Om nu någon för ett ögonblick trodde att Svenska kyrkan bara "råkade" ha vägarna förbi landets skolor, så kan kyrkans egna dokument förtjänstfullt bringa klarhet i den förvillelsen:
"Dagens skola är precis som motionären anför mer öppen mot sin omvärld än gårdagens. I denna öppenhet finns både en inbjudan och en längtan efter hjälp och stöd när det gäller att tillmötesgå den moderna människans behov av etik och andlig vägledning. Utskottet anser att det är självklart att Svenska kyrkan bör ta på sig ansvaret för att vårt lands barn och ungdomar får möta kristen tro och religiöst tänkande. Detta blir alltmer viktigt i dagens mångkulturella samhälle."
Källa: Svenska Kyrkan
Tack till Göran Rydland som tipsade
Visar inlägg med etikett Skolpräst och skolpastor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skolpräst och skolpastor. Visa alla inlägg
torsdag 28 januari 2010
onsdag 25 november 2009
"Voffo gör di på dette viset?"
Det var ingen tillfällighet att jag satte Astrid Lindgrens berömda rumpnissecitat: ”Voffo gör di på dette viset?” som devis på min blogg för en tid sedan. Det var helt enkelt den frågan som hela tiden dök upp i huvudet i takt med att jag läste in mig på olika religiösa grupperingars åsikter i olika frågor.
Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.
Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
En som valt att bryta mönstret:Dagen
Dagen
Dagen
Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.
Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
- Frikyrkorna. Verkligt troende som vill missionera. Tror på Gud och Jesus. Lättast att bemöta då de hela tiden frimodigt avslöjar sina avsikter. Känns igen på den uppspärrade blicken och det krampaktiga leendet. Uppskattar att sådana som jag bloggar, då det motiverar och legitimerar dem i deras livsuppgift som kristna martyrer.
- Svenska kyrkan. Lider svårt under snabbt vikande mark- nadsandelar, vilket kräver kraftfulla marknadsförings- insatser för att behålla medlemmarna. Drivs i första hand av ekonomiska incitament. Leds av en ärkebiskop som tror på Gud och som bara blir arg då staten inte hostar upp tillräckligt med stålar till hans läckande kyrktak. Svår som grupp att bemöta i den icke-konfessionella skolans värld, då kyrkan inte längre självklart betraktas som konfessionell. Kännetecken: Prästerna har ofta partibok (S) och problem att uttrycka sig i skrift.
- Sverigedemokrater. Som art tillhör man den grupp organismer som trivs och frodas i fukt och skugga under stenar. Kryper fram när det skymmer. Ofta aktiva inom samfundet Kryptokristna. Tror på fullt allvar att skolavslutningar i kyrkan är en effektiv metod att motverka islamisering och muslimsk folkmajoritet i landet. Vägrar att acceptera metodens begränsningar, trots att alla tillgängliga fakta visar att skolavslutningar i kyrkan inte har någon som helst effekt på muslimers fertilitet. Kännetecken: Den politiska arenans kameleonter. Kan dölja sig under annan partibeteckning vid de mest oväntade tillfällen. Snabbförökade under rätt betingelser. Svårbehandlade och ingår ännu inte i försäkringsskyddet från Anticimex.
- Traditionskramare. Paradargument: ”Harmlöst, trevligt, gulligt och rart". Kännetecknas av ett utpräglat flock- beteende. Infinner sig lika entusiastiskt på alla kollektiva begivenheter, vare sig det handlar om mysiga skolavslut- ningar i kyrkan eller andra mysiga tillfällen då man kan klä sig fint. Kännetecknande för gruppen är att man unisont drar fram grillen när tidningarna trumpetar: ”Nu är det sommar, dags att börja grilla!!” Identifieras lättast på klädfärgen: Bubbelgumsrosa och somrigt vitt, ofta i kombination med blonderat hår och solariebränna. Den här kategorin är inte att leka med. En uppretad flock mammor 35+ kan faktiskt få präriens bisonoxar att framstå som domesticerade husdjur.
En som valt att bryta mönstret:Dagen
Dagen
Dagen
söndag 8 november 2009
Skolkyrkan
Här kommer jag att samla några spridda citat som visar hur Svenska kyrkan och frikyrkoförsamlingarna motiverar sin närvaro i den allmänna icke-konfessionella skolan. Jag kommer att uppdatera med fler citat och tar gärna emot länktips.
Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen." (Källa)
”Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander." (Källa)
"Du kanske har sett att det smyger omkring lite skumma typer i korridorerna på tisdagar. Lugn det är bara vi i skolkyrkan som besöker er skola. Vi helt vanliga människor som gillar att umgås med tonåringar som ni." (Källa)
"Skolkyrkan i Lindesberg vill arbeta för att
… inspirera till ökade kontakter mellan skola och kyrka i gymnasieregionen
… uppmuntra elever och personal i sin roll som kristna på skolan
… fördjupa kyrkornas ekumeniska samarbete i skolkontakter." (Källa)
"Skolkyrkan består av ca 15 kristna församlingar/.../som samarbetar för att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd bland barn och ungdomar på olika skolor. I Skolkyrkan finns en enormt stor ekumensik bredd. Det finns församlingar representerade från Svenska Kyrkan, Missionskyrkan, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen och Trosrörelsen." (Källa)
"Skolkyrkan har blivit en naturlig del av elevhälsovården." (Källa)
"Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen." (Källa)
Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens /…/ skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.” (Källa)
Arbetet med skolfrågor har de senaste fem åren bedrivits av Frikyrkosamråd på ekumenisk delegering ifrån Sveriges Kristna Råd. Redan i september 2005 beslutade respektive styrelse att arbeta för en mer permanent lösning av skolfrågorna i Sveriges Kristna Råd som helhet från och med 2007. Under året har samtal förts på olika nivåer, med enskilda kyrkor/samfund, aktiva grupper och i lokala skolkyrkosammanhang om utformningen av ett program för kyrka – skola. (Källa)
"Skolkyrkan är helt enkelt kyrkan i skolan. En person som finns på skolan vissa tider för samtal, frågor eller bara småsnack. Har du frågor om konfirmation? Om din tro? Eller vill du diskutera vem, eller vad, Gud är?" (Källa)
"Var gränserna för kyrkornas närvaro på skolorna är värd en diskussion. Jag menar ju att de/vi representerar en sådan andlighet som eleverna borde ha rätt att få lära känna inte bara från den neutrala utsidan utan ifrån upplevelse och inlevelsesidan - vilket också är en del av det vi kallar kunskap!" (Källa)
.
Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen." (Källa)
”Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander." (Källa)
"Du kanske har sett att det smyger omkring lite skumma typer i korridorerna på tisdagar. Lugn det är bara vi i skolkyrkan som besöker er skola. Vi helt vanliga människor som gillar att umgås med tonåringar som ni." (Källa)
"Skolkyrkan i Lindesberg vill arbeta för att
… inspirera till ökade kontakter mellan skola och kyrka i gymnasieregionen
… uppmuntra elever och personal i sin roll som kristna på skolan
… fördjupa kyrkornas ekumeniska samarbete i skolkontakter." (Källa)
"Skolkyrkan består av ca 15 kristna församlingar/.../som samarbetar för att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd bland barn och ungdomar på olika skolor. I Skolkyrkan finns en enormt stor ekumensik bredd. Det finns församlingar representerade från Svenska Kyrkan, Missionskyrkan, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen och Trosrörelsen." (Källa)
"Skolkyrkan har blivit en naturlig del av elevhälsovården." (Källa)
"Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen." (Källa)
Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens /…/ skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.” (Källa)
Arbetet med skolfrågor har de senaste fem åren bedrivits av Frikyrkosamråd på ekumenisk delegering ifrån Sveriges Kristna Råd. Redan i september 2005 beslutade respektive styrelse att arbeta för en mer permanent lösning av skolfrågorna i Sveriges Kristna Råd som helhet från och med 2007. Under året har samtal förts på olika nivåer, med enskilda kyrkor/samfund, aktiva grupper och i lokala skolkyrkosammanhang om utformningen av ett program för kyrka – skola. (Källa)
"Skolkyrkan är helt enkelt kyrkan i skolan. En person som finns på skolan vissa tider för samtal, frågor eller bara småsnack. Har du frågor om konfirmation? Om din tro? Eller vill du diskutera vem, eller vad, Gud är?" (Källa)
"Var gränserna för kyrkornas närvaro på skolorna är värd en diskussion. Jag menar ju att de/vi representerar en sådan andlighet som eleverna borde ha rätt att få lära känna inte bara från den neutrala utsidan utan ifrån upplevelse och inlevelsesidan - vilket också är en del av det vi kallar kunskap!" (Källa)
.
måndag 2 november 2009
Konfessionell nyspråklighet i skolan
Vi ska få en ny skollag. Redan i inledningen hittar man 1 kap. 3§
”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”
Det låter bra, men jag är nyfiken: Vad är ett konfessionellt inslag i skolan? Jag ringer runt till Utbildningsdepartementet, Skolverket och Skolinspektionen. Samma svar över hela linjen. Ingen vet.
Inte ens Utbildningsdepartementets egen jurist vet vad som är ett konfessionellt inslag. ”Man får bedöma från gång till gång”.
Men så inflikar han att det ”i alla fall inte är tillåtet att läsa trosbekännelsen”. Och hänvisar mig vidare till Skolinspektionen.
I en evig rundgång försöker jag få svar på min enkla fråga. Jag menar, här ska det stiftas lag och så visar det sig att ingen ens vet vad man syftar på i den nya skollagens inledande paragrafer?
Eller är det så enkelt som att skolsvenskan just nu genomgår en nyspråklig ömsning i terminologin? Så här kan det se ut:
Tidigare inlägg med en bild från en helt vanlig svensk skola
Dagen
SvDDNDagen
.
”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”
Det låter bra, men jag är nyfiken: Vad är ett konfessionellt inslag i skolan? Jag ringer runt till Utbildningsdepartementet, Skolverket och Skolinspektionen. Samma svar över hela linjen. Ingen vet.
Inte ens Utbildningsdepartementets egen jurist vet vad som är ett konfessionellt inslag. ”Man får bedöma från gång till gång”.
