuna-Kuriren

Sydsvenskan

fredag 17 oktober 2008

ICA-kortet och den personliga integriteten

Svenska Dagbladet kan idag berätta att ICA kartlägger stamkundernas inköp för att kunna erbjuda skräddarsydda rabatter. Organisationen Sveriges Konsumenter går i taket och menar att metoden är ett intrång i den personliga integriteten. Men oj då, hade vi väntat något annat i FRA-debattens kölvatten? Nej knappast. Som innehavare av ett ICA-kort tillhör jag den aktuella målgruppen. Väl insatt i möjligheterna att registrera mina inköpsvanor, är det här en service jag har efterlyst sedan länge. Så håll i er nu, för här kommer ett avslöjande av dignitet.

Följande vecka får jag rabatt på: fryst kyckling, mezeyoughurt, creme fraiche, tortillabröd, salladsdressing, potatischips och valfri Robertsonmarmelad. Av detta kan den konspiratoriskt lagde utläsa att jag inte är militant vegan (kycklingen), mitt midjemått är inte vad det borde (chipsen) samt att jag troligen röstar borgerligt (Robertsonmarmeladen samt inte minst valet av ICA-kort istället för MedMera-kort).

Nu kommer en superhemlis: Om jag någon gång skulle hemfalla åt att handla något mer subversivt än lösgodis på ICA, så kommer jag att pynta kontant. Pilutta er.


Dagens Nyheter 081022

Sydsvenskan

onsdag 15 oktober 2008

Svenska Evangeliska Alliansen


"Vi manar alla kristna att allvarligt kämpa för den bibliska sanningen."

Svenska Evangeliska Alliansen

Varför argumentera, när folk själva så förtjänstfullt visar vilka idéer de stöder? Den tillträdande rektorn vid Lunds universitet, Per Eriksson, är medlem i Evangeliska Frikyrkan som tillhör Svenska Evangeliska Alliansen, SEA.

För allmänheten är SEA kanske mest känd för sin kampanj Bevara äktenskapet. När man ändå läser in sig, ska man heller inte missa att ta del av Lausannedeklarationen som är ett grunddokument för hela den evangelikala väckelserörelsen. Känsliga personer varnas, denna läsning är hard core för en aningslös och oförberedd ateist.

En av SEAs medlemmar är Tuve Skånberg, direktor för Claphamintitutet och riksdagsman (kd). Man kan hoppas att
Per Eriksson och han inte är av samma uppfattning i alla frågor.
Nåväl, den senares uppfattning om forskningsklimatet och kreationismens plats i utbildningsväsendet kan man läsa om här.


Sydsvenskan

Rektorsdebatten i Sydsvenskan

På Sydsvenskans kultursida har det den senaste tiden förts en intensiv debatt om den tillträdande rektorn vid Lunds universitet. Det finns flera inlägg som förtjänar uppmärksamhet.
Här är debatten i kronologisk ordning:

"Jag tror på Bibeln som Guds ord. Men det innebär inte att jag är homofob eller tror på inteligent design", skriver etikforskaren Ann Heberlein apropå rektorsbråket på Lunds universitet den 3 oktober.
Rektorsbråk

"Det kan inte vara fel att ställa en öppen fråga om en tillträdande rektors syn på den historiska konflikten mellan religion och vetenskap", skriver Sydsvenskans Andreas Ekström den 7 oktober.
Frågan som måste ställas

"Frågan om religionens förhållande till vetenskapen är väl värd att diskutera. Men varför ska just Eriksson och Bexell ställas till svars?" undrar dominikanerprästen Anders Piltz den 8 oktober.
Liberal inkvisition?

"Var går gränsen mellan en präst och en imam?" Andreas Ekström svarar Anders Piltz den 10 oktober.
Var går gränsen?

"Den främsta anledningen till att en rektor bör vara tydlig med sin tro är inte religionsfriheten, utan frågan om lämplighet för befattningen", skriver evolutionära kognitionsforskarna Mathias Osvath och Tomas Persson den 11 oktober.
Gud eller medarbetarna?


:::::::::::::::::::
Övrigt i samma ämne:
Ann Heberlein surnade till på Expressen Kultur.
Jag besvarade henne på Newsmill.

lördag 11 oktober 2008

Bönhörd i Nässjö

Om det går bra så är det för att man har blivit bönhörd av Gud. Om det går dåligt så är det för att… ja, vadå?

