onsdag 9 december 2009

Ännu en pärla signerad (Fp) om kristendomsundervisningen

Det finns tillfällen när jag jublar över publicerade debattartiklar i tidningen Dagen. Den här pärlan från Ulla-Britt Hagström, lärare och medlem i Kristna Liberaler Folkpartiet, är en sådan.

Jag rekommenderar läsning. Här är några kul citat: "Om eleverna inte har kunskaper om Sveriges nationella [sic!] religion, har de ingen bas att stå på för att ta till sig innehåll och värderingar från olika religioner." Vilket alltså är helt fantastiskt roligt påstående och man väljer att vrida perspektivet till ett något mindre eurocentriskt sådant: "Sorry grabben, men du har ingen bas att stå på för att ta till dig innehåll och värderingar från olika religioner, för du är sekulär shintoist." Typ.

Sedan kommer ett mindre roligt med desto allvarligare påstående: "Ledare för andra religioner i Sverige håller med om att det är lättare att utöva sin religion om kristendomen har en särställning." Jaha? Religionsfrihet har vi, så vad är det som avses här? Eller är det bara så enkelt som muslimer ibland har hörts resonera: Huvudsaken att de tror på Gud, så kan de alltid konvertera sen, halva jobbet är så att säga redan gjort." Typ.

Men så blir Hagström rolig igen: "När en kursplan tar bort kristendomen, den religion som den kristna traditionen i Sverige vilar på, försvinner också religionsfriheten att välja eftersom det i stället landar i en slags otydlig religionslöshet." Vilket alltså är ett helt otroligt roligt påstående eftersom det implicit utpekar skolan som ansvarig förvaltare av kristen tro och tradition. Men Hagström oroar sig i onödan. Så länge skolan undervisar om religioner överhuvudtaget, lär nog även kristendomen få komma med på ett hörn. Skolverkets intention torde snarare vara att med kursplanens hjälp markera att religionsundervisningen ska vara objektiv.

Då finns det mer anledning att bekymra sig om att Hagström önskar använda skolan för att introducera eleverna i den rätta läran. Något som med önskvärd tydlighet framgår av detta: "Att undervisa om kristendomen innebär att ge eleverna möjlighet till kunskaper som underlättar ett eget val – för eller emot? Kristendomen ger också en bas för att kunna jämföra och ta ställning till andra religioner." Det var alltså det det gick ut på. I'll give you an offer you can't refuse. Jag säger bara en sak: Gud bevare skolan för religiösa folkpartister. Typ

fredag 4 december 2009

Konfessionella inslag i skolan enligt (Kd)

Erik Slottner är politiskt sakkunnig på Kristdemokraternas riksdagskansli. Han svarar så här på min fråga* om konfessionella inslag i skolan enligt den nya skollagen:

Din fråga handlar om konfessionella inslag medan texten du refererar till handlar om att utbildningen ska vara icke-konfessionell, det är alltså två olika saker vilket är viktigt att komma ihåg. Även om utbildningen ska vara icke-konfessionell och religiöst objektivt kan en skola ha konfessionella inslag. [sic!] Det är också de konfessionella inslagen som utmärker en skola med konfessionell inriktning och inte att själva undervisningen är konfessionell. Konfessionella inslag kan exempelvis vara morgonsamling, bordsbön eller gudstjänstbesök. Dessa inslag ska dock vara frivilliga för eleven.

Som du säkert förstår har inte Kristdemokraterna som parti uttalat exakt vad av dina olika exempel som är inslag respektive undervisning men jag ska efter så god förmåga som möjligt göra en bedömning. Jag svarar efter varje exempel nedan."

Jag bad Erik Slottnet ta ställning till samma autentiska exempel från den offentliga skolan som jag skickade till Folkpartiet. Till skillnad från (Fp) kunde (Kd) svara i detalj. Detta är i alla fall den politiskt sakkunnige Erik Slottners kommentarer till mina frågor:

Skolpräst (”väcka intresse för kristen tro och konfirmationsundervisning”)
"Det beror helt på om det sker som undervisning eller utanför schemalagd undervisning. Om det sker utanför schemalagd undervisning är det ett religiöst inslag."

Skolpastor (”min närvaro är en evangelisation i sig”)
"Det beror helt på om det sker som undervisning eller utanför schemalagd undervisning. Om det sker utanför schemalagd undervisning är det ett religiöst inslag."

Skolevangelist (”undervisar låg- och mellanstadiet i kristen tro”)
"Det beror helt på om det sker som undervisning eller utanför schemalagd undervisning. Om det sker utanför schemalagd undervisning är det ett religiöst inslag."

Skolkyrka (i betydelsen rum med skylten ”Skolkyrka” inredd för bön och andakt)
"Konfessionellt inslag"

Bibelundervisning (ledd av troende kristna i uttalat syfte att väcka intresse för Bibeln)
"Det beror helt på om det sker som undervisning eller utanför schemalagd undervisning. Om det sker utanför schemalagd undervisning är det ett religiöst inslag."

Teater med kristet innehåll (Guds röst hörs i en i högtalare i taket på kyrkan)
"Konfessionellt inslag"

Läsa trosbekännelsen under ett rollspel i kyrkan
"Konfessionellt inslag"

Ta med elever på Gudstjänst
"Konfessionellt inslag"

Låta en präst välsigna elever (oavsett plats)
"Konfessionellt inslag"

Erik Slottner mailar mig igen och förtydligar att det i förslaget till ny skollag, så ska frivillighet råda för eleven om han eller hon vill delta i konfessionella inslag:

Kristdemokraternas ingångsvärden har dock varit att valet ska ligga i skolformen. Har man som elev väl valt en konfessionell skola får man också acceptera att delta i de aktiviteter som skolan anordnar. Vi har dock valt att i regeringen acceptera det förslag som nu ligger.

Svaret från Erik Slottner rätade ut några frågetecken åt mig och skapade genast några nya. Alltså har han fått en ny fråga från mig: "Anser Kristdemokraterna att detta även gäller offentliga och icke-konfessionella skolors utbud av konfessionella inslag? Hur hanterar man då som elev, de exempel jag mailade dig om? Jag vill påpeka att alla mina exempel faktiskt kommer från den allmänna skolan. Har eleverna rätta att tacka nej/lämna klassrummet/utebli från rollspel i kyrkor etc?"

Jag anser nämligen att det är mycket viktigt för den icke-konfes- sionella skolans trovärdighet, att varje elev är medveten om att allt som kan betecknas som ett konfessionellt inslag, är högst frivilligt och inte ställer något som helst krav på närvaro. Om det är så?

Sen kan man ju allvarligt fundera över hur något kan gå från att vara ett icke-religiöst till ett religiöst inslag bara för att det ligger utanför schemalagd undervisning? (Fråga 1-3, 5) Men här har jag kapitulerat. Det finns trots allt en gräns för hur mycket logik och konsekvens man kan påräkna från en kristdemokrat.

.................................
*Min ursprungsfråga till Kristdemokraterna löd så här: Vi ska få en ny skollag. I inledningen till det förslag som varit ute på remiss, hittar man följande:
1 kap. 3§ ”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”
Min fråga är: Vad är enligt (Kd) ett ”konfessionellt inslag” i skolan?

.

torsdag 3 december 2009

(Fp) säger ja till konfessionella inslag i skolan

Jag har fått svar på min fråga om konfessionella inslag av Hanna Lager som är politisk sekreterare i Folkpartiet. Hon betonar att hon är politisk tjänsteman och att detta inte är hennes egna åsikter, utan att hon här redovisar partiets åsikter i frågan. Svaret lyder:

Folkpartiet anser att det ska gälla samma sak i kommunala skolor, dvs att det ska få förekomma konfessionella inslag, men att dessa ska vara frivilliga. Det är skolverket som prövar hur långt man får gå och så ska det vara även i fortsättningen, anser vi. De har slagit fast att man får ha skolavslutning i kyrkan, men att inget förkunnande får ske.

Sammanfattningsvis kan man säga att adventsljusstakar och påskägg är ok, men inte präster som går runt i klassrummen och välsignar elever. Om någon känner sig utanför så är det mindre ok och det kanske passar sig sämre att ha skolavslutning i en kyrka i en invandrarförort där många tillhör en annan religion än i ett etniskt svenskt område.

Om det här stämmer kan man konstatera att de inledande paragraferna i den nya skollagen är en chimär, åtminstone för hur Folkpartiets väljer att tolka dem. På annat sätt kan jag inte uppfatta beskedet att det enligt Folkpartiet ska få förekomma konfessionella inslag i den icke-konfessionella skolan. Svaret kan knappast misstolkas: ”Folkpartiet anser att det ska gälla samma sak i kommunala skolor, dvs att det ska få förekomma konfessionella inslag, men att dessa ska vara frivilliga".

Slutsatsen måste bli att det i praktiken kommer att vara marginella skillnad i regelverket mellan den offentliga icke-konfessionella skolan och religiösa friskolor avseende konfessionella inslag.
Till exempel ska det, om jag förstår saken rätt, vara okej med skolkyrkor och präster i klassrummet - så länge dessa inte välsignar barnen.