Men så inflikar han att det ”i alla fall inte är tillåtet att läsa trosbekännelsen”. Och hänvisar mig vidare till Skolinspektionen.
I en evig rundgång försöker jag få svar på min enkla fråga. Jag menar, här ska det stiftas lag och så visar det sig att ingen ens vet vad man syftar på i den nya skollagens inledande paragrafer?
Eller är det så enkelt som att skolsvenskan just nu genomgår en nyspråklig ömsning i terminologin? Så här kan det se ut:
- När prästen får arbetsrum, mailadress och telefon i skolan så handlar det inte om religion utan om krishantering.
- När prästen tillåts vandra runt i korridorer, uppehållsrum och på skolgården för att prata med elever och knyta kontakter, heter det inte religion utan värdegrund.
- När prästen medverkar i livskunskap och lär ut sex och samlevnad heter det inte religion utan etik och moral.
- När eleverna går i kyrkan på advent och avslutning och prästen talar, heter det inte religion utan vår tradition.
- När elever läser trosbekännelsen och förhörs på katekesen under ett rollspel heter det inte religion utan vår historia.
- När eleverna i låg- och mellanstadiet bara lär sig bibliska berättelser så heter det inte religion utan vårt kulturarv.
- När prästen deltar i religionskunskapen så handlar det faktiskt om religion. Men å andra sidan brukar prästen för det mesta vara ensam representant för religionen.
Tidigare inlägg med en bild från en helt vanlig svensk skola
Dagen
SvDDNDagen
.
söndag 25 oktober 2009
Vad har Grundsunda församling för sig i skolan?
Vad sysslar egentligen Grundsunda församling med? Och hur stämmer deras medverkan i skolan med skollag och läroplan?
Sen när har vi öppnat skolan för "skolevangelister"? Varsågod att ta del av några exempel. Fundera sedan över om den allmänna skolan kan kallas icke-konfessionell, när det ser ut så här:
"Vi arbetar alla för att kyrkans grundläggande uppgift skall bli utförd! Samtliga anställda i Grundsunda församling bidrar i sitt arbete direkt eller indirekt till att församlingens grundläggande uppgift i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission blir utförd. Präster och diakoner fullgör sina uppdrag i trohet mot avgivna vigningslöften." (Källa)
"Jag har också ett engagemang som skolevangelist där jag f.n. är vald av församlingen och frikyrkoförsamlingarna i Grundsunda inom Husums ekumeniska råd (HKS). Som skolevangelist besöker jag låg- och mellanstadiet i 4 skolor en gång i månaden. Det innebär 23 klassbesök i månaden."(Källa)
"Det ekumeniska arbetet känns för mig angeläget. I Grundsunda församling samarbetar kyrka och frikyrka i Husums ekumeniska samarbetsråd. Bl.a. har samarbetsrådet gemensam skolevangelist som regelbundet besöker församlingens skolor för att ge kristen undervisning." (Källa)
"Ett annat samarbete, som visat sig vara effektivt för att nå utanför kyrkväggarna, är skolkyrkan. Den gemensamma föreningen består av ett 40-tal församlingar från både frikyrkorna och Svenska kyrkan. Skolkyrkan är ett känt begrepp bland skolorna i Örnsköldsviksområdet och föreningen har schemalagda tider då man är på plats på fyra gymnasier och ett antal högstadieskolor". (Källa)
"Vi var också inne på detta med för mycket ur ett annat perspektiv när jag fick ta del av ert gedigna arbete ute på skolorna. Här förverkligar ni ju föresten ännu en vision – att dagens barn och unga skall få del av vårt kyrkliga arv - en rättighet de faktiskt har enligt skolans läroplan. Håkan Udds alla klassbesök och det ekumeniska skolkyrkoarbetet är ett gott exempel både på engagemanget som kyrkan skall ha i samhället och samarbetet som kyrkan skall ha med andra samfund.
Men även här kan det bli för mycket. För många besök i klasserna på låg och mellanstadiet gör att det inte finns resurser, ork och utrymme – kanske inte ens efterfrågan - att även möta högstadiet. Det har vi också pratat om och det gläder mig att det finns tankar på att göra en rejäl satsning på konfirmandarbetet som en del i att möta den problematiken. Jag hoppas också att ni kan fördela era resurser på skolan på ett sådant sätt att även högstadieungdomarna får möta kyrkan på skolan..
Vi har alltid i kyrkan sagt att barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har och de också är vår framtid. Detta framtidsperspektiv har blivit ännu viktigare att lyfta fram nu när kyrkan inte längre är bunden till staten. Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen. Satsning på barn och unga är en satsning på framtiden, en framtid som kommer fortare än vi tror. Den satsningen måste alltid vara ett prioriterat område i vår kyrka." (Källa)
Jaha? Det här alltså här skon klämmer: "Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen." Money talks, precis som vanligt med andra ord? Tack för att ni talar klarspråk, i en tid då ert erbjudande allt oftare presenteras som förtäckt xenofobi, inlindat i verbala dimridåer om "vår tradition och vårt kulturarv".
..................................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!
Sen när har vi öppnat skolan för "skolevangelister"? Varsågod att ta del av några exempel. Fundera sedan över om den allmänna skolan kan kallas icke-konfessionell, när det ser ut så här:
"Vi arbetar alla för att kyrkans grundläggande uppgift skall bli utförd! Samtliga anställda i Grundsunda församling bidrar i sitt arbete direkt eller indirekt till att församlingens grundläggande uppgift i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission blir utförd. Präster och diakoner fullgör sina uppdrag i trohet mot avgivna vigningslöften." (Källa)
"Jag har också ett engagemang som skolevangelist där jag f.n. är vald av församlingen och frikyrkoförsamlingarna i Grundsunda inom Husums ekumeniska råd (HKS). Som skolevangelist besöker jag låg- och mellanstadiet i 4 skolor en gång i månaden. Det innebär 23 klassbesök i månaden."(Källa)
"Det ekumeniska arbetet känns för mig angeläget. I Grundsunda församling samarbetar kyrka och frikyrka i Husums ekumeniska samarbetsråd. Bl.a. har samarbetsrådet gemensam skolevangelist som regelbundet besöker församlingens skolor för att ge kristen undervisning." (Källa)
"Ett annat samarbete, som visat sig vara effektivt för att nå utanför kyrkväggarna, är skolkyrkan. Den gemensamma föreningen består av ett 40-tal församlingar från både frikyrkorna och Svenska kyrkan. Skolkyrkan är ett känt begrepp bland skolorna i Örnsköldsviksområdet och föreningen har schemalagda tider då man är på plats på fyra gymnasier och ett antal högstadieskolor". (Källa)
"Vi var också inne på detta med för mycket ur ett annat perspektiv när jag fick ta del av ert gedigna arbete ute på skolorna. Här förverkligar ni ju föresten ännu en vision – att dagens barn och unga skall få del av vårt kyrkliga arv - en rättighet de faktiskt har enligt skolans läroplan. Håkan Udds alla klassbesök och det ekumeniska skolkyrkoarbetet är ett gott exempel både på engagemanget som kyrkan skall ha i samhället och samarbetet som kyrkan skall ha med andra samfund.
Men även här kan det bli för mycket. För många besök i klasserna på låg och mellanstadiet gör att det inte finns resurser, ork och utrymme – kanske inte ens efterfrågan - att även möta högstadiet. Det har vi också pratat om och det gläder mig att det finns tankar på att göra en rejäl satsning på konfirmandarbetet som en del i att möta den problematiken. Jag hoppas också att ni kan fördela era resurser på skolan på ett sådant sätt att även högstadieungdomarna får möta kyrkan på skolan..
Vi har alltid i kyrkan sagt att barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har och de också är vår framtid. Detta framtidsperspektiv har blivit ännu viktigare att lyfta fram nu när kyrkan inte längre är bunden till staten. Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen. Satsning på barn och unga är en satsning på framtiden, en framtid som kommer fortare än vi tror. Den satsningen måste alltid vara ett prioriterat område i vår kyrka." (Källa)
Jaha? Det här alltså här skon klämmer: "Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen." Money talks, precis som vanligt med andra ord? Tack för att ni talar klarspråk, i en tid då ert erbjudande allt oftare presenteras som förtäckt xenofobi, inlindat i verbala dimridåer om "vår tradition och vårt kulturarv".
..................................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!
torsdag 22 oktober 2009
Täby kommun. JO-anmälan dnr: 5945-2009
.
Anmälan till Riksdagens ombudsmän / JO
Jag anmäler härmed Täby kommuns barn- och grundskolenämnd.
Täby kommun tillåter att de kommunala skolorna tar med elever på religiösa teaterföreställningar i kyrkan i Täby församling. Jag anhåller om att JO granskar om detta strider emot de grundlägg- ande fri- och rättigheter som beskrivs i Regeringsformen RF 2:2.
Med min redogörelse för övriga omständigheter som grund, anhåller jag om att JO redogör för var gränsen går för när RF 2:2 är tillämplig i de kommunala skolornas samarbete med de fristående trossamfundens så kallade ”Skolkyrkor”.
Bakgrund
Täby kommuns låg- och mellanstadieskolor (F-5) inbjuds årligen till teaterföreställningar med kristet tema i Täby församlings regi.