Världen idag raporterar om ”strategibönen” som äger rum varje månad i stora fullmäktigesalen i Nässjö. Gud har varit god, det är den allmänna uppfattningen: Nässjö kommun har med benäget bistånd från högsta ort placerat sig som etta i länet på Svenskt näringslivs rankinglista.

Dock uppger man att det ibland kan vara svårt att veta vad som är ett bönesvar. Att det snabba tillståndet att etablera ett kritiserat köpcentrum berodde på Gudens välvilliga inställning till projektet, anser man sig däremot vara förvissad om.

torsdag 9 oktober 2008

Fackanslutna bäbisar

Tjänstemannafacket Unionen bjuder på dagens gapflabb när de i tidningen Dagen, berättar att barn nu ska kunna föds in i organisationen. Detta kan bli en realitet genom att föräldrarna sparar åt barnens fackliga inträde enligt ungefär samma princip som bosparande.

Henrik Bäckstrand som stod bakom motionen på Unionens kongress i Örebro säger:"Vid en viss ålder eller vid det första arbetet ska fonden falla ut i ett fackligt medlemskap och bidrag till a-kassa i ett antal år beroende på fondens värde".

Vi kan i andanom ana alla uppslitande familjegräl som väntar, när telningen istället väljer att bli LO-knegare – eller, ve och fasa – egen företagare! Vad säger man då? Fack you!!

tisdag 7 oktober 2008

Ann Heberlein surnar till i Expressen

Ann Heberlein har surnat till i Expressen. Hon skriver:

"I Sverige är vi toleranta. Mångfald. Det är fint det. En öppet homosexuell rektor för ett av Sveriges största universitet hade smakat mumma. Eller varför inte en muslim – gärna kvinna. Hurra, vad vi är bra! Kanske någon med ett litet funktionshinder? Men frikyrklig? Nej, vet ni vad. Det finns gränser för hur tolerant man kan vara."

Vad Ann Heberlein missar i sin jämförelse är att varken homosexualitet, kön, kulturell religionstillhörighet, etnicitet eller handikapp är ett uttryck för någon speciell ideologi.
Valfri person ur kategorierna som Heberlein räknar upp, hade mött minst lika starkt motstånd om deras världsuppfattning varit i konflikt med vetenskapens uppfattning om en naturlig värld. Eller tror hon på allvar att en fundamentalistisk muslim hade fått ett annat bemötande?

Till sist visar hon hoppfulla tecken på att en viktig insikt inte ligger så långt bort i alla fall:

"...och då gick det upp ett ljus för mig. Ni tror alltså att vi försöker frälsa er? Det är det ni är rädda för."

Ja Ann, där gick det upp ett ljus för dig. Kanske är rädsla inte det rätta ordet, jag skulle snarare kalla det irritation. För missionsbefallningen är som ett klipulver i brallan på många av er.

Vi som befinner oss utanför er religion, finner det stundom ganska besvärande med er närgångna uppvaktning. Vi uppskattar inte nissar som knackar på vår dörr för att berätta en glad nyhet om någon snubbe som ska ha dött för våra synder. Modern bibelforskning närmar sig dessutom uppfattningen att er Bibel-Jesus är en efterkonstruktion från tidigt 300-tal.

Vi vill inte heller få hem våra barn från skolan och mötas av:
"Mamma, idag har vi fått lära oss att gud skapade världen!!"

Vi vill inte ha idrottsledare som ska fullfölja sin missionsbefallning bland våra barn i idrottsföreningarna.

Vi vill inte heller ha föreningen Genesis springande på skolor och universitet propagerande för intelligent design i undervisningen.

Är det så svårt att förstå att många av oss protesterar?
När tar ni inom kristenheten tag i det här och begär rättning i ledet bland era egna? Eller är det inte ert ansvar?

Ni som bekänner er till en religion är fria att tillhöra och utöva den så mycket ni vill. Vi har religionsfrihet och den ska vi vara rädd om. Den innebär frihet till - och frihet från! - religion.
När vi andra har synpunkter på er ideologi, skriker ni i högan sky om kristofobi, diskriminering och religionsförföljelse.
Men vi har yttrandefrihet. Och vi har åsiktsfrihet. Och det Ann, det betyder att du och dina trosfränder inte åtnjuter åsiktsimmunitet!


