lördag 17 december 2011

En uniform med religiösa symboler är inte uniform

Substantiv och adjektiv var aldrig min starka sida när jag gick i skolan. Ändå kan jag med ryggmärgen bemästra skillnaden. Hur angenämt vore det inte om också våra politiker kunde inse skillnaden?
I radioprogrammet Människor och tro  i P1 fick jag tillfälle att debattera med integrationsminister Erik Ullenhag. Redaktionen kontaktade mig i egenskap av chefredaktör för det religionskritiska debattmagasinet Bright. Det hade man inte behövt göra.

Det uttalade motståndet mot regeländringen i Rikspolisstyrelsens uniformsreglemente är äldre än så och reaktioner återfinns bland Ullenhags partikamrater redan 2003. Det var under den dåvarande justitieministern Thomas Bodströms tid som Rikspolisstyrelsen, uppmanad av DO Katri Linna, började diskutera slöja, kippa och turban för att locka fler invandrare till polisyrket.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. En första invändning kom från Torkild Strandberg (fp) till justitieminister Thomas Bodström om polisens uniformer (Fråga 2002/03:1288):

Rikspolisstyrelsen har föreslagit att det ska bli tillåtet för poliser att i sitt arbete bära vissa etniska och religiösa kläder till exempel huvudduk eller turban. Anledningen är att polisen säger sig vilja visa att man accepterar olika etnisk bakgrund och religiös tillhörighet.

Ett av de viktigaste syftena med en enhetlig uniform är att den enskilde polisens religiösa eller politiska livsåskådning inte ska ha någon betydelse. När den enskilda polisen möter allmänheten ger uniformen en tydlig signal att vederbörande är en myndighetsperson som ytterst representerar samhället och våra gemensamma lagar. Förslaget från Rikspolisstyrelsen väcker frågan om var man ska dra gränsen för vilka etniska och religiösa kläder eller symboler som får bäras, och vem som ska dra den gränsen.

Alla ska kunna vara övertygade om att man får samma bemötande, oavsett vilken polisman man stöter på. Man ska inte bilda sig en uppfattning om en polisman på religiösa eller etniska grunder. Det är av stor betydelse att polisen i Sverige breddas, så att poliskåren bättre speglar befolkningssammansättningen i vårt land. För att detta ska bli möjligt krävs snarare att polisens antagningsprocess moderniseras än att kravet på en enhetlig uniform slopas.

Vad avser justitieministern att göra för att polisen i Sverige även i fortsättningen ska bära en enhetlig uniform?

Den 25 augusti 2003 svarade justitieminister Thomas Bodström:

/…/Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetar aktivt för att andelen poliser med utländsk bakgrund ska öka. En del i detta handlar om att se över och anpassa rekryteringsförfarandet så att sökande med invandrarbakgrund inte diskrimineras. RPS har också inlett ett arbete med att se över arbetsmiljö och arbetsrättsliga bestämmelser för att utröna om det inom dessa områden kan finnas diskriminerande inslag. I detta sammanhang diskuteras även polisens uniform och om reglerna kring bärandet av denna på något sätt kan innebära ett hinder för människor med viss religiös tillhörighet att söka sig till polisyrket. För närvarande finns dock inget förslag som går ut på att polisens uniform ska förändras.

Det dröjde inte heller länge innan den första motionen lades. Motion 2003/4:Ju465 polisväsendet:

"...Inom polisen förs sedan en tid en diskussion om etniska och religiösa inslag i uniformen, t.ex. huvudduk eller turban. Anledningen är att polisen säger sig vilja visa att man accepterar olika etnisk bakgrund och religiös tillhörighet. Ett av de viktigaste syftena med en enhetlig uniform är att den enskilde polisens religiösa eller politiska livsåskådning inte ska ha någon betydelse. När den enskilda polisen möter allmänheten ger uniformen en tydlig signal att vederbörande är en myndighetsperson som ytterst representerar samhället och våra gemensamma lagar. Förslaget från Rikspolisstyrelsen väcker frågan om var man ska dra gränsen för vilka etniska och religiösa kläder eller symboler som får bäras, och vem som ska dra den gränsen.

Alla ska kunna vara övertygade om att man får samma bemötande, oavsett vilken polisman man stöter på. Man ska inte bilda sig en uppfattning om en polisman på religiösa eller etniska grunder. Det är av stor betydelse att polisen i Sverige breddas, så att poliskåren bättre speglar befolkningssammansättningen i vårt land. För att detta ska bli möjligt krävs snarare att polisens antagningsprocess moderniseras än att kravet på en enhetlig uniform slopas.

Stockholm den 7 oktober 2003
Johan Pehrson (fp)
Torkild Strandberg (fp)
Karin Granbom (fp)
Helena Bargholtz (fp)
Sverker Thorén (fp)
Cecilia Wigström (fp)

Även moderater kom att blanda sig i frågan.
Motion 2003/04:Ju259 Polisuniformer:

”Diskrimineringsombudsmannen, DO, har i ett förslag framfört att poliser skall tillåtas bära turban, slöja eller annan religiös huvudbonad till sin uniform.

Enligt min uppfattning är polisuniformen en enhetlig klädsel som representerar något annat än sin bärare. Den representerar ordningsmakten i Sverige och så måste det även fortsättningsvis vara. Vi bör inte ändra på principen att polisen skall representera den neutrala och objektiva statsmakten. Om polispersonalen i stället i fortsättningen skall representera sig själva som individer har hela principen med rättsväsende och myndighetsutövning fallit. Om religiösa huvudbonader skulle tillåtas som uniform ser jag inget hinder mot av polisen också skall få bära sitt favoritlags keps, mössa eller halsduk.