Citat om teaterföreställningarna:
”Täby församlings nysatsningar på teater och musikal anses av många inom Svenska kyrkan vara en föregångare för att finna nya vägar att förmedla tro samt att öppna kyrkan för nya människor och generationer. Arbetet har fått stor respons och får människor att strömma till kyrkan.” Källa: www.superstarmusic.se/maria_lindgren.htm
(Webbsidan är numera bortplockad. Genom att söka på citatet ovan finner man en cachelagrad version)
Citat ur Täby församlingsinstruktion:
”Mission. Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens /…/ skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.” Källa: Täby församlings församlingsinstruktion på www.tabyforsamling.com
Täby församling inbjuder även till gudstjänster för förskolan. Dessa bevistas av flera tusen förskolebarn årligen. Skolorna erbjuds besök i åk 7 då Skolkyrkan berättar om konfirmationsarbetet. I gymnasieskolorna Tibble och Åva finns en skolpräst som deltar i undervisningen samt rör sig i skolans lokaler. Detta sker bland annat ”för att kunna skapa en personlig relation med elever och lärare”. Källa: Täby församlings hemsida / Barn & Ungdom / Skolkyrkan www.tabyforsamling.com
Motiv
Jag anser att Täby kommuns skolor brister i saklighet och objektivitet i undervisningen när man ensidigt gynnar trossamfundet Svenska kyrkan, genom att låta varje årskull elever (F-5) årligen bevista kyrkans olika teaterföreställningar. Skolan erbjuder inget reellt alternativ till dessa teaterbesök. Teater- besöken står därför i direkt strid med Regeringsformen RF 2:2 § :
”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tillkänna sin åskådning i … religiöst … eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för … annan meningsyttring eller att tillhöra … trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.”
Täby församlings kyrkoherde Johan Blix är tydlig i sitt besked till mig att föreställningarna i kyrkan har ett kristet innehåll. Det framgår att man inte kan ta del av föreställningens budskap, med mindre än att man bevistar föreställningen. Kyrkoherden själv betonar att föreställningarnas innehåll kan ”variera från gång till gång” och därmed i praktiken inte kan granskas.
Jag vill uppmärksamma på en otillbörlig religiös påverkan i våra kommunala skolor. Detta är allmänt förekommande och har tilltagit under senare år genom etablerandet av Skolkyrkor, skolpräster och skolpastorer. Jag anser att, om trossamfunden vill nå våra barn, skall kontakten ske direkt med oss föräldrar och inte bakom vår rygg med hjälp av kommunernas skolor.
Enstaka studiebesök (i högre årskurser) i andra religioners helgedomar, uppväger inte denna dominans för aktiviteter i Skolkyrkans regi. Gudstjänster, teaterföreställningar och prästers medverkan i undervisningen ger inte heller samma möjlighet till saklig och objektiv kritisk granskning från elevernas sida, som ett studiebesök erbjuder.
Sammanfattning
Barnens integritet kräver att skolan utgör en ideologisk, politisk och religiös frizon. När skolan lämnar över delar av undervisning- en till trossamfunden blir den konfessionell (bekännande). Täby församling bedriver mission på obligatorisk skoltid i Täby kommu- nala skolor. Citaten och källhänvisningarna ovan styrker detta. Ett fundament för den allmänna skolan är att den är ickekonfessionell. Det är en avgörande förutsättning för en obligatorisk skola att föräldrarna kan vara förvissade om att detta efterlevs, eftersom skolobligatoriets legitimitet i annat fall äventyras.
Vi kan i det åberopade fallet se hur två regelverk ställs mot varandra:
Ur Regeringsformen 2:2§:
”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tillkänna sin åskådning i … religiöst … eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för … annan meningsyttring eller att tillhöra … trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.”
Ur Kyrkoordning för svenska kyrkan / Församlingens uppdrag / Församlingens uppgifter 2:1§:
”Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission."
I inledningen till kyrkoordningen kan man också läsa följande:
”I kyrkoordningen knyts teologi och juridik samman./…./Vid tolkningen och tillämpningen av kyrkoordningens bestämmelser bör de principer gälla som är vedertagna för samhällets rättsordning i övrigt.”
Jag önskar veta vilken av dessa bestämmelser som JO anser gäller för den kommunala obligatoriska skolan i Sverige?
Anmälare
Camilla Grepe
Reduttvägen 36
187 68 Täby
Telefon: 08-7324555
E-post: camilla.grepe(at)telia.com
--------------------------------------------------------------------------------
Från: Johan Blix [mailto:johan.blix@svenskakyrkan.se]
Skickat: den 20 oktober 2009 13:52
Till: camilla.grepe@telia.com
Kopia: Maria Lindgren; Gunilla Börjeson
Ämne: SV: Manus
Hej Camilla!
Det finns inga tryckta utskrivna manus till föreställningarna, däremot finns det ett innehåll i teatrarna. Det innehållet är både allmänmänskligt och kristet.Du är själv välkommen till föreställningarna så du kan ta del av innehållet.Föreställningarna situationsanpassas dessutom så att det som sägs kan variera från gång till gång.Föreställningarna är offentliga-vi har aldrig utestängt någon som vill komma.Jag anser inte att Marias anteckningar som hon gör som en del i skapandet av teaterföreställningarna är kyrkliga handlingar som upprättats i församlingen -de är snarare att betrakta som ett levande och föränderligt arbetsmaterial.
Det är inte så att alla texter som skolbarn möter är "allmänna handlingar" i juridisk mening.Kriteriet på en "allmän handling"(kallas ibland för "offentlig handling") är att den upprättats vid eller inkommit till en myndighet. Liknande bestämmelser finns i Svenska kyrkan.Du kan begära att få alla protokoll fån kyrkofullmäktige eller kyrkoråd eller nämnder-även om du inte är medlem i Svenskla kyrkan. Men som sagt arbetsmaterialet som ligger till grund för testerföreställningarna har inte denna karaktär.
Med vänlig hälsning
Johan Blix
kyrkoherde
--------------------------------------------------------------------------------
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Gunilla Börjeson
Skickat: den 20 oktober 2009 12:04
Till: Johan Blix
Ämne: VB: Manus
--------------------------------------------------------------------------------
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Camilla Grepe [mailto:camilla.grepe@telia.com]
Skickat: den 20 oktober 2009 09:40
Till: Gunilla Börjeson; Täby församling
Ämne: Manus
Hej igen Gunilla!
Vid närmare eftertanke skulle det vara intressant att ta del av samtliga manus som ligger till grund för skolkyrkans teateruppsättningar.
Kan du maila alla dessa till mig så vore jag mycket tacksam.
Jag förutsätter att texterna är offentliga, då de ingår i arrangemang för den allmänna skolan.
Med vänliga hälsningar
Camilla Grepe
--------------------------------------------------------------------------------
Från: Camilla Grepe [mailto:camilla.grepe@telia.com]
Skickat: den 20 oktober 2009 09:22
Till: 'Gunilla Börjeson'; 'tabyforsamling@svenskakyrkan.se'
Ämne: Manus
Hej Gunilla!
Jag är intresserad av att ta del av manus till er teaterpjäs "Kraften".
Om du har möjlighet att maila den vore jag mycket tacksam.
Med vänlig hälsning
Camilla Grepe
Anmälan till Riksdagens ombudsmän / JO
Jag anmäler härmed Täby kommuns barn- och grundskolenämnd.
Täby kommun tillåter att de kommunala skolorna tar med elever på religiösa teaterföreställningar i kyrkan i Täby församling. Jag anhåller om att JO granskar om detta strider emot de grundlägg- ande fri- och rättigheter som beskrivs i Regeringsformen RF 2:2.
Med min redogörelse för övriga omständigheter som grund, anhåller jag om att JO redogör för var gränsen går för när RF 2:2 är tillämplig i de kommunala skolornas samarbete med de fristående trossamfundens så kallade ”Skolkyrkor”.
Bakgrund
Täby kommuns låg- och mellanstadieskolor (F-5) inbjuds årligen till teaterföreställningar med kristet tema i Täby församlings regi.
Citat om teaterföreställningarna:
”Täby församlings nysatsningar på teater och musikal anses av många inom Svenska kyrkan vara en föregångare för att finna nya vägar att förmedla tro samt att öppna kyrkan för nya människor och generationer. Arbetet har fått stor respons och får människor att strömma till kyrkan.” Källa: www.superstarmusic.se/maria_lindgren.htm
(Webbsidan är numera bortplockad. Genom att söka på citatet ovan finner man en cachelagrad version)
Citat ur Täby församlingsinstruktion:
”Mission. Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens /…/ skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.” Källa: Täby församlings församlingsinstruktion på www.tabyforsamling.com
Täby församling inbjuder även till gudstjänster för förskolan. Dessa bevistas av flera tusen förskolebarn årligen. Skolorna erbjuds besök i åk 7 då Skolkyrkan berättar om konfirmationsarbetet. I gymnasieskolorna Tibble och Åva finns en skolpräst som deltar i undervisningen samt rör sig i skolans lokaler. Detta sker bland annat ”för att kunna skapa en personlig relation med elever och lärare”. Källa: Täby församlings hemsida / Barn & Ungdom / Skolkyrkan www.tabyforsamling.com
Motiv
Jag anser att Täby kommuns skolor brister i saklighet och objektivitet i undervisningen när man ensidigt gynnar trossamfundet Svenska kyrkan, genom att låta varje årskull elever (F-5) årligen bevista kyrkans olika teaterföreställningar. Skolan erbjuder inget reellt alternativ till dessa teaterbesök. Teater- besöken står därför i direkt strid med Regeringsformen RF 2:2 § :
”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tillkänna sin åskådning i … religiöst … eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för … annan meningsyttring eller att tillhöra … trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.”
Täby församlings kyrkoherde Johan Blix är tydlig i sitt besked till mig att föreställningarna i kyrkan har ett kristet innehåll. Det framgår att man inte kan ta del av föreställningens budskap, med mindre än att man bevistar föreställningen. Kyrkoherden själv betonar att föreställningarnas innehåll kan ”variera från gång till gång” och därmed i praktiken inte kan granskas.
Jag vill uppmärksamma på en otillbörlig religiös påverkan i våra kommunala skolor. Detta är allmänt förekommande och har tilltagit under senare år genom etablerandet av Skolkyrkor, skolpräster och skolpastorer. Jag anser att, om trossamfunden vill nå våra barn, skall kontakten ske direkt med oss föräldrar och inte bakom vår rygg med hjälp av kommunernas skolor.
Enstaka studiebesök (i högre årskurser) i andra religioners helgedomar, uppväger inte denna dominans för aktiviteter i Skolkyrkans regi. Gudstjänster, teaterföreställningar och prästers medverkan i undervisningen ger inte heller samma möjlighet till saklig och objektiv kritisk granskning från elevernas sida, som ett studiebesök erbjuder.