Publicerad på Newsmill

Asplunds bibliotek är räddat

Asplunds bibliotek är räddat. Stockholms politiker har lagt planerna på en tillbyggnad av stadsbiblioteket på is. Skälen sägs vara ekonomiska, men ger en välbehövlig frist att tänka över det starkt kritiserade projektet.

Förhoppningsvis kommer man nu att tillåta sig att tänka i nya banor och skapa en byggnad som inte kompromissar med behoven. Varför inte lägga det nya biblioteket en bit utanför innerstan? Konstfacks flytt till Telefonplan fick en hel stadsdel att leva upp, det finns fler områden som står på tur för en välbehövlig vitalisering. Eller varför inte placera ett nytt stadsbibliotek vid Albano, en ödslig industrimark mellan universitetet och KTH?

måndag 6 oktober 2008

Svårt med tro och vetande på Lunds universitet

När Lena Einhorn gav ut sin bok ”Vad hände på vägen till Damaskus” var det recensenter med koppling till den kristna världen som reagerade starkast på boken. Man avfärdade överlag Lena Einhorns historia, men undvek nogsamt att redovisa konsekvenserna, om den skulle visa sig vara sann.

Den intellektuellt hederligaste kommentaren kom från Werner G Jeanrond, dekanus för teologiska fakulteten vid Lunds universitet. I en intervju i Svenska Dagbladet 060822 sa han:Om Jesus inte dog på korset, och om han och Paulus var samma person, det vore förstås slutet på kristendomen”

Jag kommer osökt att tänka på den kommentaren när jag läser om Svenska kyrkans inblandning i Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Att en kurs på CTR, kallad Svenska kyrkan, öppnades med nattvardsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning, har vi tidigare kunnat läsa om i tidningen Dagen. Men den kursen är bara ett av flera exempel på det ökade samarbetet mellan universitetet och Svenska kyrkan: En professur finansierad av Svenska kyrkan, i ämnet religionsteologi (!?) är ett annat.

Religiös diskriminering av sökande med annan trosuppfattning än den kristna är ytterligare exempel. Det har också ansetts meriterande att vara prästvigd inom Svenska kyrkan och att driva en aktiv religionsdialog.Att det här är exempel på att institutionen har svårt att skilja mellan tro och vetande, skriver Stefan Andersson, Jonas Svensson och Magnus Zetterholm i en utmärkt debattartikel i Sydsvenskan den 5 oktober:"Skilj på tro och vetande"och ställer frågan: Vilka studenter med ett allmänt intresse för religionsvetenskapliga frågor – ateister, agnostiker eller kanske med en bakgrund inom till exempel muslimska, judiska, nyandliga eller frikyrkliga rörelser – vill läsa på en institution som när ett samarbete med en av de religiösa grupper de anställda är satta att vetenskapligt och kritiskt studera?

I dessa dagar när den eventuellt nytillträdande rektorns hemvist inom frikyrkan debatteras, och av vissa faktiskt försvaras med att den avgående rektorn är präst, är det svårt att tro att den här utvecklingen är en tillfällighet.

Tvärtom är det en riktigt allvarlig påminnelse om hur viktigt det är att inte blanda ihop tro och vetande inom utbildningsväsendet.Vi kan se fenomenet och dess konsekvenser på alla nivåer, ända från förskolan: Intima samarbeten mellan skolor och församlingar med deras flödande utbud av bibeläventyr, teaterpjäser, orgelskoj och kyrkliga skolavslutningar.

Låg- och mellanstadiets ”religionskunskap” som bara är en chimär och tunn språklig fernissa på en verklighet som rätteligen borde stavas kristendomskunskap. Namnbytet motiverade dessutom den allvarliga konsekvensen att det inte längre gick att få befrielse om man tillhörde annat trossamfund, med en därav ökande efterfrågan på muslimska friskolor.Problemet aktualiserades med den föreslagna svenska imamutbildningen. "De kan väl studera religionsvetenskap som alla andra?" Nähä, för den handlar om bibelstudier med Svenska kyrkan som samarbetspartner. Kristendomsvetenskap vore kanske en ärligare benämning…

Och så slutligen tillbaka till Werner G Jeanrond igen:
Ja, vilka förfärliga konsekvenser skulle det inte få om religions- vetenskapen i lugn och ro kom någon förbjuden kunskap på spåren? Är det någon som är förvånad över Svenska kyrkans starka intresse för universiteten?