Etnicitet anges dessutom som skäl för att avstå från skolavslut- ningar i kyrkan. Att en svensk lintott skulle kunna vara sekulär ateist, till skillnad från en troende kristen syriansk klasskamrat, verkar heller inte ingå i Folkpartiets gravt förenklade världsbild. Dessutom gör detta synsätt att frågan framställs som en konflikt mellan religioner, invandrare och etniska svenskar, istället för att vara den självklara fråga om en demokratisk och religionsneutral skola för alla.

Alla skolformer ska uppenbarligen hädanefter välsignas med en folkpartistiskt lagom dos av det kristna kulturarvets attribut och förmedlare. Det mesta förefaller dessutom vara godkänt, så länge eleverna inte uppmanas att tro på det som faktiskt förmedlas.

Det är ingen avancerad gissning att vi kommer att få bevittna en grannlaga balansgång på slak lina, när kristendomens företrädare ska navigera sig fram genom klassrum och korridorer med stöd av den nya skollagen. En icke-konfessionell offentliga skola eller en religiös friskola kvittar lika i detta avseende. Båda skolformernas tillskyndare har all anledning att bekymra sig över utvecklingen.


Dagen

Tidigare inlägg:
Klarar (Fp) att tolka sina egna lagförslag?


Dagen
.

tisdag 1 december 2009

Om allas rätt att slippa sprida smitta

Företrädare för Liberati skriver att det är dags att införa sprutbytesprogram i Stockholm. Läs deras debattartikel på Politikerbloggen:

Det handlar inte ens bara om hälsa, för tusentals människor handlar detta faktiskt om liv och död. En moralpolitik som sätter moralen högre än människoliv har förverkat sitt syfte, den har själv blivit omoralisk”,

Det här är en fråga som jag aldrig har förstått mig på. Alltså inte den att narkomaner ska ha tillgång till rena sprutor, utan just motsats- en? Att narkomaner ska förhindras att med rena verktyg själva kunna ta ansvar för att inte sprida smitta. Resonemanget är ungefär lika intelligent som att motsätta sig besöken från RFSU i skolan.

Som om just rena kanyler i sig, och tillgången på kunskap om hur kondomer ska användas, lockar till ett ohämmat bruk av just dessa? Är det så? I så fall har jag missat något. Jag går inte igång på vare sig rena kanyler eller kondomer, men inser trots allt fördelarna med att de finns lätt tillgängliga för de som behöver dem.

Fler som är inne på samma tanke: Ola Nordebo/VK-bloggen

.

lördag 28 november 2009

Ljudande malm och klingande cymbal

När förkunnelsen om Gud och Jesus har förlorat sin tjusning i den allt mer icke-konfessionella Svenska kyrkan. När förekomsten av tsunamier är för nyckfull för att basera en verksamhet på. När situationen för övrigt mest börjar likna sista scenerna i Disneys Djungelboken. Ja, då har Svenska kyrkan anledning att tacka högre makter för klimatkrisen.

Äntligen! Klimatet är ett gudasänt ämne att samlas kring, till ackompanjemang av ljudande malm och klingande cymbal, för den kyrka som alltid har haft som självpåtagen uppgift att tala om för andra hur de ska leva. Väsnas man bara tillräckligt högt även denna gång, är det ingen som hinner fundera över hur mycket koldioxid man själv svarar för med alla sina uppvärmda kyrkor.

Skånskan
Dagen
Dagen
Dagen

fredag 27 november 2009

Klarar (Fp) att tolka sina egna lagförslag?

Sedan en tid tillbaka försöker jag utröna de olika riksdagspartiernas uppfattning i en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Igår fick jag svar från (Fp). För säkerhets skull från två olika personer, men likalydande och inom loppet av en timme. Min fråga var:

"
Vi ska få en ny skollag. I inledningen till det förslag som varit ute på remiss, hittar man följande: 1 kap. 3§ ”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.” Min fråga är: Vad är enligt (Fp) ett ”konfessionellt inslag” i skolan?"

Svaren löd så här:

"Konfessionella inslag är religiösa inslag såsom bön och predikan. Sådana inslag måste i skolan vara frivilliga och inte en del av undervisningen."

Det var bara ett problem: Det är helt rätt svar, men på en annan fråga. Svaret beskriver nämligen vad som ska gälla för religiösa friskolor. Jag gav (Fp) en ny chans och skickade en förtydligande fråga. Denna gång får Folkpartiet ta ställning till följande:

"Vilka av nedanstående autentiska exempel är att betrakta som konfessionellt inslag enligt Folkpartiet:
  • Skolpräst (”väcka intresse för kristen tro och konfirmationsundervisning”)
  • Skolpastor (”min närvaro är en evangelisation i sig”)
  • Skolevangelist (”undervisar låg- och mellanstadiet i kristen tro”)
  • Skolkyrka (i betydelsen rum med skylten ”Skolkyrka” inredd för bön och andakt)
  • Bibelundervisning (ledd av troende kristna i uttalat syfte att väcka intresse för Bibeln)
  • Teater med kristet innehåll (Guds röst hörs i en i högtalare i taket på kyrkan)
  • Läsa trosbekännelsen under ett rollspel i kyrkan.
  • Ta med elever på Gudstjänst
  • Låta en präst välsigna elever (oavsett plats)"
Folkpartiet har goda kontakter inom Utbildningsdepartementet, så jag hyser trots allt förhoppningar om att få ett svar.

Tillägg 3 december:
Idag fick jag ett svar.

Dagen
Dagen

onsdag 25 november 2009

Dress for success

Innan kyrkan ens har hunnit inventera årets förlorade lamm, har Bräcke församling i Jämtland kommit på hur man ska locka nya besökare till kyrkan. Just nu befinner sig tre präster med sina respektive, på shoppingresa till London med ett tydligt uppdrag: Köp 140 nya plagg, främst i form av kåpor och nya prästpersedlar.

Bloggen håller tummarna för att tricket lyckas. Om inte, kan man kolla in vad som erbjuds på hemmaplan för den församling som framgångsrikt vill framhäva Svenska kyrkans sex appeal.
.

Tävla och gissa antalet utträden ur kyrkan

Dagens glädjetjut är föranlett av den här rubriken i just - Dagen.
Nåväl, man ska kanske inte ta ut glädjen i förskott, men kanske kommer tillgång och efterfrågan att jämna ut sig på sikt?
Förresten, dröjer inte statistiken över utträdena från Svenska kyrkan lite ovanligt länge i år? Från välunderrättat håll har jag fått uppgiften att resultatet meddelas i början av december. Ska vi gissa att det kommer att bli en liten surprise?

Tävlingsdags!

Det var länge sedan sist, så varför inte göra ett nytt försök? Alltså: Tävlingsuppgiften är att gissa antalet utträdda (vid tillfället levande) medlemmar ur Svenska kyrkan 2009. Närmast vinner. Priset är som vanligt ett ex av Olivia Judsons obetalbart roliga
"Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen"
i pocketupplaga. Skriv din gissning i kommentarsfältet och maila samtidigt till mig så att jag kan koppla alias med person/mailadress. Mysko mailadresser funkar bra, bara jag vet att jag kan meddela den glada nyheten. Jag slänger in en egen gissning, men deltar utom tävlan. Klara, färdiga, gissa!

......................................................
TILLÄGG 1 december:

Det verkar som vi fått ett svar nu.
Vilket alltså betyder att vi har en vinnare: Grattis Henrik!
.

"Voffo gör di på dette viset?"

Det var ingen tillfällighet att jag satte Astrid Lindgrens berömda rumpnissecitat: ”Voffo gör di på dette viset?” som devis på min blogg för en tid sedan. Det var helt enkelt den frågan som hela tiden dök upp i huvudet i takt med att jag läste in mig på olika religiösa grupperingars åsikter i olika frågor.

Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.

Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
  1. Frikyrkorna. Verkligt troende som vill missionera. Tror på Gud och Jesus. Lättast att bemöta då de hela tiden frimodigt avslöjar sina avsikter. Känns igen på den uppspärrade blicken och det krampaktiga leendet. Uppskattar att sådana som jag bloggar, då det motiverar och legitimerar dem i deras livsuppgift som kristna martyrer.

  2. Svenska kyrkan. Lider svårt under snabbt vikande mark- nadsandelar, vilket kräver kraftfulla marknadsförings- insatser för att behålla medlemmarna. Drivs i första hand av ekonomiska incitament. Leds av en ärkebiskop som tror på Gud och som bara blir arg då staten inte hostar upp tillräckligt med stålar till hans läckande kyrktak. Svår som grupp att bemöta i den icke-konfessionella skolans värld, då kyrkan inte längre självklart betraktas som konfessionell. Kännetecken: Prästerna har ofta partibok (S) och problem att uttrycka sig i skrift.

  3. Sverigedemokrater. Som art tillhör man den grupp organismer som trivs och frodas i fukt och skugga under stenar. Kryper fram när det skymmer. Ofta aktiva inom samfundet Kryptokristna. Tror på fullt allvar att skolavslutningar i kyrkan är en effektiv metod att motverka islamisering och muslimsk folkmajoritet i landet. Vägrar att acceptera metodens begränsningar, trots att alla tillgängliga fakta visar att skolavslutningar i kyrkan inte har någon som helst effekt på muslimers fertilitet. Kännetecken: Den politiska arenans kameleonter. Kan dölja sig under annan partibeteckning vid de mest oväntade tillfällen. Snabbförökade under rätt betingelser. Svårbehandlade och ingår ännu inte i försäkringsskyddet från Anticimex.