Sammanfattning
Barnens integritet kräver att skolan utgör en ideologisk, politisk och religiös frizon. När skolan lämnar över delar av undervisning- en till trossamfunden blir den konfessionell (bekännande). Täby församling bedriver mission på obligatorisk skoltid i Täby kommu- nala skolor. Citaten och källhänvisningarna ovan styrker detta. Ett fundament för den allmänna skolan är att den är ickekonfessionell. Det är en avgörande förutsättning för en obligatorisk skola att föräldrarna kan vara förvissade om att detta efterlevs, eftersom skolobligatoriets legitimitet i annat fall äventyras.
Vi kan i det åberopade fallet se hur två regelverk ställs mot varandra:
Ur Regeringsformen 2:2§:
”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tillkänna sin åskådning i … religiöst … eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för … annan meningsyttring eller att tillhöra … trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.”
Ur Kyrkoordning för svenska kyrkan / Församlingens uppdrag / Församlingens uppgifter 2:1§:
”Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission."
I inledningen till kyrkoordningen kan man också läsa följande:
”I kyrkoordningen knyts teologi och juridik samman./…./Vid tolkningen och tillämpningen av kyrkoordningens bestämmelser bör de principer gälla som är vedertagna för samhällets rättsordning i övrigt.”
Jag önskar veta vilken av dessa bestämmelser som JO anser gäller för den kommunala obligatoriska skolan i Sverige?
Anmälare
Camilla Grepe
Reduttvägen 36
187 68 Täby
Telefon: 08-7324555
E-post: camilla.grepe(at)telia.com
--------------------------------------------------------------------------------
Från: Johan Blix [mailto:johan.blix@svenskakyrkan.se]
Skickat: den 20 oktober 2009 13:52
Till: camilla.grepe@telia.com
Kopia: Maria Lindgren; Gunilla Börjeson
Ämne: SV: Manus
Hej Camilla!
Det finns inga tryckta utskrivna manus till föreställningarna, däremot finns det ett innehåll i teatrarna. Det innehållet är både allmänmänskligt och kristet.Du är själv välkommen till föreställningarna så du kan ta del av innehållet.Föreställningarna situationsanpassas dessutom så att det som sägs kan variera från gång till gång.Föreställningarna är offentliga-vi har aldrig utestängt någon som vill komma.Jag anser inte att Marias anteckningar som hon gör som en del i skapandet av teaterföreställningarna är kyrkliga handlingar som upprättats i församlingen -de är snarare att betrakta som ett levande och föränderligt arbetsmaterial.
Det är inte så att alla texter som skolbarn möter är "allmänna handlingar" i juridisk mening.Kriteriet på en "allmän handling"(kallas ibland för "offentlig handling") är att den upprättats vid eller inkommit till en myndighet. Liknande bestämmelser finns i Svenska kyrkan.Du kan begära att få alla protokoll fån kyrkofullmäktige eller kyrkoråd eller nämnder-även om du inte är medlem i Svenskla kyrkan. Men som sagt arbetsmaterialet som ligger till grund för testerföreställningarna har inte denna karaktär.
Med vänlig hälsning
Johan Blix
kyrkoherde
--------------------------------------------------------------------------------
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Gunilla Börjeson
Skickat: den 20 oktober 2009 12:04
Till: Johan Blix
Ämne: VB: Manus
--------------------------------------------------------------------------------
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Camilla Grepe [mailto:camilla.grepe@telia.com]
Skickat: den 20 oktober 2009 09:40
Till: Gunilla Börjeson; Täby församling
Ämne: Manus
Hej igen Gunilla!
Vid närmare eftertanke skulle det vara intressant att ta del av samtliga manus som ligger till grund för skolkyrkans teateruppsättningar.
Kan du maila alla dessa till mig så vore jag mycket tacksam.
Jag förutsätter att texterna är offentliga, då de ingår i arrangemang för den allmänna skolan.
Med vänliga hälsningar
Camilla Grepe
--------------------------------------------------------------------------------
Från: Camilla Grepe [mailto:camilla.grepe@telia.com]
Skickat: den 20 oktober 2009 09:22
Till: 'Gunilla Börjeson'; 'tabyforsamling@svenskakyrkan.se'
Ämne: Manus
Hej Gunilla!
Jag är intresserad av att ta del av manus till er teaterpjäs "Kraften".
Om du har möjlighet att maila den vore jag mycket tacksam.
Med vänlig hälsning
Camilla Grepe
fredag 3 april 2009
ETC skriver om Bibeläventyret
ETC Örebro skriver om frikyrkornas härjningar i skolan:
Kyrkans bibelkurser i skolorna
Läraren: Skönt att få hjälp
"Det kändes som ett väckelsemöte"
ETC
Kyrkans bibelkurser i skolorna
Läraren: Skönt att få hjälp
"Det kändes som ett väckelsemöte"
ETC
torsdag 19 mars 2009
Humanistpris till Jeanette Rapp
Jeanette Rapp i Lindesberg har tilldelats ett nyinstiftat pris av Humanisternas lokalavdelning i Örebro. Motiveringen kan man läsa i pressmeddelandet:
"Med mod och envishet har Jeanette H Rapp uppmärksammat en viktig rättighetsfråga – att få utbildning fri från religiös indoktrinering. Under hösten 2008 har Jeanette H Rapp fört en uppmärksammad debatt i Nerikes Allehanda kring dessa frågor, vilket också gett eko i andra medier.
Hon har på sitt sakliga och pedagogiska sätt lärt oss mer om problemen med de lokala kyrkliga nätverkens integrering med den kommunala verksamheten i Lindesbergs kommun.
Vi har kunnat se hur rektorer och skolpersonal sammanblandat sin profession med sitt medlemskap i kyrkliga församlingar. Med förvåning har vi läst om religiösa företrädares fundamentalistiska och antisemitiska lektioner. Lektioner där företrädarna för de religiösa organisationerna ensamma stått för ordinarie undervisning.
Vi har fått läsa om präster och pastorer som varit en del av Lindeskolans ordinarie organisation med juridiska problem angående integritets- och sekretessfrågor runt elevhälsoarbete.
Jeanette H Rapp har på så vis satt fingret på en viktig fråga att diskutera och aktualisera i hela landet eftersom skolkyrkor inte är ett speciellt Lindesbergsproblem. Skolkyrkan är en nationell satsning av ekumenisk kyrklighet och behöver granskas ytterligare i hela landet.
Jeanette är ett lysande exempel på vad fler borde göra som ansvarstagande föräldrar i skolan och vad vi i Humanisterna bör arbeta vidare med. Humanisterna Örebro delar med stolthet och glädje ut sitt första Humanistpris till Jeanette H Rapp."
Jag kan bara instämma: Ett stort grattis till en välförtjänt utmärkelse. Du har gjort ett toppenjobb, Jeanette!!
Länsposten
"Med mod och envishet har Jeanette H Rapp uppmärksammat en viktig rättighetsfråga – att få utbildning fri från religiös indoktrinering. Under hösten 2008 har Jeanette H Rapp fört en uppmärksammad debatt i Nerikes Allehanda kring dessa frågor, vilket också gett eko i andra medier.
Hon har på sitt sakliga och pedagogiska sätt lärt oss mer om problemen med de lokala kyrkliga nätverkens integrering med den kommunala verksamheten i Lindesbergs kommun.
Vi har kunnat se hur rektorer och skolpersonal sammanblandat sin profession med sitt medlemskap i kyrkliga församlingar. Med förvåning har vi läst om religiösa företrädares fundamentalistiska och antisemitiska lektioner. Lektioner där företrädarna för de religiösa organisationerna ensamma stått för ordinarie undervisning.
Vi har fått läsa om präster och pastorer som varit en del av Lindeskolans ordinarie organisation med juridiska problem angående integritets- och sekretessfrågor runt elevhälsoarbete.
Jeanette H Rapp har på så vis satt fingret på en viktig fråga att diskutera och aktualisera i hela landet eftersom skolkyrkor inte är ett speciellt Lindesbergsproblem. Skolkyrkan är en nationell satsning av ekumenisk kyrklighet och behöver granskas ytterligare i hela landet.
Jeanette är ett lysande exempel på vad fler borde göra som ansvarstagande föräldrar i skolan och vad vi i Humanisterna bör arbeta vidare med. Humanisterna Örebro delar med stolthet och glädje ut sitt första Humanistpris till Jeanette H Rapp."
Jag kan bara instämma: Ett stort grattis till en välförtjänt utmärkelse. Du har gjort ett toppenjobb, Jeanette!!
Länsposten
fredag 23 januari 2009
Tacksamhetsskuldfällan
Hur många yrkeskategorier skulle accepterar att bli omyndigförklarade av en fristående organisation,
på det sätt som idag sker med skolans folk?
”Vi är experter på det här” säger prästerna och går in i religionsundervisningen för att lära eleverna hur det egentligen förhåller sig med gud, moralen och meningen med livet.
”Vi är experter på det här” säger prästerna och tar över värdegrunds- och anti-mobbningsarbetet.
”Vi är experter på det här” säger prästerna, stegar in i elevvårdsteamen och sätter sig att invänta nästa katastrof.
För hur svårt är det inte att säga nej tack till den som oegennyttigt och människokärt ställt sin tid och sitt arbete till förfogande? Lite snällare, lite godare, lite heligare. Lite lagom himmelskt så där?
Men när prästerskapet talar klartext och säger att religionen inte ska läras utan upplevas, då är det dags att tacka för hjälpen och för den tid som varit. Då är det dags att vägarna skiljs.
Om staten klarade att gå skilda vägar med kyrkan,
så kan skolan säkert klara samma sak själv.
På återseende i kyrkan - när vi själva vill.
Nerikes Allehanda: "Verksamheten strider inte mot läroplanen"
Nerikes Allehanda: "Olika bud om skolpastorns roll"
Bibeläventyret
på det sätt som idag sker med skolans folk?
”Vi är experter på det här” säger prästerna och går in i religionsundervisningen för att lära eleverna hur det egentligen förhåller sig med gud, moralen och meningen med livet.
”Vi är experter på det här” säger prästerna och tar över värdegrunds- och anti-mobbningsarbetet.