"Korrekturfel bakom kritik" Sydsvenskan

Dagen

Dagen

Dagen

Dagen

Så mycket bråk för en liten detalj

Så mycket bråk för en liten detalj. Så mycket rädsla och obehag har uttryckts för att den sista lilla skillnaden i benämning försvinner, den som idag skiljer partnerskapet från äktenskapet. Att nu ställas inför det plågsamma i att ”de där” ska få göra samma sak som vi andra, ingå äktenskap för att visa att man älskar varandra och hör ihop. Att inte längre exklusivt få särskiljas från människor vars kärlek man inte vill erkänna.

presenterar oppositionen en motion med ett lagförslag som man tror ska kunna röstas igenom direkt. Det är inte en dag för tidigt.

söndag 5 oktober 2008

Kristen kränkningslogik

Jag hittade den här roliga kommentaren på bloggen berno.se:

Ska det troende par som vill gifta sig först tvingas att uppsöka en förrättare som i ena stunden viger homosexuella par och i nästa utför en vanlig naturlig vigselceremoni mellan man och kvinna? Är inte det kränkande och i strid mot religionsfriheten?”

Med tanke på att det troligtvis är skattemyndigheten som kommer att ombesörja den civilrättsliga vigseln, så agerar alltså myndigheten kränkande mot den troende, när den behandlar medborgarna lika. Ja, så kan man ju också vrida till det hela…

SvD
SvD
Dagen

Jag har skrivit mer i ämnet här:

Äktenskap eller Giftermål?

Rädda religionsfriheten


Rektorssåpan i Lund löddrar vidare...

I Sydsvenskan den 3 oktober säger Allan Larsson, som svar på lärarnas oro över Per Erikssons bakgrund i Pingstkyrkan: I något debattinlägg har styrelsens beslut ifrågasatts med argumentet att Per Eriksson tillhör en frikyrklig församling. På det vill jag bara svara att det råder religionsfrihet. Det viktiga är att han stöder universitets grundläggande värden och strategi, vilket han i intervjuer tydligt visat att han gör”.

Men Allan Larsson missar att Per Eriksson enligt Sydsvenskan tidigare samma dag, har vägrat att svara på frågor relaterat till detta. Erikssons uppfattning om till exempel stamcellsforskning ska vi få reda på först den dag han tillträder ämbetet. Surprise!

"Om religion" skriver bra om detta.

Dagen

Ansvar när fundamentalismen växer

Det vi nu ser hända i samhället är intressant på flera sätt. Svenska Kyrkan tappar medlemmar på samma gång som extrema yttringar som kreationism, intelligent design och andra former av religiös fundamentalism vinner anhängare.

En kyrka som accepterar förnuftet och den vetenskapliga metoden kommer obevekligt att såga av den gren den sitter på. Kunskap och tro står i konflikt med varandra. Det blir uppenbart för allt fler att kyrkans förklaringsmodeller och verklighetsbeskrivning lider av allvarliga logikfel.

Men varför vinner då de bokstavstroende samfunden nya medlemmar? Här ser man en intressant motsats till Svenska kyrkans vetenskapsvänliga hållning. Inom trosrörelsen kan allt förklaras med bibeln som utgångspunkt.

Är det kanske så att man måste ha suttit på universitetet, nedsjunken bakom drivor av tung kurslitteratur i ämnen där forskningsfronten i skrämmande takt accelererar bort från synfältet, för att förstå lockelsen i att få hela sin världsbild och alla förklaringar samlade på ett ställe?

För den bibeltroende är de intellektuella trösklarna behagligt låga. Ger du dig hän i din tro kommer du att upptas i en allomfattande gemenskap där du på alla sätt blir bekräftad. Du behöver inte längre från åskådarplats och med växande mindervärdeskomplex se snillen spekulera. Du är mittpunkt i ditt eget religiösa universum och du pratar med gud.