  4. Traditionskramare. Paradargument: ”Harmlöst, trevligt, gulligt och rart". Kännetecknas av ett utpräglat flock- beteende. Infinner sig lika entusiastiskt på alla kollektiva begivenheter, vare sig det handlar om mysiga skolavslut- ningar i kyrkan eller andra mysiga tillfällen då man kan klä sig fint. Kännetecknande för gruppen är att man unisont drar fram grillen när tidningarna trumpetar: ”Nu är det sommar, dags att börja grilla!!” Identifieras lättast på klädfärgen: Bubbelgumsrosa och somrigt vitt, ofta i kombination med blonderat hår och solariebränna. Den här kategorin är inte att leka med. En uppretad flock mammor 35+ kan faktiskt få präriens bisonoxar att framstå som domesticerade husdjur.
För att komma någon vart i skolkyrkodebatten med de här, måste man veta var man ska sätta in stötarna. Hittills har jag av lätt insedda skäl haft mest bekymmer med kategori fyra.

En som valt att bryta mönstret:Dagen
Dagen
Dagen

Kristdemokraterna påkristnas inför valet

.
Tidningen Dagen berättar att Lennart "Helig Gud" Sacrédeus och Tuve Skånberg kan komma att toppa var sin lista i riksdagsvalet.

- Inger Johansson, var är du?? Kom genast tillbaka, allt är förlåtet!

.

tisdag 24 november 2009

Googlade Vatikanen med sin egen sökmotor?

Vissa saker måste omedelbart undersökas. Eftersom jag redan i vintras skrev om Katolska kyrkans innovativa och snusksäkra sökmotor CatholicGoogle, så måste jag naturligtvis testa om "Jonas Gardell" filtreras där eller inte. Och ser man på! In i Peterskyrkan kom han inte, men i CatholicGoogle finns han. Ett tag till, kanske man ska tillägga för säkerhets skull. Saker kan som bekant ändras.

Dagen

En lögn blir inte sann för att den upprepas

Gunilla Tjernberg, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, skriver i Dagen under rubriken: ”Kristendomen intar en särställning”:

För att kunna ta till sig andra länders kulturer och tankesätt är det oerhört viktigt att känna till sin egen kultur och tradition. Ingen kan förneka att kristendomen har betytt oerhört mycket för Sveriges kultur och värderingar.”

Detta om att vi måste förstå ”vår egen” religion är ett ständigt upprepat mantra i kristna kretsar. Men en lögn blir inte sann för att den upprepas och jag skulle bra gärna vilja se ett empiriskt stöd för påståendet. Det är dessutom arrogant, då det underförstått säger att du som sekulär måste ta omvägen över kunskap och förståelse i dina förfäders påtvingade religion, innan du förmodas förstå dina medmänniskor, med deras (troligen) lika påtvingade religion. För ingen kan förneka att kristendomen haft en särställning under de senaste tusen åren av svenska historia. Ska man vara noga ska man tillägga: ”Därtill var man nödd och tvungen”.

Vad gäller ”kristendomens särställning och betydelse för vår historia och vårt kulturella arv” så ska det naturligtvis komma till uttryck i läroämnet historia och andra relevanta ämnen som kan behandla frågan objektivt. Allt annat är uttryck för en total brist på respekt för Sverige som sekulärt land. Det är också oförskämt mot oss som aktivt valt att inte tillhöra någon tro eller religion. Det är inte skolans uppgift att med religionskunskapssämnet som alibi, spinna ett finmaskigt och subtilt klibbande spindelnät av ”religiöst kulturell tillhörighet” kring eleverna för att de ska lära sig att veta sin plats på den religiösa världskartan.

Farhågan att barn skulle växa upp utan förankring i kultur och tradition är för övrigt överdriven. Däremot är det ett faktum att många barn idag växer upp i en sekulär kultur utan starka kopplingar till religiösa traditioner. Vilket i sig kan vara en nog så stark identitet. Dessutom en identitet där man utan större problem kan förstå sig på andra barn från valfri del av klotet, som vuxit upp under liknande betingelser. Sekulariteten är en mycket stark förenande kraft som tillsammans med kunskap och respekt för demokrati skapar förutsättningar för fredlig samexistens.

Det är en av fördelarna med sekulariseringen. Eller om man spetsar till det hela: Barnen växer upp med en sak mindre som skiljer dem åt. Det är faktiskt inte så dumt om man tänker efter. För inte ens Gunilla Tjernberg (Kd) kan väl anse att svenska skolbarn ska drillas i kristet tankesätt för att så att säga ”leva vår historia”? Då har skolan tagit på sig en helt annan uppgift än den har befogenhet till.

Fler debattartiklar från Dagen:
En intressant synpunkt från en lärare

.

söndag 22 november 2009

När blir (Fp) ett liberalt parti?


Lugn barn, mamma och pappa vill bara visa sin kärlek till Gud litegrann…

Bloggen På slak lina lyckas på sitt vanliga subtila och effektiva sätt, uttrycka en åsikt om ett Folkparti som man skulle kunna önska lite mer av. Till exempel att de försökte bli ett liberalt parti.

DN SvD Dagen

lördag 21 november 2009

DO enda remissinstans som uppmärksammat "kristen tradition" i nya skollagen

I DO:s yttrande till den nya skollagen kan man läsa följande:

"I motiven och författningskommentaren till 2 § nämns kristen tradition och västerländsk humanism. Detta görs i en redovisning av Lpo 94. Det sägs dock därefter att dessa värden är centrala moment i lärandet och därför uttrycks direkt i lagen. DO är undrande till om det därmed syftas på kristen tradition och västerländsk humanism. Denna oklarhet bör undanröjas och DO anser att hänvisningar till kristna värderingar bör undvikas och förordar istället en hänvisning till regeringsformen.

DO är positiv till att det införs en bestämmelse i lagen om att utbildningen i skolor och förskolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. Mot bakgrund av bland annat de anmälningar som utreds av DO kan dock konstateras att det inte är ovanligt att det förekommer inslag i offentliga förskolor och skolor som kan upplevas som konfessionella. Inslag som av några kan uppfattas som tradition, upplevs av andra som konfessionella. Det kan t.ex. handla om förskolor som låter förskolebarnen delta i kyrkans barntimmar genom kyrkans försorg och skolavslutningar i kyrkor med tal som har religiösa inslag. Elever utan någon religiös tillhörighet eller med annan religion kan känna sig obekväma inför dessa företeelser. DO efterlyser därför ett förtydligande av vad som menas med att utbildningen ska vara icke-konfessionell."

Jag har inte läst alla yttranden ännu, men hittills verkar DO vara enda myndighet som uppmärksammat detta.

torsdag 19 november 2009

Jag har blivit utskälld av en riksdagsledamot (Kd)

Riksdagsledamoten Eva Johnsson (Kd) ger mig en rejäl avhyvling under rubriken "Militant ateism krattar manegen". Hon uppskattar inte min anmälan mot skolan i Vederslöv. Så här skriver hon:

"Tyvärr håller vissa grupper på att förgifta svenskarnas frikostighet. I sin iver att driva utvecklingen ”åt rätt håll” skapar man en förnekande och ifrågasättande inställning till vår egen bakgrund av kultur, historia och religion. Ett slags omvänd intolerans mot våra egna historiska traditioner som varken gagnar oss som är födda i Sverige eller de som väljer att flytta hit.

Ett strålande exempel på intoleransens dumhet hittar vi i min egen lilla småländska by, Vederslöv. Byskolan avslutade nyligen ett historiskt projekt. Eleverna fick skapa en känsla av att bo och leva i Vederslöv för 130 år sedan. Teoretisk kunskap kompletterades med sinnenas upplevelse och eleverna fick göra en ”tidsresa” under en hel dag. I ett moment ingick att en flicka läste trosbekännelsen./.../Anmälaren menar att momentet med trosbekännelsen kan anses diskriminerande. Dumhet, intolerans och inskränkthet fick ännu ett ansikte."

Till att börja med konstaterar jag att Eva Johnsson (Kd) är slarvig. Jag har inte nämnt ordet diskriminering, utan konstaterar att det som är förbjudet, inte bör vara tillåtet, ens med ursäkten att det sker som ett rollspel. Jag hänvisar till RF 2:2.

Man skulle kunna rycka på axlarna, om det inte vore för att Eva Johnsson (Kd) uppbär 55.000 kr i månaden för att sitta i Sveriges lagstiftande församling. Jag ifrågasätter också legitimiteten hos en riksdagsledamot, som utifrån så uppenbart egna syften, underkän- ner en persons rätt att göra en anmälan om ett förmodat lagbrott.

Eva Johnsson (Kd) försöker att göra min anmälan till ett uttryck för "främlingsfientliga krafter som nu börjar se gryningsljus i svensk politik". Samtidigt är hon blind för det uppenbara:
  • Skolan är obligatorisk
  • Undervisningen ska vara icke-konfessionell
Barnens integritet kräver att skolan utgör en religiös frizon. En avgörande förutsättning för att den obligatoriska skolan ska fun- gera för alla, är att föräldrarna kan vara förvissade om att detta efterlevs, eftersom skolobligatoriets legitimitet annars äventyras.