”Vi är experter på det här” säger prästerna, stegar in i elevvårdsteamen och sätter sig att invänta nästa katastrof.
För hur svårt är det inte att säga nej tack till den som oegennyttigt och människokärt ställt sin tid och sitt arbete till förfogande? Lite snällare, lite godare, lite heligare. Lite lagom himmelskt så där?
Men när prästerskapet talar klartext och säger att religionen inte ska läras utan upplevas, då är det dags att tacka för hjälpen och för den tid som varit. Då är det dags att vägarna skiljs.
Om staten klarade att gå skilda vägar med kyrkan,
så kan skolan säkert klara samma sak själv.
På återseende i kyrkan - när vi själva vill.
Nerikes Allehanda: "Verksamheten strider inte mot läroplanen"
Nerikes Allehanda: "Olika bud om skolpastorns roll"
Bibeläventyret
måndag 19 januari 2009
Nya länkar till skolkyrkan i Lindesberg
Vissa länkar till skolkyrkan i Lindesberg fungerar inte längre.
Här hittar man skolkyrkans dokument
Rev. 27 jan
Länkarna har en besynnerlig förmåga att sluta fungera.
Här är några nya länkar om Skolkyrkan i Lindesberg:
Nerikes Allehanda 23 jan 09 om Skolkyrkan
Nerikes Allehanda 29 nov 08 om Skolkyrkan
Bergslagskyrkans länk till policydokument för Skolkyrkan
Kristinakyrkan om Skolkyrkan i Lindesberg
Dokument från Lindeskolan uppdaterat 25 jan visar
att Skolpastorn inte längre ingår i elevvårdsteamet.
En länk till Lindeskolan visar listan över personal i elevvårdsteamet. Tittar man på skärmdumpen nedanför bilden, så ser man att skolpastorn ingick i elevvårdsteamet så sent som den 8 januari 2009. Information saknas om huruvida skolpastorn har retuscherats bort från skolfotot av elevvårdsteamet eller ej.
Rev. 29 jan. Kyrkans Tidning skriver om skolkyrkan här och här.
Notera att skolans rektor Torkel Freed säger:
"Vi har bland annat upptäckt att vi inte varit tillräckligt tydliga mot eleverna, som i många fall har uppfattat skolpastorn som en del av elevvårdsteamet, och så ska det inte vara"
Nuvarande skolpastorn Maria Carlsson ingick i elevvårdsteamet i Lindeskolan 08/09 (klicka för att förstora).
Förre skolpastorn Martin Lindé ingick i elevvårdsteamet i Lindeskolan 06/07 (klicka för att förstora).
ETC
Här hittar man skolkyrkans dokument
Rev. 27 jan
Länkarna har en besynnerlig förmåga att sluta fungera.
Här är några nya länkar om Skolkyrkan i Lindesberg:
Nerikes Allehanda 23 jan 09 om Skolkyrkan
Nerikes Allehanda 29 nov 08 om Skolkyrkan
Bergslagskyrkans länk till policydokument för Skolkyrkan
Kristinakyrkan om Skolkyrkan i Lindesberg
Dokument från Lindeskolan uppdaterat 25 jan visar
att Skolpastorn inte längre ingår i elevvårdsteamet.
En länk till Lindeskolan visar listan över personal i elevvårdsteamet. Tittar man på skärmdumpen nedanför bilden, så ser man att skolpastorn ingick i elevvårdsteamet så sent som den 8 januari 2009. Information saknas om huruvida skolpastorn har retuscherats bort från skolfotot av elevvårdsteamet eller ej.
Rev. 29 jan. Kyrkans Tidning skriver om skolkyrkan här och här.
Notera att skolans rektor Torkel Freed säger:
"Vi har bland annat upptäckt att vi inte varit tillräckligt tydliga mot eleverna, som i många fall har uppfattat skolpastorn som en del av elevvårdsteamet, och så ska det inte vara"
Nuvarande skolpastorn Maria Carlsson ingick i elevvårdsteamet i Lindeskolan 08/09 (klicka för att förstora).
Förre skolpastorn Martin Lindé ingick i elevvårdsteamet i Lindeskolan 06/07 (klicka för att förstora).
ETC
fredag 16 januari 2009
Det ekumeniska programmet för kyrka - skola
Läs och begrunda följande citat:
"Det ekumeniska programmet för kyrka - skola har sin utgångspunkt i den lokala verklighet där kyrkan har naturliga kopplingar till elever, personal och undervisning. Fältet där kyrka och skola möts är en utmaning och en möjlighet till kreativ samverkan.
På många orter finns ett ekumeniskt samarbete i skolarbetet och kyrkornas insats i skolan är omfattande. Programmet startar 2007 och har tidigare bedrivits i projektform av Sveriges Frikyrkosamråd på ekumenisk delegering ifrån SKR.
De övergripande målen för programmet är:
Ovanstående text hittar man här.
Jag har mailat till Elaine Lindblom som är samordnare på Sveriges Kristna Råd, SKR, och ställt följande frågor:
Jag erkänner att jag är nyfiken. Jag har blivit lovad svar i nästa vecka. Så fort jag får svaren kommer jag att redovisa dem här.
Rev. 29 jan -09
Elaine Lindblom svarar så här:
Programmet kyrka - skola i SKR arbetar dels med skolpolitiskt arbete som innebär att följa utvecklingen inom utbildningsområdet och vara en positiv påverkanskraft med fokus på värdegrundsfrågor, elevperspektiv och skolans samverkan med samhället. Detta innebär också att vi vill bidra till dialog och samverkan med andra religionsföreträdare och organisationer som arbetar med skolfrågor nationellt/internationellt.
Programmet arbetar också med att samordna kyrkornas skolarbete genom nätverksarbete, utbildning och mötesplatser. Programmet kyrka - skola är en nationell samordning och arbetar inte direkt i skolorna men ger genom utbildningsmaterial o dyligt råd och riktlinjer till kyrkornas medarbetare som finns i en direkt samverkan med skolan.
Kyrkan och skolan finns i samma närsamhälle ofta med stor geografisk närhet till varandra. Barn och ungdomar som finns i skolan på dagtid kommer till kyrkan i olika verksamheter på eftermiddagar och kvällstid. Kyrkans medarbetare finns med i samråd och samverkanprojekt med andra aktörer i samhället när det gäller barn och ungdomars uppväxtmiljö. Kyrkan finns ofta med i kommunens krisberedskap och även i skolans krisberedskap. Personal i skolan efterfrågar kyrkans medarbetare för lektionsmedverkan i religionskunskap men också i andra ämnen och teman i skolans undervisning. Det finns naturliga kopplingar till elever, personal och undervisning melllan kyrka och skola.
Kyrkans medarbetare finns i skolan under rektorns ansvar och utifrån att kyrkornas skolarbete uppfyller de krav angivna för dem som verkar i skolan enligt gällande läroplan och att samverkan blir till nytta i skolans arbete. Vi eftersträvar tydlighet i samverkan genom samverkansdokument, där ansvarig rektor och ansvarig kyrkoherde/församlingsföreståndare kommer överens om hur samverkan ser ut, i tider, verksamhet och medarbetare. Tydlighet i samverkan och ömsesidigt förtroende för varandras olika roller ger möjlighet för kreativ samverkan.
På varje större ort i landet finns kontakter, möten och samverkansprojekt mellan kyrka och skola. På många orter är detta arbete kontinuerligt och kyrkans resurs efterfrågas allt mer. Vi i programmet kyrka - skola vill därför utveckla detta arbete genom pedagogisk utbildning och nya metoder. Vi vill också utifrån nationell nivå ta ansvar för en dialog med Skolverket och andra skomyndigheter omkring mötet kyrka - skola. Vi samordnar och utvecklar kyrkornas kyrka - skola arbete.
"Det ekumeniska programmet för kyrka - skola har sin utgångspunkt i den lokala verklighet där kyrkan har naturliga kopplingar till elever, personal och undervisning. Fältet där kyrka och skola möts är en utmaning och en möjlighet till kreativ samverkan.
På många orter finns ett ekumeniskt samarbete i skolarbetet och kyrkornas insats i skolan är omfattande. Programmet startar 2007 och har tidigare bedrivits i projektform av Sveriges Frikyrkosamråd på ekumenisk delegering ifrån SKR.
De övergripande målen för programmet är:
- Samordna och utveckla kyrkornas kyrka - skola arbete
- Ansvara för ekumeniska mötesplatser, utbildning och nätverk för kyrkornas skolarbete
- Bevaka utbildningsområdet samt ansvara för dialog med Utbildningsdepartementet, Skolinspektionen, Skolverket och Myndigheten för specialpedagogik i skolpolitiska frågor och i frågor som rör relationen kyrka - skola
- Vara aktiva opinionsbildare i skolfrågor
- Utveckla dialog och samarbete med företrädare för andra religioner och organisationer med intresse för skola och skolpolitiska frågor, nationellt och internationellt."
Ovanstående text hittar man här.
Jag har mailat till Elaine Lindblom som är samordnare på Sveriges Kristna Råd, SKR, och ställt följande frågor:
- Hur definierar SKR "naturliga kopplingar till elever, personal och undervisning"
- Hur definierar SKR "kreativ samverkan"
- Att som det står "Samordna och utveckla kyrkornas kyrka - skola arbete" låter inte som ett mål i sig, utan som en strategi i syfte att nå ett mål. Vad är det yttersta målet för SKRs skolarbete?
Jag erkänner att jag är nyfiken. Jag har blivit lovad svar i nästa vecka. Så fort jag får svaren kommer jag att redovisa dem här.
Rev. 29 jan -09
Elaine Lindblom svarar så här:
Programmet kyrka - skola i SKR arbetar dels med skolpolitiskt arbete som innebär att följa utvecklingen inom utbildningsområdet och vara en positiv påverkanskraft med fokus på värdegrundsfrågor, elevperspektiv och skolans samverkan med samhället. Detta innebär också att vi vill bidra till dialog och samverkan med andra religionsföreträdare och organisationer som arbetar med skolfrågor nationellt/internationellt.