Den religiösa nyfundamentalismen präglas av en föga smickrande intellektuell lättja och självupptagenhet. Men om man väljer att dagligen utnyttja resultaten av kunskapens landvinningar, saknar det här synsättet all trovärdighet. Ansvar är att sträva efter att förstå världen och att inse att den är naturlig. Ansvar är att i valet mellan tro och vetande välja det senare.

Sydsvenskan 3 okt

Dagen 3 okt

Ta ifrån Scientologerna vigselrätten

Det är debatten om samkönade äktenskap som har aktualiserat frågan om att införa civiläktenskap som enda juridiskt giltiga vigsel. Men diskussionen borde ha startat för länge sedan. För min del hade statens delegation av vigselrätt till trossamfund, nått vägs ände redan den dagen Scientologerna fick sin vigselrätt.

SvD 5 okt
Dagen 5 okt

Dagen 4 okt

Jag skriver mer i ämnet här:
Svenska kyrkan och vigselrätten
Äktenskap eller Giftermål?

lördag 4 oktober 2008

En kreationist som universitetsrektor?

När jag läser om utnämningen av Per Eriksson till rektor vid Lunds universitet, minns jag en händelse för tjugo år sedan.

Jag hade kommit in på grundkursen i geovetenskap. Den ger 20 poäng handfast allmänbildning om jordens utveckling från Big bang till den senaste istiden. Kursen är eftertraktad, inte minst för att den ger behörighet för lärare i naturkunskap, och många sökande kom heller inte in.

En av mina kursare, Kerstin, var en lärare i fyrtioårsåldern. Hon var förkrossande energisk och alltid bäst på tentorna. I kursen ingick en studieresa i Västergötland. En kväll när vi låg i våra våningssängar på vandrarhemmet i Skara och diskuterade dagens övningar, sa Kerstin: ”Ja, det finns ju flera sätt att se på det här” och höll upp några Vakttornet som hon låg och läste.

Jag minns inte att det blev någon vidare diskussion i frågan, men den betryckta, iskalla stämning som spred sig i rummet kommer jag aldrig att glömma. Hon hann i alla fall göra klart för oss andra att hon inte trodde på någonting av det som kursen lärde ut.

För tjugo år sedan blev en person med kreationistiska idéer närmast betraktad som kuriosa. Av alla normalt kritiskt tänkande, var en sådan på sin höjd undantaget som bekräftade regeln. Den omedelbara reaktionen från oss andra var: ”Men varför i all sin dagar ägnar du tid och kraft åt något som du inte ens tror på??”

Idag, med kunskap om bland andra Livets Ords uttalade agenda, vet vi att det finns en stark ambition inom trosrörelsen att ta sig in på höga poster i samhällslivet. Vad som var Kerstins syfte vet jag inte. Kanske var det att i största allmänhet öka sina chanser att få en lärartjänst. Men hur agerar hon i sin yrkesroll om hon undervisar i naturkunskap? Blev hon ett officiellt sanktionerat alibi som behörig lärare i en religiös friskola? Eller står hon idag i ett klassrum i en allmän icke-konfessionell skola och lär ut naturkunskap, men med kommentaren att ”Det finns fler sätt att se på det här”.

Min spontana ilska då, var att hon tog upp en utbildningsplats från någon annan som faktiskt anammade det vetenskapliga synsättet. Dessutom kände jag förundran över hennes självövervinnelse att ändå vara så bra på något som hon inte ens trodde på. Idag är jag mer arg över att hon troligen blockerar en plats som naturkunskapslärare, där hon får tillfälle att på ett subtilt sätt sprida uppfattningen att eleverna faktiskt inte behöver tro på det hon lär ut.

Det är i ljuset av den här upplevelsen, som jag med oro läser om utnämningen av Per Eriksson till rektor för Lunds universitet.