Egentligen är det enkelt: Har vi rätt att slippa kyrkan och prästerna under obligatorisk skoltid? Frågan borde inte ens behöva ställas.


Eva Johnssons debattinlägg dök upp även i Smålandsposten

onsdag 18 november 2009

Stockholm öppnar för skolavslutning i moské

.
Minnesanteckningar från överläggning med religiösa samfund om skolavslutningar. PM från Skolförvaltningen i Stockholms Stad:

"Som en del i detta bör därför skolan/eleverna kunna delta i mer än den för skolan officiella skolavslutningen. Exemplet ovan från Synagogan bör kunna utökas med kompletterande
skolavslutningar i t.ex. en Moské."

Det börjar röra på sig. Kan man tydligare än så här visa att skolan är och förblir en religiös angelägenhet? Nu är det bara för de övriga 74 registrerade trossamfunden att rada upp sig inför kommande skolavslutningar. Kopter, asatroende, scientologer...

Dagen
.

tisdag 17 november 2009

Barnmöjliggörare

För mig som har en lite udda humor brukar Svenska kyrkans hemsida vara ett säkert kort att leta fynd i. Senast fick jag tips om "Kyrkostyrelsens riktade utvecklingsstöd". Det är här det dyker upp, projektet "Barnmöjliggörare". Men skrattet fastnar i halsen. Under rubriken "Projektvisualisering, skisser och prototyper" redovisas ”hur det skulle kunna vara i en församling där en barnmöjliggörare, Kim, arbetar." Så här står det:

"– När Lisa, åtta år, kommer till kyrkan kommer Kim genast fram och hälsar. Så är det varje söndag. Kim ger kanske Lisa en påse med leksaker eller visar vägen till barnhörnan. Efter ett tag lär de känna varandra. Lisa går bara i kyrkan ibland, men eftersom Kim är där nästan varje söndag så träffas de ändå ofta.

För att Lisa ska kunna lära känna Kim så måste Kim vara där när Lisa kommer. Därför
kan Kim inte vara flera personer, vilket det skulle bli om vi använde ideella. I så fall skulle Kim och Lisa inte träffas tillräckligt ofta för att bli vänner.

– När Pelle, sex år, sitter och pratar med Kim och säger något intressant så ropar Kim på
Åke, 75, och ber Pelle att berätta en gång till. Så får Pelle och Åke hjälp att lära känna varandra. En central uppgift för Kim kommer att vara att vara relationsbefrämjare. Poängen med detta uttryck är att det inte är Kims huvuduppgift att själv bära alla barn-relationerna, utan att bana väg för barnen att få egna relationer till de vuxna i den gudstjänstfirande församlingen."

Så långt Svenska kyrkans ansträngningar att skapa relationer mellan barn och vuxna. Jag ryser av obehag när jag inser att det inte nödvändigtvis är Åke 75 utan lika gärna Åke 67 som kyrkan hjälper att "bana väg för att få en egen relation" med ett barn.


Här tappar kyrkan markkänningen totalt:
Kolla sidorna 22-23 i Processflöde Söndagsskolan

Svenska kyrkan om sexuella övergrepp

DNDagen

...................................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!
.

Bloggen implementarar en värdegrund!

SVT Aktuellt redogjorde 16/11 för det som är absolut senaste nytt för varje verksamhet med behov av att vinna omgivningens förtroende. (19:40 in i sändningen som ligger kvar till 23/11).

Efter att i drygt ett år ha vinglat runt i tillvaron, utan tillstymmelse till vare sig moralisk ledstång eller rättesnöre, kommer bloggen nu att starta ett projekt i syfte att implementera sin egen värdegrund:

  • UPPRIKTIG
  • HEDNISK
  • UNDERHÅLLANDE

Jag har anlitat mig själv som värdegrundskonsult (jag är visserligen snordyr i arvode, men har fördelen att vara tillgänglig 24-7).
Som ett första steg planerar jag en konferenshelg med mig själv på någon ödsligt belägen kursgård, där jag mellan kolhydratrika näringsintag i fast och flytande form, ska planera hur värdegrunden ska implementeras i bloggen på effektivast möjliga sätt.
Jag är på god väg med arbetet i planeringen av denna vitala del i all värdegrundsimplementering, när jag plötsligt inser att den planerade konferenshelgen på kursgård kommer att sakna en av en kursgårdskonferens allra mest fundamentala funktioner: Vem tusan ska jag prassla med på nätterna?

Kommen så här långt i mina funderingar inser jag plötsligt att det där med värdegrundsarbete minsann inte är någon enkel sak. Inte konstigt att skattemiljonerna rullar iväg som fåralortar utför branta berg för de myndigheter och företag som ger sig in på detta grann- laga projekt. Eller för den delen, varför rikspolischefen Bengt Svensson (25:09) plötsligt fick så svårt att hålla sig för skratt?


Fler som funderar över värdegrunder:
DN
GP
Sydsvenskan

måndag 16 november 2009

Besynnerliga hänvisningar i den nya skollagen

I föregående inlägg om kristen etik, spårade kommentarerna ganska snart in på läroplanens skrivning "den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Den som är intresserad av den nya skollagen, kan notera att samma ord går igen som en osalig ande även här, men nu i kommentarerna till lagförslaget.

Det är överhuvudtaget märkligt att se ett lagförslag kommenteras med hänvisningar till "kristna traditioner". Hör det till vanligheten att hänvisa till kristna traditioner när det stiftas lagar i ett sekulärt land? Har vi fler lagar av det här slaget, eller varför är just läroplan och skollag så intressanta i sammanhanget? Innan man vet ordet av halkar man in i en religiös debatt där det brukar finnas lika många svar som det finns deltagare.

För vilken etik, och vilka kristna traditioner, syftar man på?
Det skulle sitta fint med en liten manual, så man vet vad man talar om. Bergspredikan och det dubbla kärleksbudet är starka kandidater, men även 10 Guds bud verkar finns med på ett hörn i den kristna etiken. Och då blev det jobbigt, för redan första budet står i konflikt med Regeringsformen 2:2, och med undantag för självklarheter som att man inte får dräpa och stjäla, blir det bara värre ju längre man läser. Det här är religiösa moralregler med tveksam relevans för svenska skolgårdar och klassrum.

Sen kan man ju fundera på om det är så smart att i förarbetena till en ny lag, hänvisa till en förordning från statskyrkotiden, som i sin tur refererar till lagar huggna i sten för 3000 år sedan? Jag menar, sharilagarna framstår ju som nutida i jämförelse. Om man vill att individen ska fostras till "rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande" så kan man väl säga det och inget annat? Jag tror att de flesta ändå förstår precis vad som avses. Dumma är vi inte, även om vi valt att bli hedningar igen.


Utbildningsdepartementet Ds 2009:25

Lagtext sidan 25:

”2 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.


Motivtext sidan 249:

”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna. Det innebär att utbildningen i sig och de som verkar inom den aktivt och medvetet ska förmedla till barnen och eleverna vårt samhälles gemensamma värderingar utgående från demokrati och mänskliga rättigheter och stimulera barnen och eleverna att förverkliga dessa. Detta ska också komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.”


Författningskommentar sidan 748:

”Vidare anges, i enlighet med 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, exempel på några av de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som utbildningen ska förmedla, gestalta och förankra hos barnen och eleverna. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Dessa värden är centrala moment i lärandet och uttrycks därför direkt i lagen.”

Jan Björklund uttalar sig i Dagen
Ännu mera Björklund i SvD
Dagen
Dagen
........................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!

fredag 13 november 2009

Vad är kristen etik?

Jag har förstått att jag har många läsare som är troende kristna. Jag behöver er hjälp. Kan ni definiera för mig vad som är "kristen etik" och var finns den formulerad?

DagenDagenDagenDagenDagen

onsdag 11 november 2009

Hur skulle jag klara mig utan Lindström?

När livet ter sig obegripligt, när man saknar idéer om vettiga julklappar och när Gud tiger, finns det ändå en tröst i bedrövelsen - Lindström! Ibland når han så oanade höjder att han på något mirakulöst sätt ringar in hela ens existentiella dilemma.


Inlägget kommer omedelbart att raderas om Lindström själv begär att detta skall ske. (Subtil poäng för de redan invigda: Om inte min far tagit detta gaffliga namn som jag bär, hade jag hetat - Svensson!)

tisdag 10 november 2009

Jag lever farligt

Det är alltid lika spännande att gå till brevlådan. Idag var inget undantag. Någon är uppenbarligen orolig för mig. Jag tackar för omtanken. Något säger mig att Svenska kyrkan varken ligger bakom detta eller uppskattar påhittet. Men jag inser nu vad som menas med talesättet "mörkaste Småland".


Ett urklipp från Smålandsposten med denna omtänksamma kommentar låg i min brevlåda i dag...