Programmet arbetar också med att samordna kyrkornas skolarbete genom nätverksarbete, utbildning och mötesplatser. Programmet kyrka - skola är en nationell samordning och arbetar inte direkt i skolorna men ger genom utbildningsmaterial o dyligt råd och riktlinjer till kyrkornas medarbetare som finns i en direkt samverkan med skolan.
Kyrkan och skolan finns i samma närsamhälle ofta med stor geografisk närhet till varandra. Barn och ungdomar som finns i skolan på dagtid kommer till kyrkan i olika verksamheter på eftermiddagar och kvällstid. Kyrkans medarbetare finns med i samråd och samverkanprojekt med andra aktörer i samhället när det gäller barn och ungdomars uppväxtmiljö. Kyrkan finns ofta med i kommunens krisberedskap och även i skolans krisberedskap. Personal i skolan efterfrågar kyrkans medarbetare för lektionsmedverkan i religionskunskap men också i andra ämnen och teman i skolans undervisning. Det finns naturliga kopplingar till elever, personal och undervisning melllan kyrka och skola.
Kyrkans medarbetare finns i skolan under rektorns ansvar och utifrån att kyrkornas skolarbete uppfyller de krav angivna för dem som verkar i skolan enligt gällande läroplan och att samverkan blir till nytta i skolans arbete. Vi eftersträvar tydlighet i samverkan genom samverkansdokument, där ansvarig rektor och ansvarig kyrkoherde/församlingsföreståndare kommer överens om hur samverkan ser ut, i tider, verksamhet och medarbetare. Tydlighet i samverkan och ömsesidigt förtroende för varandras olika roller ger möjlighet för kreativ samverkan.
På varje större ort i landet finns kontakter, möten och samverkansprojekt mellan kyrka och skola. På många orter är detta arbete kontinuerligt och kyrkans resurs efterfrågas allt mer. Vi i programmet kyrka - skola vill därför utveckla detta arbete genom pedagogisk utbildning och nya metoder. Vi vill också utifrån nationell nivå ta ansvar för en dialog med Skolverket och andra skomyndigheter omkring mötet kyrka - skola. Vi samordnar och utvecklar kyrkornas kyrka - skola arbete.
måndag 12 januari 2009
En skollag i kristenhetens tjänst?
Om några veckor presenteras ett förslag till ny läroplan. Regeringens förslag innebär inte några ändringar av innehållet i kapitel 1 "Skolans värdegrund och uppdrag" i nuvarande läroplan (Lpo 94). Det är där man återfinner den omtvistade skrivningen om ”den etik som förvaltats genom kristen tradition och västerländsk humanism”. En intressant formulering, eftersom den är en självmotsägelse; skolan sägs ju samtidigt vara icke-konfessionell.
För oss som följt utvecklingen i denna förmodat icke-konfessionella skolan under senare år, är det anmärkningsvärt att man inte gör en översyn av hur skolans värdegrund formuleras.
För det första finns det inte några som helst definitioner av vad man menar med värdegrund respektive kristen etik.
För det andra är skrivningen en viktig orsak till tolkningsproblem av dagens läroplan. En påtaglig effekt av detta, är den snabba ökningen av olika kristna samfundsaktiviteter som vi kan se runt om i landets skolor.
Sedan Lg 94 har Sverige också genomgått en viktig konstitutionell förändring: Vi har inte längre en statskyrka. Att hänvisa till Sverige som ett kristet land fungerar inte. Begreppet kristen etik lever kvar, som självmotsägelse och språkligt fossil, i läroplanen för den sekulära statens icke-konfessionella skola.
Kristen etik är dessutom ett mycket komplext begrepp eftersom den baseras på en helig text som det råder stor oenighet kring. Redan inför Lg 94 påpekade teologer att det saknas en enhetlig etisk teori inom den kristna traditionen. Andra ansåg tvärtom att kristen etik inte alls är unik, utan i väsentliga delar överensstämmer med andra etiska teorier som är gemensamma för de stora världsreligionerna.
Men varför i så fall benämna den just kristen? Om den kristna etiken innehåller värderingar som ändå kan sägas stå för en gemensam etik i det svenska samhället, faller argumentet för att behöva utpeka den som specifikt kristen.
Benämningen blir bara en nödig provokation i ett mångreligiöst samhälle där en stor andel av befolkning dessutom är sekulär och saknar religionstillhörighet. För att vi sekulära skulle pådyvlas en religionstillhörighet utifrån det faktum att våra förfäder föddes in i en tvingande religionstillhörighet håller inte. Vi har sedan 1952 frihet att inte tillhöra någon kyrka.
I det fallet finns ingen analogi med arvsynden. Eller för att tala klartext: Hur många generationer ska födas utanför Svenska kyrkan innan man slipper bli benämnd "kristen"? Kunskap om den kristna delen av vår historia och vårt kulturarv har vi likväl, utan att behöva praktisera och leva den.
För det är precis där det uppstår ett problem: Nu kan vi bevittna hur de kristna samfunden, med stöd av läroplanens skrivning om kristen etik, på olika sätt tar sig in i skolorna för att självsvåldigt se till att det blir ordning på utövandet av den kristna kulturtraditionen bland landets skolbarn.
Det finns anledning att hålla koll på utvecklingen när präster som Björn Helgesson i skolkyrkodebatten i Nerikes Allehanda skriver:
"Religion är något man i första hand lever precis som mat måste smakas. Därför är det naturligt att skolans elever får möta företrädare för tro i sin skolmiljö. Inte som studieobjekt, men som dialogpartner att relatera till. Skolan som miljö för lärande och växt berikas av en närvarande kyrka."
"Även barnen har rätt till andlig utveckling", NA Debatt 20081221
För oss som följt utvecklingen i denna förmodat icke-konfessionella skolan under senare år, är det anmärkningsvärt att man inte gör en översyn av hur skolans värdegrund formuleras.
För det första finns det inte några som helst definitioner av vad man menar med värdegrund respektive kristen etik.
För det andra är skrivningen en viktig orsak till tolkningsproblem av dagens läroplan. En påtaglig effekt av detta, är den snabba ökningen av olika kristna samfundsaktiviteter som vi kan se runt om i landets skolor.
Sedan Lg 94 har Sverige också genomgått en viktig konstitutionell förändring: Vi har inte längre en statskyrka. Att hänvisa till Sverige som ett kristet land fungerar inte. Begreppet kristen etik lever kvar, som självmotsägelse och språkligt fossil, i läroplanen för den sekulära statens icke-konfessionella skola.
Kristen etik är dessutom ett mycket komplext begrepp eftersom den baseras på en helig text som det råder stor oenighet kring. Redan inför Lg 94 påpekade teologer att det saknas en enhetlig etisk teori inom den kristna traditionen. Andra ansåg tvärtom att kristen etik inte alls är unik, utan i väsentliga delar överensstämmer med andra etiska teorier som är gemensamma för de stora världsreligionerna.
Men varför i så fall benämna den just kristen? Om den kristna etiken innehåller värderingar som ändå kan sägas stå för en gemensam etik i det svenska samhället, faller argumentet för att behöva utpeka den som specifikt kristen.
Benämningen blir bara en nödig provokation i ett mångreligiöst samhälle där en stor andel av befolkning dessutom är sekulär och saknar religionstillhörighet. För att vi sekulära skulle pådyvlas en religionstillhörighet utifrån det faktum att våra förfäder föddes in i en tvingande religionstillhörighet håller inte. Vi har sedan 1952 frihet att inte tillhöra någon kyrka.
I det fallet finns ingen analogi med arvsynden. Eller för att tala klartext: Hur många generationer ska födas utanför Svenska kyrkan innan man slipper bli benämnd "kristen"? Kunskap om den kristna delen av vår historia och vårt kulturarv har vi likväl, utan att behöva praktisera och leva den.
För det är precis där det uppstår ett problem: Nu kan vi bevittna hur de kristna samfunden, med stöd av läroplanens skrivning om kristen etik, på olika sätt tar sig in i skolorna för att självsvåldigt se till att det blir ordning på utövandet av den kristna kulturtraditionen bland landets skolbarn.
Det finns anledning att hålla koll på utvecklingen när präster som Björn Helgesson i skolkyrkodebatten i Nerikes Allehanda skriver:
"Religion är något man i första hand lever precis som mat måste smakas. Därför är det naturligt att skolans elever får möta företrädare för tro i sin skolmiljö. Inte som studieobjekt, men som dialogpartner att relatera till. Skolan som miljö för lärande och växt berikas av en närvarande kyrka."
"Även barnen har rätt till andlig utveckling", NA Debatt 20081221
söndag 11 januari 2009
En skolpastor i elevvårdsteamet
Lindeskolans i Lindesberg elevvårdsteam läsåret 2008/2009 (Foto av ett foto i Lindeskolan. Ursprunglig fotograf okänd)
Avfotograferat av: Henrik Schullström
Det här är en intressant bild
Den här bilden är inte tagen i en religiös friskola. Bilden är tagen i en allmän, icke-konfessionell skola i en sekulär stat utan statskyrka.
Frågan infinner sig osökt: Varför finns det en frikyrkopastor i skolan och varför ingår skolpastorn i den aktuella skolans elevvårdsteam?
Frågan kompliceras av att skolpastorn inte omfattas av den lagstadgade tystnadsplikt som gäller för den övriga personalen i skolans elevvårdsteam.
Hur många fler intresseorganisationer ska erbjudas arbetsrum, telefon och mail i den allmänna skolan? På vilka grunder kommer man att säga ja, eller nej, till de som är intresserade av att på plats, bland barnen, få tillfälle att sprida sitt budskap?
Religiösa friskolor är tillåtna enligt lagen, men hur håller vi den icke-konfessionella allmänna skolan fri från religiösa intressen?
...........................................................................................................................................
Ur: Arbetsbeskrivning för Skolpastorstjänst
Skolpastorns funktion
Att vara skolpastor innebär:
Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen.