Per Erikssons kommentar i Sydsvenskan 3 okt

Sydsvenskan 3 okt
Sydsvenskan 3 okt
Sydsvenskan 3 okt
Sydsvenskan 26 sept

Dagen
Dagen

Jag har skrivit mer i ämnet här:
Rädda skolan från kreationismens fördumning
Smygmission i svenska klassrum

fredag 3 oktober 2008

Biblar och Koraner

I ett närsynt skärskådande av religionernas intellektuella tillkortakommanden i deras enda rätta bok, vare sig den stavas bibel, koran eller annat, prisar jag min lycka att leva som ateist i ett tidevarv som ger mig fri tillgång till världens samlade bibliotek av kunskap i förnuftets tjänst.

Jag beklagar att dessa religiösa rättesnören fortfarande har sådant inflytande över den annars så vackra, intelligenta och kapabla Människan. Vi lever i ett välstånd tillkommet med böcker fyllda av mödosamt tillägnade kunskaper, insikter och landvinningar men låter oss likväl manipuleras av ett fåtal skrifter av tveksamt ursprung.

Ja, det är verkligen synd om människorna.

Dagen

Dagen

Dagen

Kulturminnesvården blir gisslan när Svenska kyrkans ekonomi krisar


I separationen mellan staten och kyrkan år 2000 lät staten kyrkan behålla kyrkobyggnaderna. Det som i århundraden hade byggts upp av religiöst tvångsanslutna människors hårda arbete och betalning av tionde till kyrkan, överfördes över en natt till det numera fristående samfundet Svenska kyrkan.

Som om inte det var nog fortsatte staten att ta ansvar för kyrkornas underhåll genom skatt för kulturminnesvård, den kyrkoantikvariska ersättningen. Alla skattebetalare, oavsett religions- eller kyrkotillhörighet, betalar för underhållet av svenska kyrkobyggnader byggda före 1940. För 2009 kommer stödet att uppgå till 460 miljoner, knappt en halv miljard kronor.


Nu presenteras ett förslag av komminister Yngve Kalin i Hyssna. Tillsammans med en analysgrupp i Kyrklig samling har han granskat Svenska kyrkans kapitalutredning för 2007.
Till tidningen Dagen säger han:

Församlingarna måste få möjlighet att styra över sina egna kostnader, till exempel besluta över sina egna byggnader. Medlen till att bevara den kulturskatt vi alla är bärare av sedan
1 000 år skulle kunna tas ut genom en särskild avgift eller bakas samman med begravningsavgiften."

Enligt Kalin ska vi alltså betala för samma sak två gånger. Det här är ett riktigt fult försök att utnyttja den okunskap som finns bland allmänheten, för att genomdriva ytterligare medel till kyrkan.

En person som Yngve Kalin torde vara fullt införstådd med sakernas tillstånd, men han ska inte lura i folk att kyrkobyggnaderna är problemet. När Svenska kyrkan sitter med 22 000 anställda, är det snarare i övertaligheten i personalen man ska söka svaret på sina ekonomiska problem.

torsdag 2 oktober 2008

Verkligheten överträffar dikten

Komiken kring Sarah Palin når nya höjder, senast i det amerikanska underhållningsprogrammet Saturday Night Live. Publiken vred sig av skratt, men för första gången i programmets historia var sketchreplikerna autentiska.


SvD

Lars Bern står med båda fötterna stadigt i det blå

Lars Bern har debatterat på Newsmill där han utmålar genteknikens nya sköna värld och oroar sig för katolska kyrkans inställning i frågan. Jag besvarar honom idag.

Lars Bern står med båda fötterna stadigt i det blå

Bern skulle vinna i trovärdighet om han anförde rimliga exempel på genteknikens tillämpningar. Det är sannolikt att gentekniken likaväl som sjukvården endast kommer att efterfrågas av dem som faktiskt behöver den. Att något är tekniskt möjligt är inte detsamma som att det är angeläget eller efterfrågat.

Udda önskemål kommer alltid att finnas, men det finns ingen anledning att forma politiken utifrån särintressenas lyxbehov eller önskemål. Lars Bern bekymrar sig för katolska kyrkans inblandning i forskningspolitiken. Så långt håller jag med honom. Men sedan går våra uppfattningar isär.

Från antagandet att ”Inom ett decennium kommer det att vara kliniskt möjligt att programmera om arvsanlagen hos ett mänskligt embryo” tar han ett raskt skutt till slutsatsen att ”denna teknik snabbt kommer att spridas över världen”. För mig är en spridning över världen inte detsamma som en allmän spridning inom en befolkning. Åtskilliga miljarder människor kommer av ekonomiska skäl att stå utanför den här tekniken lika väl som de står utanför den mest grundläggande hälsovård.