SMP: Trosbekännelsen - ett fall för Skolinspektionen
SMP: Rektorn försvarar rollspel i kyrkan
Tidningen Dagen uppmärksammar hotet mot mig:
Anmälde skola för trosbekännelsen - hotades



Tidigare på bloggen:
Anmälan dnr 41-2009-3343
Trosbekännelsen - ett fall för Skolinspektionen

.

söndag 8 november 2009

Biskoparnas nya kläder

Så har då Sverige begåvats med tvenne nya biskopar. Biskop Eva och biskop Tuulikki vigdes idag i Uppsala och passade på att snurra några varv på catwalken med sina nya fina kläder. (Bild 6 av 7 är bäst!) Biskop Tuulikki glänser i gravitetiskt mättat brunt och guld.
Ärkebiskopen går dessvärre, och som vanligt, i nyans med dom- kyrkofasaden. Men kamouflaget till trots, avslöjas hans närvaro tack vare det allestädes närvarande och soliga leendet.*

Biskop emerita Caroline ser ut som en våffelbagerska på rymmen från Bollnästorget, medan biskop emeritus Tony mest ser ut att längta hem till Fylke. Biskop Evas mössa tävlar i en klass för sig och vinner stort i kategorin hemvävd charm. Den kommer att passa bra när hon ska ut och vandra på Frostmofjället.

SvD gör som alla andra medier och missar inte tillfället att återigen meddela att Biskop Eva lever i registrerat partnerskap. Suck, vad är nu nyheten med detta? Stockholms biskopar har så vitt jag vet aldrig visat något intresse för karlar.

Kungaparet flankerar biskopskollektivet på några av bilderna. De ser ut att bita ihop så det gnisslar i plomberna. Drottningen ser för dagen ut som en ruggande gråsparv brevid de vackert spräckliga kyrkliga högdjuren. Gott mod Silvia, snart är det Nobel, då ska ordningen återställas.

*) Dock ryktas han ha sett mäkta förgrymmad ut då han meddelades den beslutade beskattningen av prästlönetillgångarna.


Metro
Dagen

SvD

Lindström har prästtema idag

Missa inte Lindström som idag har prästtema i Galleri Lindström

Skolkyrkan

Här kommer jag att samla några spridda citat som visar hur Svenska kyrkan och frikyrkoförsamlingarna motiverar sin närvaro i den allmänna icke-konfessionella skolan. Jag kommer att uppdatera med fler citat och tar gärna emot länktips.

Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen
." (Källa)

Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander." (Källa)

"Du kanske har sett att det smyger omkring lite skumma typer i korridorerna på tisdagar. Lugn det är bara vi i skolkyrkan som besöker er skola. Vi helt vanliga människor som gillar att umgås med tonåringar som ni." (Källa)

"Skolkyrkan i Lindesberg vill arbeta för att
… inspirera till ökade kontakter mellan skola och kyrka i gymnasieregionen
… uppmuntra elever och personal i sin roll som kristna på skolan
… fördjupa kyrkornas ekumeniska samarbete i skolkontakter." (Källa)

"Skolkyrkan består av ca 15 kristna församlingar/.../som samarbetar för att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd bland barn och ungdomar på olika skolor. I Skolkyrkan finns en enormt stor ekumensik bredd. Det finns församlingar representerade från Svenska Kyrkan, Missionskyrkan, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen och Trosrörelsen." (Källa)

"Skolkyrkan har blivit en naturlig del av elevhälsovården." (Källa)

"Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen." (Källa)

Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens /…/ skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.” (Källa)

Arbetet med skolfrågor har de senaste fem åren bedrivits av Frikyrkosamråd på ekumenisk delegering ifrån Sveriges Kristna Råd. Redan i september 2005 beslutade respektive styrelse att arbeta för en mer permanent lösning av skolfrågorna i Sveriges Kristna Råd som helhet från och med 2007. Under året har samtal förts på olika nivåer, med enskilda kyrkor/samfund, aktiva grupper och i lokala skolkyrkosammanhang om utformningen av ett program för kyrka – skola. (Källa)

"Skolkyrkan är helt enkelt kyrkan i skolan. En person som finns på skolan vissa tider för samtal, frågor eller bara småsnack. Har du frågor om konfirmation? Om din tro? Eller vill du diskutera vem, eller vad, Gud är?" (Källa)

"Var gränserna för kyrkornas närvaro på skolorna är värd en diskussion. Jag menar ju att de/vi representerar en sådan andlighet som eleverna borde ha rätt att få lära känna inte bara från den neutrala utsidan utan ifrån upplevelse och inlevelsesidan - vilket också är en del av det vi kallar kunskap!" (Källa)

.

fredag 6 november 2009

Oskuret är fortfarande bäst

Apropå gårdagen avsnitt av SVT Existens, om omskärelse, kan det vara på sin plats att påminna om bloggkollegan Badlands Hyena som redan i juli presenterade en föredömlig kunskapsinventering i frågan. Inte minst kommentarerna visar att sedvänjan har en stark acceptans hos den svenska allmogen.

Problem i den nya skollagen

I förslaget till ny skollag kan man läsa i 1 kap:

3 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. (sid 25)

4 § Undervisning vid fristående skolor, förskolor och fritidshem ska vara icke-konfessionell.
Utbildning i övrigt vid en sådan skolenhet eller förskoleenhet får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. (sid 26)

Det är viktigt att notera att lagförslaget gör skillnad på undervisning och utbildning. Utbildning är ett samlande begrepp som inrymmer både undervisning på lektioner och övrig tid som raster etc. I den allmänna skolan talar man bara om utbildning. Skoldagen i sin helhet ska alltså vara icke-konfessionell, i den allmänna skolan.

I den fristående skolan utgör undervisningen en delmängd av utbildningen. Undervisningen på lektionstid ska vara icke-konfessionell, däremot får raster etc ha konfessionella inslag. Som exempel på konfessionella inslag nämner man andakter, bönestunder och konfirmationsläsning. Religiösa symboler i inredningen kommer att vara tillåtna.

Lagförslaget skriver: "Dessutom ska det liksom idag vara möjligt att inom ramen för elevens val eller skolans val /.../erbjuda undervisning i religionskunskap, historia eller samhällskunskap som innebär en fördjupning i kristendom, islam, judendom etc. till exempel i form av bibel- eller koranstudier. Sådan undervisning måste dock ske på ett sådant sätt att undervisningen fortfarande är icke-konfessionell, dvs. de ska vila på en vetenskaplig grund och vara saklig och allsidig (sic!). Detta innebär bl. a. att det i själva undervisningen inte får förekomma några som helst inslag av utövande bekännelsekaraktär." (sid. 251-253)

Det är nu frågetecknen börjar hopa sig på allvar. Räcker det med att skolan är fristående, eller krävs det - som idag - tillstånd för att ha en konfessionell inriktning? Det vore kanske smart om det framgick av lagtexten. Eller - hemska tanke - är alla friskolor, i det nya lagförslaget, fria att på egen hand besluta om konfessionella inslag i utbildningen?

Begreppen "konfessionella inslag" och "icke-konfessionell" ställer också till bekymmer. Det finns ingen entydig definition på dessa begrepp. Orden fick en stor betydelse för skolan 1952 när Svenska folket fick religionsfrihet. Skolans kristendomsundervisning hade hittills haft till uppgift att fostra eleverna i den kristna tron.

Lagen medförde att ämnet tvingades att ändra karaktär till en icke-bekännande undervisning om kristendom. Om vi med ordet "icke-konfessionell" tar avstamp i en dåtida kontext, ser vi hur definitionen har förändrats genom åren. Idag kan ett religiöst inslag, i sig, uppfattas som konfessionellt utan att för den skull vara just "bekännande" i bemärkelsen "utbilda i att tro på Gud".

Just för att det råder sådan begreppsförvirring kring begreppet "icke-konfessionell" finns det all anledning att välja ett bättre och mera entydigt ord. De ändrade relationerna mellan kyrkan och staten bör avspeglas i skollagen. Då är det naturligt att i skollagen använda begreppet "sekulär". "En sekulär skola i ett sekulär stat." Begreppet sekulär skola/sekulär friskola är dessutom en naturlig motsats till begreppet religiös friskola.

Den inledande meningen i 4 § säger att undervisningen i friskolor ska vara icke-konfessionell. Om man vill vara tydlig med att en friskola kan ha en icke-konfessionell utbildning i sin helhet, bör denna skolform antingen få en egen paragraf, alternativt ingå i 3 § tillsammans med den offentliga skolan - just med avseende på den icke-konfessionella inriktningen.

I det nuvarande lagförslaget kan man förledas att tro att böner och andakt är tillåten i alla friskolor, just bara för att de är friskolor. Här behövs ett förtydligande. Det skulle också behövas ett förtydlig- ande om det krävs ett speciellt tillstånd för att bedriva konfessionell utbildning inom en friskola.

Är detta ett förbiseende av författarna till lagförslaget? Idag krävs att man i sin ansökan till Skolinspektionen, uppger om tillstånd ska gälla en konfessionell friskola. Eller kommer alla friskolor i framtiden att ha friheten att välja detta själva?


Förslag till ny skollag

onsdag 4 november 2009

Krucifix i klassrummen - ECHRs dom

819
03.11.2009
Pressmeddelande utfärdad av kansliet
Kammarens dom (”Chamber judgment ”)1

Lautsi mot Italien (ansökan nr. 30814/06)


KRUCIFIX I KLASSRUMMEN:
STRIDER MOT FÖRÄLDRARS RÄTT ATT UPPFOSTRA SINA BARN I ENLIGHET MED SINA ÖVERTYGELSER OCH BARNS RÄTT TILL RELIGIONSFRIHET

Brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 (rätt till undervisning)
Prövad i förening med artikel 9 (tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

Enligt artikel 41 (skälig gottgörelse) i konventionen, beviljade domstolen sökanden 5.000 € (euro) för ideell skada. (Domen finns endast på franska.)