Att i ekumenisk anda på skolan representera församlingarna i gymnasieregionen. (Källa)
Ny länk för att hitta skolkyrkans dokument
Skolpastorn i Lindesberg
Debatten om skolpastorn fortsätter
Gymnasiechefens två stolar
Världen idag om skolpastorn i Lindesberg
Kyrkans tidning om skolpastorn i Lindesberg
SvD
Sparka på en kreationist
Man ska inte sparka på den som ligger. Men när Terra Incognita uppmanar oss att sparka på kreationisterna ställer jag gladeligen upp. De anser ju själva att de representerar något "ovan där", så kör hårt.
Jag som är så gammal att jag gick i skolan på 60- och 70-talet förstår att det råder en kompakt okunskap bland dagens föräldrar om hur religiösa intressen och kreationister på olika sätt tar sig in i deras barns skola. Det här är svårt att föreställa sig. Man måste ha fått upp ögonen för det, och sett utbredningen, för att förstå att det är en utveckling som accelererar och som vi måste få stopp på. Snarast.
Anledningen att det tillåts rulla på, tror jag kan sammanfattas i en kommentar som man ofta hör i debatten: "Det finns väl ingen som har mått dåligt av att få höra ett Gudsord?"
Där någonstans, tror jag att förklaringen ligger till att det som nu sker inte uppmärksammas mera. Religionens nytta för psyket framhålls ungefär som motsvarande de rårivna morrötternas nytta för kroppen. En ann är god som en ann, så varför inte en präst som rastvakt?
Och varför bråka när de ställer upp gratis i sitt "diakonala" värv?
Vad man missar är att aktiviteterna sker i samarbete med frikyrk-
orna. För om Svenska kyrkan ensam står för ett konvenanskristet koketterande, men är i skriande behov av medlemsavgifterna utan vare sig förväntningar eller krav på katarsis och utlevelse, så är det desto rakare rör hos deras samarbetsparners inom väckelserörelsen och trosrörelsen.
Här talar vi snarare i termer av drog och missbruk. Jag hänvisar till Jerker Karlssons berättelse för den som vill förstå vad jag menar.
Jag som är så gammal att jag gick i skolan på 60- och 70-talet förstår att det råder en kompakt okunskap bland dagens föräldrar om hur religiösa intressen och kreationister på olika sätt tar sig in i deras barns skola. Det här är svårt att föreställa sig. Man måste ha fått upp ögonen för det, och sett utbredningen, för att förstå att det är en utveckling som accelererar och som vi måste få stopp på. Snarast.
Anledningen att det tillåts rulla på, tror jag kan sammanfattas i en kommentar som man ofta hör i debatten: "Det finns väl ingen som har mått dåligt av att få höra ett Gudsord?"
Där någonstans, tror jag att förklaringen ligger till att det som nu sker inte uppmärksammas mera. Religionens nytta för psyket framhålls ungefär som motsvarande de rårivna morrötternas nytta för kroppen. En ann är god som en ann, så varför inte en präst som rastvakt?
Och varför bråka när de ställer upp gratis i sitt "diakonala" värv?
Vad man missar är att aktiviteterna sker i samarbete med frikyrk-
orna. För om Svenska kyrkan ensam står för ett konvenanskristet koketterande, men är i skriande behov av medlemsavgifterna utan vare sig förväntningar eller krav på katarsis och utlevelse, så är det desto rakare rör hos deras samarbetsparners inom väckelserörelsen och trosrörelsen.
Här talar vi snarare i termer av drog och missbruk. Jag hänvisar till Jerker Karlssons berättelse för den som vill förstå vad jag menar.
torsdag 11 december 2008
Sanningen om "den religiösa dräkten"
"Lita aldrig på det du läser i en tidning". Ett uttjatat påstående men likväl värt att påminna om ibland. Som nu, när rubriksättaren i tidningen Dagen skriver:
"Skolavslutning i religiös dräkt tillåten"
Ett intressant påstående, för i brödtexten kan man läsa att Ragnar Eliasson på Skolverket i själva verket säger:
"En skolavslutning som innehåller något inslag av svensk eller annan tradition med "religiös dräkt" kan vara tillåten om betoningen inte ligger på det religiösa inslaget".
Lite skillnad alltså. Hela intervjun kan läsas här den innehåller mycket av intresse för den som vill fördjupa sig i frågan om konfessionella inslag i undervisningen. Värt att lägga märke till är Ragnar Eliassons slutsats som han sammanfattar i detta citat:
"Om lärare upplever att en viss undervisningsplanering
Lägg det där sista på minnet.
Dagen
Dagen
Dagen
"Skolavslutning i religiös dräkt tillåten"
Ett intressant påstående, för i brödtexten kan man läsa att Ragnar Eliasson på Skolverket i själva verket säger:
"En skolavslutning som innehåller något inslag av svensk eller annan tradition med "religiös dräkt" kan vara tillåten om betoningen inte ligger på det religiösa inslaget".
Lite skillnad alltså. Hela intervjun kan läsas här den innehåller mycket av intresse för den som vill fördjupa sig i frågan om konfessionella inslag i undervisningen. Värt att lägga märke till är Ragnar Eliassons slutsats som han sammanfattar i detta citat:
"Om lärare upplever att en viss undervisningsplanering
Lägg det där sista på minnet.
Dagen
Dagen
Dagen
onsdag 10 december 2008
Lennart Koskinen trampar i klaveret
Svenska kyrkan verkar ha flyttat in sin söndagsskola i skolorna på Gotland. Nu växer kritiken mot att prästerna sjunger psalmer, ber böner och välsignar skolbarnen i de gotländska klassrummen.
Kritiken möts av en harmsen oförståelse från kyrkligt håll. Läs Lennart Koskinens mailsvar till Knut Stahle efter intervjun på Radio Gotland den 9 december. Knut svar är utmärkt, men jag
tar mig frihet att citera "Bullens" träffsäkra bloggkommentar:
"Koskinen och svenska kyrkan har en osviklig förmåga att glida i skolsammanhang. Kyrkan erbjuder sig att i sammarbete med skolan hålla ett antal lektioner i överenstämmelse med de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Sen bara "råkara" man be lite med barnen. Eller "råkar" predika och välsigna lite på skolavslutningen. Har Svenska Kyrkan problem att tolka och förstå de lagar och förordningar som gäller i skolan eller? Har Kyrkan någon egen moralisk uppfattning som de tycker står över lagen?"
Sen kan man passa på att läsa lite i Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2005:7, vars överläggningar Lennart Koskinen deltog i:
9 dec SR P4 Gotland: Ingen bön i skolan enligt Skolinspektionen
9 dec SR P4 Gotland: Lennart Koskinen besviken på reaktionerna
9 dec SR P4 Gotland: Skolpolitikern ångrar beslut om kyrkan
8 dec SR P1 Lunchekot (15.15 minuter in i programmet)
8 dec SR P4 Gotland: Föräldrareaktioner
8 dec SR P4 Gotland: Om kyrkans aktiviteter i skolan
Vem tänder stjärnorna - kyrkans projekt för att nå eleverna
:::::::::::::::::::::
Dagen
Dagen
Tre religiösa personer intervjuas om barns behov av andlighet i Dagen.
Kritiken möts av en harmsen oförståelse från kyrkligt håll. Läs Lennart Koskinens mailsvar till Knut Stahle efter intervjun på Radio Gotland den 9 december. Knut svar är utmärkt, men jag
tar mig frihet att citera "Bullens" träffsäkra bloggkommentar:
"Koskinen och svenska kyrkan har en osviklig förmåga att glida i skolsammanhang. Kyrkan erbjuder sig att i sammarbete med skolan hålla ett antal lektioner i överenstämmelse med de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Sen bara "råkara" man be lite med barnen. Eller "råkar" predika och välsigna lite på skolavslutningen. Har Svenska Kyrkan problem att tolka och förstå de lagar och förordningar som gäller i skolan eller? Har Kyrkan någon egen moralisk uppfattning som de tycker står över lagen?"
Sen kan man passa på att läsa lite i Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2005:7, vars överläggningar Lennart Koskinen deltog i:
”Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander.”
9 dec SR P4 Gotland: Ingen bön i skolan enligt Skolinspektionen
9 dec SR P4 Gotland: Lennart Koskinen besviken på reaktionerna
9 dec SR P4 Gotland: Skolpolitikern ångrar beslut om kyrkan
8 dec SR P1 Lunchekot (15.15 minuter in i programmet)
8 dec SR P4 Gotland: Föräldrareaktioner
8 dec SR P4 Gotland: Om kyrkans aktiviteter i skolan
Vem tänder stjärnorna - kyrkans projekt för att nå eleverna
:::::::::::::::::::::
Dagen
Dagen
Tre religiösa personer intervjuas om barns behov av andlighet i Dagen.
tisdag 9 december 2008
Svenska kyrkan anställer skolmuslim
Den mångreligiösa skaran vid miljömötet i Uppsala hade knappt checkat ut förrän Svenska kyrkan bjuder upp till nya piruetter
på den politiska korrekthetens nattgamla is.
Idag är det tidningen Dagen som snappat upp att Umeå stadsförsamling ska anställa en muslim. Muslimen ska ingå i ett skolprojekt tillsammans med en präst och en pedagog för att möta elever i årskurs 7. Prästen Susanne Dahl säger:
”Jag anser att Svenska kyrkan har ett ansvar att delta i och skapa rum för interreligiösa möten och dialog och det bör märkas också i hur vi som kyrka och församling arbetar”
Man söker en aktivt troende muslim som är öppen för dialog. Minsann. Av detta kan man dra slutsatsen att när ”kyrka och församling arbetar” för att ta sig in i skolan, är alla medel tillåtna.
Kan någon tipsa Dalia?
på den politiska korrekthetens nattgamla is.
Idag är det tidningen Dagen som snappat upp att Umeå stadsförsamling ska anställa en muslim. Muslimen ska ingå i ett skolprojekt tillsammans med en präst och en pedagog för att möta elever i årskurs 7. Prästen Susanne Dahl säger:
”Jag anser att Svenska kyrkan har ett ansvar att delta i och skapa rum för interreligiösa möten och dialog och det bör märkas också i hur vi som kyrka och församling arbetar”
Man söker en aktivt troende muslim som är öppen för dialog. Minsann. Av detta kan man dra slutsatsen att när ”kyrka och församling arbetar” för att ta sig in i skolan, är alla medel tillåtna.