Bern utmålar en bild av en sorts mänsklig ”intelligent design” som alternativ till den genetiska utvecklingen, men anför exempel som snarast för tankarna till en ointelligent design. Från dagens genetiska selektering på grund av sjukdomsanlag eller kön, beskriver han hur det kommer att öppnas möjlighet att skapa allt från en stresstålig storstadsbefolkning till gentransplantation från Tiger Woods och Victoria Silvstedt.

Han redovisar dock inte nämnda personers inställning till denna förmodade gen-donation, men konstaterar att ”tekniken kommer att ställa mänskligheten inför nya och intrikata etiska, moraliska och juridiska dilemman. Den redan infekterade konflikten mellan religion och vetenskap kommer att få ny näring”.

Bern visar ett stort intresse för religionernas inställning i frågan. Men varför detta devota intresse av Arborelius och katolska kyrkans uppfattning om gentransplanterade embryon? Ligger det inte i sakens natur att man är ointresserad av deras uppfattning?

Om gud skapade människan till sin avbild så är det väl inget orimligt steg att människan fortsätter att skapa sig själv i en tid när hon anser att gud är död? Naturligtvis ska vi, om vi behöver det av medicinska skäl, ta hjälp av genterapi när den erbjuds oss. Den som känner att det strider mot den egna moraluppfattningen är fri att avstå.

Bern skriver ”Vi måste skaffa oss en plan för hur vi ska hantera den situation som den moderna vetenskapen håller på att skapa och den pseudovetenskapliga och vidskepliga motattack som katolska kyrkan representerar” Lysande Sickan! Det är klart att vi ska ha en plan. Men vilka är ”vi” i det här sammanhanget?

Berns idé om stressade storstadsmänniskor är fantasifull. Men tänker han sig verkligen att dagens ca 3 miljarder storstadsbor borde vara genmodifierade för att klara storstadsstressen? Om katolska kyrkan går emot den tanken så kan man bli katolik för mindre.

Med hänvisning till den kosmetiska kirurgins snabba expansion drar han slutsatsen att gentransplantationer kommer att vara omöjliga att stoppa. Jag förstår inte sambandet mellan de två företeelserna annat än att båda torde vara reserverade för en köpstark minoritet. Åtminstone så länge det rör sig om, låt oss kalla det ”kosmetiskt betingad genteknik”.

Enligt Bern ska Vatikanens inblandning ”leda till förtryck och onödigt lidande”. Vilket jag alltså håller med om, så länge vi håller oss till genteknik vid behandling av svåra sjukdomar. Vatikanens idéer innebär redan nu ett omfattande förtryck och onödigt lidande, bara genom kyrkans inställning till kondomer och aborter.

Vad gäller efterfrågan på specialdesignade barn med skräddarsydda anlag, så ställer jag mig tveksam till en framtida efterfrågan. I förälskelsens rus är det mina (fantastiska) och min partners (nästan lika fantastiska) anlag som ska föras vidare. Barnet ska bli som vi, eller hur? Tänker man till så kan man konstatera att det lika väl är far- och morföräldragenerationens anlag som vi för vidare, varpå den oreflekterade entusiasmen genast falnar en smula.

För att ta ett exempel: Kommer vetenskapen överhuvudtaget att kunna identifiera golftalang-genen? Arvets och miljöns betydelse kan vi strida om, men en baby med golftalang står sig slätt om den inte samtidigt erbjuds hängivna föräldrar och snöfria golfbanor. Och vad gör man som förälder, om ett konkurrerande anlag gör att ungen trilskas och hellre vill bli rockstjärna? Man kan också konstatera att Silvstedts vackert vätesuperoxiderade hår för övrigt går lika lite i arv som hennes silikoninlägg.

Så länge naturmetoden är så rolig och kostnadseffektiv, får nog en förkrossande majoritet av oss fortsätta att uppfylla världen på egen hand, utan genteknikernas inblandning. Om sedan avelsarbetet sker medelst raggning på golfklubben eller annorstädes, kommer för överskådlig framtid att vara en fråga för de närmast berörda.