Huvudsakliga sakförhållanden

Sökanden, fru Soile Lautsi, är en italiensk medborgare som bor i Abano Terme (Italien). Under 2001-2002 deltog hennes barn, Dataico och Sami Albertin, i åldrarna 11 respektive 13, i den statliga skolan "Istituto Statale comprensivo Vittorino da Feltre"I i Abano Terme. Alla klassrum hade ett krucifix på väggen, även i sådana där fru Lautsis barn hade lektioner. Hon ansåg att detta stred mot den sekulära princip i vilken hon ville uppfostra sina barn. Hon informerade skolan om sin ståndpunkt, med hänvisning till ett domstolsutslag från 2000 i Högsta domstolen, som hade konstaterat att förekomsten av krucifix i vallokalerna stred mot principen om en sekulär stat. I maj 2002 beslutade skolans styrelse att tillåta krucifix i klassrummen. Ett direktiv som rekommenderade ett sådant synsätt sändes därefter till alla rektorer från det statliga Utbildningsdepartementet.

Den 23 juli 2002, inlämnade sökanden ett besvär över beslutet av skolans styrelse till den regionala förvaltningsdomstolen i Veneto, med motiveringen att det stred mot de konstitutionella principerna om sekularism och opartiskhet hos de offentliga myndigheterna. Det statliga Utbildningsdepartementet, som anslöt sig som part i ärendet, hävdade att det kritiserade direktivet skedde enligt kungligt dekret av 1924 och 1928. Den 14 januari 2004 beviljade förvaltningsdomstolen sökandens begäran att ärendet överlämnades till författningsdomstolen för en utredning av om det var författningsenligt med förekomsten av ett krucifix i klassrummen. Inför författningsdomstolen hävdade regeringen att en sådan exponering var självklar, eftersom krucifix inte bara var en religiös symbol, utan också, som "flagga" för den enda kyrka som omnämns i konstitutionen (Katolska kyrkan), en symbol för den Italienska staten. Den 15 december 2004 fastslog författningsdomstolen att den inte var behörig, med motiveringen att de omtvistade bestämmelserna gällde statuter snarare än rättskipning. Förfarandet vid förvaltningsdomstolen återupptogs och den 17 mars 2005 avslog domstolen sökandens klagomål. Den fastslog att krucifixet både var symbolen för Italiens historia och kultur, och följaktligen för italiensk identitet, och symbolen för principer om jämlikhet, frihet och tolerans, samt även för statens sekularism. Genom en dom den 13 februari 2006 avslog Consiglio di Stato sökandens överklagande med motiveringen att korset hade blivit en av de sekulära värdena i den italienska författningen och representerade värdena i det civila livet.

Klagan, förfarande och sammansättning av domstolen

Sökanden hävdade, för egen del och på sina barns vägnar, att exponeringen av krucifix i den statliga skolan som de senare bevistar, stred mot hennes rätt att tillförsäkra deras uppfostran och undervisning i överensstämmelse med hennes religiösa och filosofiska övertygelse, i enlighet med intentionen i artikel 2 i protokoll nr 1. Exponeringen av korset hade också kränkt hennes samvetsfrihet och religionsfrihet, som skyddas av artikel 9 i Konventionen.

Ansökan inlämnades till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter den 27 juli 2006.

Domen meddelades av en kammare med sju domare, sammansatt enligt följande:

Françoise Tulkens (Belgien), Ordförande,
Ireneu Cabral Barreto (Portugal),
Vladimiro Zagrebelsky (Italien),
Danutė Jočienė (Litauen),
Dragoljub Popovic (Serbien),
András Sajó (Ungern),
Isil Karakaş (Turkiet), domare,

och Sally Dollé, handläggande jurist.

Domstolens beslut

Närvaron av krucifixet - som det var omöjligt att inte uppmärksamma i klassrummen - skulle lätt kunna uppfattas av elever i alla åldrar som ett religiöst tecken och de skulle känna det som att de blir undervisade i en skolmiljö som är präglad av en förutbestämd religion. Detta kunde vara gynnande för religiösa elever, men också kränkande för elever som praktiserade andra religioner eller var ateister, särskilt om de tillhörde religiösa minoriteter. Friheten att inte tro på någon religion (som ingår i den religionsfrihet som garanteras i konventionen) var inte begränsad till frånvaron av gudstjänster eller religiös undervisning: den utvidgades till sedvänjor och symboler som uttryckte en tro, en religion eller ateism. Denna frihet förtjänade särskilt skydd om det var staten som uttryckte en tro och den enskilde försattes i en situation som han eller hon inte kunde undvika, eller kunde göra detta endast genom en oproportionerlig svårighet och uppoffring.

Staten skulle avstå från att påtvinga trosövertygelser i lokaler där enskilda var beroende av den. Framför allt var den skyldig att iaktta konfessionell neutralitet inom ramen för offentlig undervisning, där närvaro på lektionerna var obligatorisk oavsett religion, och där målet borde vara att fostra kritiskt tänkande elever.

Domstolen kunde inte begripa hur exponeringen i klassrummen i statliga skolor, av en symbol som rimligen kunde förknippas med katolicismen (den största religionen i Italien) kunde gynna den pluralism i undervisningen som var grundläggande för bevarandet av ett "demokratiskt samhälle" som det formulerades i konventionen, en pluralism som erkändes av den italienska författningsdomstolen.

Den obligatoriska exponeringen av en symbol för en bestämd trosbekännelse i lokaler som användes av offentliga myndigheter, och särskilt i klassrum, kränkte därför rätten för föräldrar att undervisa sina barn i enlighet med sina samveten, och barns rätt att tro eller inte tro. Domstolen konstaterade enhälligt, att det hade varit ett brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 tillämpad i förening med artikel 9 i konventionen.

***

Detta pressmeddelande är ett dokument som skapats av kansliet; sammanfattningen som detta innehåller är inte bindande för domstolen. Domsluten finns tillgängliga på dess webbplats (http://www.echr.coe.int).

Presskontakter
Frédéric Dolt (tel: + 33 (0) 3 90 21 53 39) eller

Stefano Piedimonte (tel: + 33 (0) 3 90 21 42 04)
Tracey Turner-Tretz (tel: + 33 (0) 3 88 41 35 30)
Kristina Pencheva-Malinowski (tel: + 33 (0) 3 88 41 35 70)
Céline Meny-Lange (tel: + 33 (0) 3 90 21 58 77)
Nina Salomon (tel + 33 (0) 3 90 21 49 79)

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna upprättades i Strasbourg av Europarådets medlemsstater 1959 för att behandla föregivna överträdelser av 1950 års Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.


--------------------------------------------------------------------------------

1 Enligt artikel 43 i konventionen kan, inom tre månader från det datum då en kammare dömt, någon part i målet i undantagsfall begära att ärendet hänskjuts till de 17 ledamöterna i domstolen i stor sammansättning (”Grand Chamber”). I detta fall överväger en panel bestående av fem domare om fallet innebär en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller dess protokoll, eller en principiell fråga av allmän betydelse, i vilket fall domstolen i stor sammansättning kommer att avkunna en slutlig dom. Om ingen sådan frågeställning eller fråga uppkommer, kommer panelen att avslå begäran, varvid domen vinner laga kraft. Annars vinner kammarens dom laga kraft vid utgången av tremånadersperioden eller tidigare om parterna förklarar att de inte avser att begära ett hänskjutande.

© Copyright ECHR Europadomstolen 2009
_______________________________
SVENSK ÖVERSÄTTNING
Googles automatiska översättning till svenska med komplettering av:
Göran Rydland
Tel: +47 (0)18 40 11 55
E-post: goran.rydland(at)comhem.se


Dagen
SvD
Dagen

måndag 2 november 2009

Konfessionell nyspråklighet i skolan

Vi ska få en ny skollag. Redan i inledningen hittar man 1 kap. 3§
Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”

Det låter bra, men jag är nyfiken: Vad är ett konfessionellt inslag i skolan? Jag ringer runt till Utbildningsdepartementet, Skolverket och Skolinspektionen. Samma svar över hela linjen. Ingen vet.
Inte ens Utbildningsdepartementets egen jurist vet vad som är ett konfessionellt inslag. ”Man får bedöma från gång till gång”.

Men så inflikar han att det ”i alla fall inte är tillåtet att läsa trosbekännelsen”. Och hänvisar mig vidare till Skolinspektionen.
I en evig rundgång försöker jag få svar på min enkla fråga. Jag menar, här ska det stiftas lag och så visar det sig att ingen ens vet vad man syftar på i den nya skollagens inledande paragrafer?