Kan någon tipsa Dalia?
tisdag 2 december 2008
Skolinspektion i Örkelljunga kommun
Ur skolinspektionens beslut
2008-03-13
Dnr 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
/.../
Allsidighet och saklighet
I 1 kap. 2 § skollagen framgår bland annat att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet i en kommun för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, annan lag eller förordning.
I 3 kap. 11 § skollagen anges att varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. År 1997 upphävdes bestämmelsen om befrielse från religionsundervisning. I propositionen framhölls att det är angeläget att på alla sätt bidra till att minska motsättningar mellan människor från olika kulturer och länder och med olika religioner. Skolan är den gemensamma plats där alla barn bör få en likvärdig utbildning och tillräckliga kunskaper för ett framtida samhälle. En speciell åsikt hos eleven eller i elevens hemmiljö ska inte vara skäl för befrielse från en undervisning som bygger på läroplanens gemensamma värdegrund. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. När det gäller befrielse med hänsyn till särskilda omständigheter framhölls i propositionen att en sådan möjlighet ska tillämpas endast undantagsvis (prop. 1995/96:200 s. 66f).
I läroplanen för de obligatoriska skolformerna slås fast att undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Det betonas att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. Men enligt läroplanen ska skolan också vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Läraren ska också öppet redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem. Skolan kan därför till exempel behöva samverka med politiska partier och organisationer.
I Örkelljunga kommun har olika kristna samfund av tradition ett stort inflytande i kommunen. Inspektörerna har inför och under inspektionen tagit del av synpunkter från föräldrar som anser att konfessionella inslag förekommer i grundskolornas verksamhet i kommunen. Under inspektionen förekom en elevledd konsert med konfessionella inslag på en av grundskolorna, vilket bland annat föranledde en diskussion i utbildningsnämndens arbetsutskott. I kommunen finns en s.k. skolpräst som bland annat finns till hands för elever i grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan. Skolverket har i tillsynsärenden från år 2004 riktat kritik mot Örkelljunga kommun för en alltför långtgående samverkan mellan kyrka och skola (Skolverkets beslut dnr 51-2004:756,757).
Inspektörerna har under inspektionen låtit berörda rektorer få ta del av och bemöta de föräldrasynpunkter som framkommit. Av inspektörernas lektionsbesök på skolorna och av intervjuerna har inte framkommit annat än att den undervisning som bedrivs i kommunens skolor är allsidig och saklig och att skolorna ger utrymme för skilda uppfattningar, i enlighet med läroplanens allmänna mål och värdegrund. Att utreda enskilda inslag i skolornas verksamhet ligger inte inom ramen för inspektionen. Mot bakgrund av de diskussioner som förs kring konfessionella inslag i verksamheten i kommunens skolor på både skol- och kommunnivå, bedömer inspektörerna dock att kommunen som huvudman för det offentliga skolväsendet bör vara observant på att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen, i enlighet med bestämmelserna i skollagen och läroplanerna. Inspektörerna vill också erinra om den skärpta lagstiftning som trädde i kraft 2006 som uttryckligen förbjuder diskriminering av barn och elever mot bakgrund av bland annat religiös tillhörighet. Se vidare Skolverkets webbplats www.skolverket.se/Lagar och regler/Tolkning och vägledning samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
/.../
Källa: Skolverket Dnr: 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
2008-03-13
Dnr 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
/.../
Allsidighet och saklighet
I 1 kap. 2 § skollagen framgår bland annat att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet i en kommun för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, annan lag eller förordning.
I 3 kap. 11 § skollagen anges att varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. År 1997 upphävdes bestämmelsen om befrielse från religionsundervisning. I propositionen framhölls att det är angeläget att på alla sätt bidra till att minska motsättningar mellan människor från olika kulturer och länder och med olika religioner. Skolan är den gemensamma plats där alla barn bör få en likvärdig utbildning och tillräckliga kunskaper för ett framtida samhälle. En speciell åsikt hos eleven eller i elevens hemmiljö ska inte vara skäl för befrielse från en undervisning som bygger på läroplanens gemensamma värdegrund. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. När det gäller befrielse med hänsyn till särskilda omständigheter framhölls i propositionen att en sådan möjlighet ska tillämpas endast undantagsvis (prop. 1995/96:200 s. 66f).
I läroplanen för de obligatoriska skolformerna slås fast att undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Det betonas att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. Men enligt läroplanen ska skolan också vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Läraren ska också öppet redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem. Skolan kan därför till exempel behöva samverka med politiska partier och organisationer.
I Örkelljunga kommun har olika kristna samfund av tradition ett stort inflytande i kommunen. Inspektörerna har inför och under inspektionen tagit del av synpunkter från föräldrar som anser att konfessionella inslag förekommer i grundskolornas verksamhet i kommunen. Under inspektionen förekom en elevledd konsert med konfessionella inslag på en av grundskolorna, vilket bland annat föranledde en diskussion i utbildningsnämndens arbetsutskott. I kommunen finns en s.k. skolpräst som bland annat finns till hands för elever i grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan. Skolverket har i tillsynsärenden från år 2004 riktat kritik mot Örkelljunga kommun för en alltför långtgående samverkan mellan kyrka och skola (Skolverkets beslut dnr 51-2004:756,757).
Inspektörerna har under inspektionen låtit berörda rektorer få ta del av och bemöta de föräldrasynpunkter som framkommit. Av inspektörernas lektionsbesök på skolorna och av intervjuerna har inte framkommit annat än att den undervisning som bedrivs i kommunens skolor är allsidig och saklig och att skolorna ger utrymme för skilda uppfattningar, i enlighet med läroplanens allmänna mål och värdegrund. Att utreda enskilda inslag i skolornas verksamhet ligger inte inom ramen för inspektionen. Mot bakgrund av de diskussioner som förs kring konfessionella inslag i verksamheten i kommunens skolor på både skol- och kommunnivå, bedömer inspektörerna dock att kommunen som huvudman för det offentliga skolväsendet bör vara observant på att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen, i enlighet med bestämmelserna i skollagen och läroplanerna. Inspektörerna vill också erinra om den skärpta lagstiftning som trädde i kraft 2006 som uttryckligen förbjuder diskriminering av barn och elever mot bakgrund av bland annat religiös tillhörighet. Se vidare Skolverkets webbplats www.skolverket.se/Lagar och regler/Tolkning och vägledning samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
/.../
Källa: Skolverket Dnr: 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
måndag 1 december 2008
Världen idag om skolpastorn i Lindesberg
Maria Andersson bloggar på Världen idag. Hon har skrivit om min debattartikel i Nerikes Allehanda. Jag har svarat henne men eftersom kommentarfunktionen verkar krångla så lägger jag mitt svar här också:
"Naturligtvis ser inte gymnasiechefen pastorn som ett problem, han håller ju gudstjänster tillsammans med henne i Kristinakyrkan i Lindesberg. NA/Bergslagspostens reporter Ola Westberg lär enligt Mattias Frödén, nyhetschef på lokalredaktionen i Lindesberg, ha känt till detta men valt att utelämna den uppgiften.
Vad gäller dina new age-predikande lärare i gymnasiet så hoppas jag att du anmälde dem för deras osakliga undervisning? Det är oerhört allvarligt om folk utnyttjar situationen på det sättet i skolundervisningen som ska vara saklig och vetenskapligt underbyggd. Att ha skolpräster på ett gymnasium är naturligtvis lika konstigt som att ha en företagspräst på en arbetsplats.
Så var kom läkaren in i diskussionen? Mig veterligt drivs inte heller en läkare av missionsbefallningen utan är helt inriktad på patientens väl och ve utan baktankar om rekrytering till tron på Jesus eller annan gudom."
"Naturligtvis ser inte gymnasiechefen pastorn som ett problem, han håller ju gudstjänster tillsammans med henne i Kristinakyrkan i Lindesberg. NA/Bergslagspostens reporter Ola Westberg lär enligt Mattias Frödén, nyhetschef på lokalredaktionen i Lindesberg, ha känt till detta men valt att utelämna den uppgiften.
Vad gäller dina new age-predikande lärare i gymnasiet så hoppas jag att du anmälde dem för deras osakliga undervisning? Det är oerhört allvarligt om folk utnyttjar situationen på det sättet i skolundervisningen som ska vara saklig och vetenskapligt underbyggd. Att ha skolpräster på ett gymnasium är naturligtvis lika konstigt som att ha en företagspräst på en arbetsplats.
Så var kom läkaren in i diskussionen? Mig veterligt drivs inte heller en läkare av missionsbefallningen utan är helt inriktad på patientens väl och ve utan baktankar om rekrytering till tron på Jesus eller annan gudom."
söndag 30 november 2008
Gymnasiechefen i Lindesberg på två stolar
I artikeln i Nerikes Allehanda/Bergslagsposten om skolpastorn i Lindesberg, uttalar sig gymnasiechefen Kent Hiding som säger sig se positivt på skolpastorns närvaro i skolan.
I ett protokoll från skolkyrkans styrelsemöte torsdag den 21 feb 2008 hittar man följande:
§5 …/ Gudstjänst i Kristinakyrkan den 30 mars som Kent Hiding och Maria ska hålla i. /…
Kanske inte så konstigt då att gymnasiechefen ser positivt på att skolpastorn Maria jobbar i skolan? De arbetar båda för samma församling, den som i sin presentation skriver:
Allt detta goda driver oss ut att berätta om vår tro för andra! Det är kyrkans stora uppdrag!" En lojalitetskonflikt ser ut att vara oundviklig.
I ett protokoll från skolkyrkans styrelsemöte torsdag den 21 feb 2008 hittar man följande:
§5 …/ Gudstjänst i Kristinakyrkan den 30 mars som Kent Hiding och Maria ska hålla i. /…
Kanske inte så konstigt då att gymnasiechefen ser positivt på att skolpastorn Maria jobbar i skolan? De arbetar båda för samma församling, den som i sin presentation skriver:
Allt detta goda driver oss ut att berätta om vår tro för andra! Det är kyrkans stora uppdrag!" En lojalitetskonflikt ser ut att vara oundviklig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