Publicerad på Newsmill


Mer av Lars Bern på Newsmill

onsdag 1 oktober 2008

Egen vårdcentral för ateister, tack

Det är inte förvånande att just Hägglund bejakar religiös särbehandling, men det är en belastning för hans ämbete.

Riksdagsledamoten Carina Hägg, s, är på goda grunder missnöjd med Hägglunds inställning: "Att legitimera vård som ges utifrån religiösa värderingar är något helt nytt i det svenska samhället."
Just det!

Jag vill ha en vårdcentral för ateister att gå till. Vår ateistiska anatomi är ju väldigt annorlunda jämfört med dem som är skapade av någon gud eftersom vi är ett resultat av evolutionen. Och man måste ju förstå att Allah inte använde samma grejor som Jahve, exempelvis.

Så det är ju bra om alla, inte bara religiösa utan också politiska åskådningar får medicinsk kompetens utifrån sin särart, eftersom islam är lika politisk som religiös. Det blir en himla massa olika men helt nödvändiga specialistkompetenser, eller hur?

"Jaha, du är döende och katolsk socialist, sorry, det blir andra sidan stan, här behandlar vi bara konservativa ortodoxa, men du kan ju alltid kolla med de liberala judarna rakt över gatan."
Ok, jag vill ha en vårdcentral för liberala ateister. Rättvist ska det vara!

Henrik Schullström,
ordförande Human-etiska-föreningen

Äktenskap eller Giftermål?

Sällan har väl en rubricering skapat ett sådant tumult som det som nu yttrar sig i äktenskapsdebatten. ”Bevara äktenskapet” heter det från religiöst håll, som om det egna äktenskapet på något sätt var hotat. Protestmöten har hållits för att hävda det man kallar ”tvåkönsprincipen”, vilken man anser vara fundamental för den mänskliga fortlevnaden.

Men stopp ett tag. På vilket sätt skulle en mindre utpekande benämning av en juridiskt bindande samlevnadsform kunna påverka människors lust och vilja att yngla av sig? Oavsett om man är hetero eller homo? Att överhuvudtaget blanda in barnen är att blanda bort korten, för barn har fötts och kommer alltid att födas av människor med längtan efter barn, så detta kan knappast kräva en särskiljande benämning på föräldrarnas samlevnadsform, snarare tvärtom. Den minsta reproducerande enheten för människans fortbestånd kommer för överskådlig framtid att fortsätta att vara den fertila kvinnan och spermien.

Så vad handlar saken egentligen om? Är det rädslan och obehaget när den sista skillnaden i benämning försvinner, den som idag skiljer partnerskapet från äktenskapet? Att därmed inte längre specifikt kunna utpeka könen hos de kontrahenter som ingår en juridiskt bindande avtal med varandra? Eller med andra ord, ställas inför det plågsamma i att ”de där” ska få göra samma sak som vi andra, ingå äktenskap för att visa att man hör ihop.

Handlar det alltså i grunden om att exklusivt få särskiljas från människor vars kärlek man inte vill erkänna? Då är det inget annat än diskriminering. Vanans makt gör oss blinda för det uppenbara, men vi skulle se det tydligt om vi hade en speciell vigselordning för till exempel par som av något skäl inte kunde få barn. För hur var det nu med samhällets fortbestånd?

Lyfter vi frågan till en politisk nivå så ser vi hur den riskerar att bli ytterligare ett släpankare för den borgerliga alliansen. På samma sätt som i abortfrågan kommer ett litet parti att tvingas göra avkall på sina vallöften och frågan är hur långt man kommer att kunna gå i eftergifter för att kunna stanna kvar som en trovärdig part i en alliansregering.

Ytterst handlar det här om hur vanskligt det är att lagstifta utifrån uppfattningen att religiösa idéer ska få påverka det sekulära samhället. ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket” heter det i regeringsformen. Därför är det idag mer angeläget än någonsin att regering och riksdag slår vakt om det sekulära rättssamhället genom att markera ett tydligt oberoende mot de krafter som hävdar att ”All makt utgår från Gud”.

Dagen
SvD
Dagen

Publicerad i Söderhamns-Kuriren 30 jan 2008
Publicerad i Västerbotten-Kuriren 31 jan 2008