För att inse konsekvenserna av DO:s förslag vill jag ge följande exempel. Vilken huvudbonad skulle polisen som undersökte moskébranden i Malmö ha haft – turban, slöja eller kalott? Är det okej att poliser som bevakar fotbollsmatcher bär kepsar från sina favoritlag? Eller är det inte så att den neutrala polismössan är att föredra i alla sammanhang?

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Den 19 februari 2004 kan man läsa i
Justitieutskottets betänkande 2003/04:JuU15 Polisfrågor:

"I Justitiedepartementet pågår ett arbete som skall resultera i en handlingsplan för att bl.a. förbättra mångfalden inom polisen. Handlingsplanens fokus skall ligga på bl.a. vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas inom polisen för att underlätta rekryteringen av personer med utomeuropeisk bakgrund eller människor med i övrigt annan etnisk och kulturell bakgrund än svensk samt även i övrigt vidga rekryteringen från ett bredare urval av befolkningen".
 
Justitieutskottets betänkande föreslog med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete att riksdagen skulle avslå samtliga motioner.

Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandberg (fp) reserverar sig  i Justitieutskottets betänkande:

"Vid allmänhetens möte med polisen ger uniformen en tydlig signal att polismannen är en myndighetsperson, en representant för samhället. Alla skall kunna vara övertygande om att få samma bemötande av samtliga poliser. Man skall inte bilda sig en uppfattning om en polisman på t.ex. religiösa eller etniska grunder. Mot bakgrund bl.a. härav är det angeläget att bibehålla kravet på en enhetlig polisuniform."

Den 1 mars 2006 beslutade Rikspolisstyrelsen att ändra polisens övergripande mångfaldsplan. I planen slås nu fast att

"Rikspolisstyrelsen ser positivt på att en medarbetare, i enlighet med sin religiösa uppfattning, bär turban, kippa eller huvudduk i tjänsten." 

Dåvarande diskrimineringsombudsmannen, DO, Katri Linna välkomnade beslutet.

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens uniformer 4 kap. 12 § lyder:

"Religiös huvudbonad i form av huvudduk, kippa eller turban får bäras till uniform. Huvudbonaden ska vara blå eller svart"
 


EPILOG

Vi kan se hur Erik Ullenhag idag bejakar ett förhållande som hans partikamrater reserverade sig emot när Justitieutskottet valde att avslå deras motioner i frågan, under en socialdemokratiskt dominerad regering. Beslut om religiösa symboler i polisens uniform kom sedan att beslutas av Rikspolisstyrelsen, utan ytterligare behandling i Riksdagen.

Vad är det som hänt efter att förslaget först fördes på tal av Rikspolisstyrelsen 2002 och dåvarande justitieminister Thomas Bodström 2003 uttalar att det inte fanns något förslag som gick ut på att förändra polisens uniform? Ändå fanns en uttalad vilja från DO och RPS att få en poliskår som bättre svarade mot den etniska profilen i riket i stort.

Jag vill hävda att man var på god väg att nå det målet för flera år sedan, redan innan vi fick den första polisstudenten med religiös symbol i uniformen. Det finns alltså anledning att dra slutsatsen att just religiösa symboler i uniformen, inte på något sätt varit avgörande för att nå målet om etniskt mångfald i poliskåren.


Återstår då frågan varför denna regeländring i uniformskravet fortfarande finns kvar? Kanske är det så enkelt som att man behöver den lätt igenkännliga symbolen för att den demonstrerar en förment mångfald. När det stora flertalet i landet under senare år, de facto, börjat bli färgblinda för etnicitet och hudfärg, är religiösa symboler tacksamma att ta till för att demonstrera en politisk korrekthet i handling. Är det så enkelt som att det behövs ett starkare visuellt stimuli för att identifiera en invandrare idag?

I radioprogrammet Människor och tro berättas även om hur motsvarande fråga hanteras i England. Här vill jag verkligen uppmana till läsning av Dilsa Demirbag-Stens och Per Bauhns utmärkta bok "Till frihetens försvar". De visar på paradoxen att muslimska invandrare i Frankrike - trots landets betydligt striktare tillämpning av religionsfriheten - upplever en större acceptans, i och gentemot, samhället än vad som är fallet bland motsvarande grupp i England.

Kanske beror detta det enkla faktum på, att en muslim idag kan vara en sekulariserad muslim utan tro, men att öppenhet om detta är förenat med dödshot. Så varför då berätta att man lämnat religionen? De visar också att samhällets stöd till religiösa företrädare, oftare är ett stöd på bekostnad av de människor som vill slippa religionen överhuvudtaget, istället för att tillerkänna människor frihet som individer.

Tllägg 2011-12-19


Expressen 

Ullenhag i DN om invandrarhatet
Notis om detta i SvD 
Skånskan.se 
GP 
Dagen 
Dagbladet 
Newsmill 
Newsmill 
SvD
.

4 kommentarer:

Lassekolja sa...

Även Sverigedemokraterna har från Riksdagens talarstol haft principiella invändningar mot att tillåta religiösa avvikelser från uniformstvånget.
Bl.a. ställde Riksdagsmannen Richard Jomshof den relevanta frågan till justitieminister Beatrice Ask. Hennes svar tolkade iaf jag att om det gällt annan religion än islam, hade någon uniformsavvikelse inte varit OK!

Camilla Grepe sa...

Det är helt rätt. Vad jag ville visa var den svängning som skett i (fp).

Anonym sa...

BEDRÖVLIGT

Anonym sa...

Jag har sett poliser med halsband med kors på. Samma sak.