Eller är det så enkelt som att skolsvenskan just nu genomgår en nyspråklig ömsning i terminologin? Så här kan det se ut:
  • När prästen får arbetsrum, mailadress och telefon i skolan så handlar det inte om religion utan om krishantering.
  • När prästen tillåts vandra runt i korridorer, uppehållsrum och på skolgården för att prata med elever och knyta kontakter, heter det inte religion utan värdegrund.
  • När prästen medverkar i livskunskap och lär ut sex och samlevnad heter det inte religion utan etik och moral.
  • När eleverna går i kyrkan på advent och avslutning och prästen talar, heter det inte religion utan vår tradition.
  • När elever läser trosbekännelsen och förhörs på katekesen under ett rollspel heter det inte religion utan vår historia.
  • När eleverna i låg- och mellanstadiet bara lär sig bibliska berättelser så heter det inte religion utan vårt kulturarv.
  • När prästen deltar i religionskunskapen så handlar det faktiskt om religion. Men å andra sidan brukar prästen för det mesta vara ensam representant för religionen.
Det här är en ganska representativ beskrivning av hur det ser ut i dagens så kallat icke-konfessionella skola. Ibland undrar jag vad den skola skulle kallas, där man slipper prästerna och kyrkan?


Tidigare inlägg med en bild från en helt vanlig svensk skola

Dagen
SvDDNDagen
.

lördag 31 oktober 2009

Vatikanen: "Halloweens farliga budskap"

Halloween är antikristligt och har ett farligt budskap säger Katolska kyrkan. Det är med stigande misstro man ser denna,
som man kallar hedniska tradition, breda ut sig över världen.

"Det är terror, rädsla och död” som omhuldas i Halloweenfirandet/.../Halloween har underströmmar av ockultism och är absolut antikristligt

Detta kan vi läsa i en artikel i påvestolens officiella tidning L’Osservatore Romano. Reaktionen förefaller fullt plausibel i beaktande av Vatikanens egna intressen inom området ockultism och ohälsosamt intresse för döden. Konkurrens är aldrig kul.

SvDDagenDN

fredag 30 oktober 2009

Trosbekännelsen - ett fall för Skolinspektionen

Smålandsposten hörde av sig igår med frågor om min anmälan till Skolinspektionen. Nu rasslar det in kommentarer till artikeln.

Så sent som den 28 oktober pratade jag med en jurist på Utbildningsdepartementet. Jag ville bland annat få en definition på vad som är ett konfessionellt inslag i undervisningen. Juristen tvekade lite inför frågan och sa sen "att läsa trosbekännelsen är i alla fall inte tillåtet." Därför ska det bli spännande att se vad Skolinspektionen tycker om påhittet att låta elever läsa trosbekännelsen som en del av ett rollspel. Vilka oanade möjligheter döljer sig inte här?

Tillägg 1 nov:
Ytterligare kommentarer finns under inlägget med min anmälan



torsdag 29 oktober 2009

Hägglund har hällt myror i mitt huvud

Jag hittade en helt underbar kommentar till min debattartikel i Sundsvalls Tidning, den om Göran Hägglund och hans "verklighetens folk". Läs Liza-Maria Norlins text högt, så får du en glad stund. "Jag är det nya svenskläraret..."
Nej, jag skojar bara. Liza-Maria är ju riksdagsledamot (Kd).



"Nej tack till trånga ramar!

Det är intressant att läsa Camilla Grepe i Sundsvalls Tidning och de myror hon upplever att Göran Hägglund hällt i hennes huvud. Sedan i somras har Göran Hägglund fört en intressant diskussion som tagit skruv i många tidningar och gått i spinn på sanktionerade tyckarsidor. Grepe tycker sig ha kommit på det underliggande lömska motivet: det är någon sorts kristen person med knuten näve i byxfickan som grumligt ska mobiliseras.

Här avslöjar också Grepe sin egen kategoriserande syn på dem som hon vill ska förknippas med Görans diskussion. Det kanske är så att kristna inte känner igen sig i det personporträtts ramar Grepe vill passa dem i? De allra flesta troende jag känner går inte omkring med en känsla av att vara hårt ansatta och förolämpade av kampanjer, ”vi mot världen”. Det är snarare så att man skrattar lite åt dumma bloggar eller möjligen såras. Desto tråkigare är att läsa och skrivas på näsan hur man är av debattörer i Sundsvalls tidning. Jag tänker inte kalla Grepe för elit men det är ändå betänkande att hon ägnar sin spalt åt att fundera över Görans myror och sedan gör så djärva tolkningar om vad ”vanliga troende” är för några.

Det är troligen ganska vanligt att som jag uppröras över att jag förvägras valfrihet för vilken barnomsorg jag vill välja för mina barn. Socialdemokraterna i Sundsvall vill inte att vår familj ska få använda vårdnadsbidrag, har skurit ner på antalet dagmammor och tar bort de få kvarvarande platser på öppna förskolan. Man tror sig veta vad som är bästa lösningen för vår familj.

Kristdemokraterna kan aldrig se det som vare sig kulturelits eller politikers privilegium att detaljstyra folks liv. Inte heller ser vi folk som offer för dessas härjanden. Däremot tror vi att folk många gånger kan klara sig utan alla propåer och karaktärstecknanden som tyvärr kännetecknar många spaltutrymmen."


Texten publicerad med vänligt medgivande från författaren.

onsdag 28 oktober 2009

Skolkyrkan bygger Maginot-linje mot Islam

Nu ökar i snabb takt utbudet av aktiviteter där skolbarn bjuds in till kyrkan. I kyrkans egna dokument är man öppen med sitt syfte: Barn är en högintressant målgrupp i ansträngningarna att stoppa medlemsflykten. Att fånga upp dem i skolan är rationellt och församlingarnas erbjudanden till skolorna är också omfattande.

Målet är att barnen ska känna att det är naturligt att vända sig till kyrkan och genom positiva upplevelser fås att känna sig hemmastadda i miljön. Men de skolor som besvarar församlingarnas inviterna medverkar till ett förhållande som håller på att bli problematiskt: Att man vänjer sig vid tanken att skolan har en religiös medaktör och att man börjar uppfatta religiösa inslag i skolan som helt naturliga företeelser.

De kristna traditionerna i skolan försvaras ofta med argument om svenskhetens bevarande. Vi som debatterar kyrkans närvaro i skolan får ofta höra att det inte alls handlar om religion, utan om "vårt kulturarv" och "vår tradition". Men det är ett tveeggat vapen i ett mångkulturellt land. För när kyrkan etablerar sig i skolan, öppnar den inte bara upp för kristendom, utan för religiöst inflytande överhuvudtaget.

Vi står inför en situation då olika religiösa aktiviteter och skoltraditioner, bildligt bänder upp skolporten även för andra religioner med intresse att nå barnen. Den dag det är självklart att en skolavslutning ska ske i kyrkan, endast för att en lokal majoritet av elever och föräldrar vill det, kommer det att vara svårt att säga nej till motsvarande krav om ett avslutningsfirande i en moské.

Det vore därför önskvärt om kyrkan höll fingrarna borta från skolan och lämnade barnen ifred. Det är djupt olyckligt att skolan tillåtits att bli en bricka i ett fult spel mellan en kyrka på dekis och xenofoba mörkerkrafter. Ytterst är det dock skolledarna som måste axla det ansvar som kyrkan själv ignorerar. Skolan måste hållas fri från allt religiöst inflytande. Det är endast en icke-konfessionell skola som fullt ut förmår att respektera det enskilda barnets rätt till religionsfrihet.




Illustration: Peter Zettergren
Från boken "Den blomstertid nu kommer... Ett ekumeniskt utbildningsmaterial om mötet kyrka - skola" Utgiven av Sveriges Kristna Råd, Bilda och Sensus


Maginot-linjen kan du läsa om här.

Skadestånd ny födkrok för elever?

Visst är det bra att det finns ett Barn- och elevombud, men ibland undrar man om myndigheten navigerat fullständigt vilse i pann- kakan. BEO berättar på sin hemsida:
"Två elever har kränkt varandra, den ena verbalt – den andra fysiskt. Skolan har känt till kränkningarna men inte lyckats förebygga och åtgärda dem. Nu kräver Barn- och elevombudet Järfälla kommun på skadestånd för båda elevernas räkning."

Det är inga små belopp det handlar om, 86.500 respektive 61.500 kr. Är det detta som kallas win-win? Det ska bli intressant att se om tricket sätts i system av kreativa elever med talang för rollspel och behov av pekuniärt tillskott till veckopengen. Järfälla kommun och dess skattebetalare torde däremot kunna hålla sig för skratt.

Själv funderar jag på ett budgetalternativ: Vem som helst som känner sig kallad får skrika jävla satkärring till mig (jävla invand- rare går också bra, det är i alla fall delvis sant) så kan jag fakturera 30.000 kr direkt utan inblandning av vare sig kommunen eller någon ombudsman. F-skattsedel finns.

Källa: Barn- och elevombudet

SVT

tisdag 27 oktober 2009

Men Mona, vi bara väntar ju på att få jobba!

Mona kisar med ögonen, snörper ihop munnen och lägger huvudet på sned. Så kommer bredsidan: ”Vi äldre kan jobba längre”.
Tack, Mona. Den visste var den tog. Som en välriktad spark mitt i magen. Hur vore det att för ett ögonblick släppa den generation som faktiskt har jobbat hårt ett långt liv och istället rikta uppmärksamheten mot oss andra? Mot oss som utgör en brokiga skara välutbildade och arbetsvilliga i alla åldrar. Vi som inget annat önskar än ett fast jobb där vi i bara farten kan dra in kulor till sjukvården, äldreomsorgen och pensionssystemet? Förutom en ack så efterlängtad, förutsägbar, inkomst till oss själva. Jag anmäler mig frivillig här och nu. Hör av dig så får du mitt CV.


GP

måndag 26 oktober 2009

Ny Generation lanserar kollektiv skithus-bön

Livets Ords ungdomsorganisation Ny Generation på Alléskolan i Åtvidaberg har kommit på en i sanning kreativ idé. I brist på gemensam tid för bönestunder, har gänget synkroniserat sina toalettbesök. Då ber man. Dock meddelas icke om övriga synergieffekter uppnås vid samma tillfälle.

Mer om Ny Generations koppling till Livets Ord.
Lyssna på Livets Ords skolchef om evolutionen
Lyssna på samma person om varför den vanliga skolan är livsfarlig



Dagen

Krister Renard på Livets Ords skolkonferens

Det ska hållas "Nordisk Skolkonferens för Kristna Skolor" på Livets Ord i Uppsala i dagarna. En av talarna kommer att vara Krister Renard. Det är intressant att ta del av vad han ska föreläsa om:

"Gymnasielärare, författare och debattör Krister Renard talar över ämnet En hållbar kristen världsbild. Renard har efter många års erfarenhet, i möte med elever på gymnasienivå och högskola sett att förenklade förklaringsmodeller, som svar på livets många svåra frågor inte håller vid en närmare granskning eller i kontakt med vidare studier på högskolan. Detta kan skapa förtroendekris för studenter från kristna hem och skolor gentemot sin bakgrund. Föreläsningen kommer att beröra ett antal områden som är viktiga för skolans undervisning och mål att ge eleverna en grund som det går att hålla fast vid och utveckla. Renard uttrycker det så här: ”Hur ska vi ge våra elever en kristen världsbild som håller livet ut och som tål att konfronteras med andra världsbilder?"

Ja, det är en grannlaga uppgift att förse det uppväxande släktet med en världsbild som tål att konfronteras med utbildnings- systemet och världen utanför. Speciellt som man vet att man själv sitter inne med Sanningen. Då är det inte lätt att vara ödmjuk.

Man ser scenen framför sig: En hel vetenskapsvärlds alla skarpa hjärnor har jobbat häcken av sig i århundraden för att ta reda på hur det hela hänger ihop. Men när de trodde att de äntligen var något på spåren kommer Krister Renard & Co och knackar dem på axeln:
"Ni kan sluta nu, grabbar, jag har Svaret!"

Lite gulligt faktiskt. Helt osökt kommer jag att tänka på en annan av våra Eviga Sanningar: "Om kartan och terrängen inte överensstämmer, så är det kartan som gäller." Bara så ni vet.

söndag 25 oktober 2009

Vad har Grundsunda församling för sig i skolan?

Vad sysslar egentligen Grundsunda församling med? Och hur stämmer deras medverkan i skolan med skollag och läroplan?
Sen när har vi öppnat skolan för "skolevangelister"? Varsågod att ta del av några exempel. Fundera sedan över om den allmänna skolan kan kallas icke-konfessionell, när det ser ut så här:

"Vi arbetar alla för att kyrkans grundläggande uppgift skall bli utförd! Samtliga anställda i Grundsunda församling bidrar i sitt arbete direkt eller indirekt till att församlingens grundläggande uppgift i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission blir utförd. Präster och diakoner fullgör sina uppdrag i trohet mot avgivna vigningslöften." (Källa)

"Jag har också ett engagemang som skolevangelist där jag f.n. är vald av församlingen och frikyrkoförsamlingarna i Grundsunda inom Husums ekumeniska råd (HKS). Som skolevangelist besöker jag låg- och mellanstadiet i 4 skolor en gång i månaden. Det innebär 23 klassbesök i månaden
."(Källa)

"Det ekumeniska arbetet känns för mig angeläget. I Grundsunda församling samarbetar kyrka och frikyrka i Husums ekumeniska samarbetsråd. Bl.a. har samarbetsrådet gemensam skolevangelist som regelbundet besöker församlingens skolor för att ge kristen undervisning." (Källa)

"Ett annat samarbete, som visat sig vara effektivt för att nå utanför kyrkväggarna, är skolkyrkan. Den gemensamma föreningen består av ett 40-tal församlingar från både frikyrkorna och Svenska kyrkan. Skolkyrkan är ett känt begrepp bland skolorna i Örnsköldsviksområdet och föreningen har schemalagda tider då man är på plats på fyra gymnasier och ett antal högstadieskolor". (Källa)

"Vi var också inne på detta med för mycket ur ett annat perspektiv när jag fick ta del av ert gedigna arbete ute på skolorna. Här förverkligar ni ju föresten ännu en vision – att dagens barn och unga skall få del av vårt kyrkliga arv - en rättighet de faktiskt har enligt skolans läroplan. Håkan Udds alla klassbesök och det ekumeniska skolkyrkoarbetet är ett gott exempel både på engagemanget som kyrkan skall ha i samhället och samarbetet som kyrkan skall ha med andra samfund.

Men även här kan det bli för mycket. För många besök i klasserna på låg och mellanstadiet gör att det inte finns resurser, ork och utrymme – kanske inte ens efterfrågan - att även möta högstadiet. Det har vi också pratat om och det gläder mig att det finns tankar på att göra en rejäl satsning på konfirmandarbetet som en del i att möta den problematiken. Jag hoppas också att ni kan fördela era resurser på skolan på ett sådant sätt att även högstadieungdomarna får möta kyrkan på skolan..


Vi har alltid i kyrkan sagt att barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har och de också är vår framtid. Detta framtidsperspektiv har blivit ännu viktigare att lyfta fram nu när kyrkan inte längre är bunden till staten. Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen. Satsning på barn och unga är en satsning på framtiden, en framtid som kommer fortare än vi tror. Den satsningen måste alltid vara ett prioriterat område i vår kyrka.
" (Källa)

Jaha? Det här alltså här skon klämmer: "Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen." Money talks, precis som vanligt med andra ord? Tack för att ni talar klarspråk, i en tid då ert erbjudande allt oftare presenteras som förtäckt xenofobi, inlindat i verbala dimridåer om "vår tradition och vårt kulturarv".

..................................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!

torsdag 22 oktober 2009

Täby kommun. JO-anmälan dnr: 5945-2009

.
Anmälan till Riksdagens ombudsmän / JO

Jag anmäler härmed Täby kommuns barn- och grundskolenämnd.

Täby kommun tillåter att de kommunala skolorna tar med elever på religiösa teaterföreställningar i kyrkan i Täby församling. Jag anhåller om att JO granskar om detta strider emot de grundlägg- ande fri- och rättigheter som beskrivs i Regeringsformen RF 2:2.

Med min redogörelse för övriga omständigheter som grund, anhåller jag om att JO redogör för var gränsen går för när RF 2:2 är tillämplig i de kommunala skolornas samarbete med de fristående trossamfundens så kallade ”Skolkyrkor”.

Bakgrund
Täby kommuns låg- och mellanstadieskolor (F-5) inbjuds årligen till teaterföreställningar med kristet tema i Täby församlings regi.

Citat om teaterföreställningarna:
Täby församlings nysatsningar på teater och musikal anses av många inom Svenska kyrkan vara en föregångare för att finna nya vägar att förmedla tro samt att öppna kyrkan för nya människor och generationer. Arbetet har fått stor respons och får människor att strömma till kyrkan.” Källa: www.superstarmusic.se/maria_lindgren.htm
(Webbsidan är numera bortplockad. Genom att söka på citatet ovan finner man en cachelagrad version)

Citat ur Täby församlingsinstruktion:
Mission. Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens /…/ skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.” Källa: Täby församlings församlingsinstruktion på www.tabyforsamling.com

Täby församling inbjuder även till gudstjänster för förskolan. Dessa bevistas av flera tusen förskolebarn årligen. Skolorna erbjuds besök i åk 7 då Skolkyrkan berättar om konfirmationsarbetet. I gymnasieskolorna Tibble och Åva finns en skolpräst som deltar i undervisningen samt rör sig i skolans lokaler. Detta sker bland annat ”för att kunna skapa en personlig relation med elever och lärare”. Källa: Täby församlings hemsida / Barn & Ungdom / Skolkyrkan www.tabyforsamling.com

Motiv

Jag anser att Täby kommuns skolor brister i saklighet och objektivitet i undervisningen när man ensidigt gynnar trossamfundet Svenska kyrkan, genom att låta varje årskull elever (F-5) årligen bevista kyrkans olika teaterföreställningar. Skolan erbjuder inget reellt alternativ till dessa teaterbesök. Teater- besöken står därför i direkt strid med Regeringsformen RF 2:2 § :

Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tillkänna sin åskådning i … religiöst … eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för … annan meningsyttring eller att tillhöra … trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

Täby församlings kyrkoherde Johan Blix är tydlig i sitt besked till mig att föreställningarna i kyrkan har ett kristet innehåll. Det framgår att man inte kan ta del av föreställningens budskap, med mindre än att man bevistar föreställningen. Kyrkoherden själv betonar att föreställningarnas innehåll kan ”variera från gång till gång” och därmed i praktiken inte kan granskas.

Jag vill uppmärksamma på en otillbörlig religiös påverkan i våra kommunala skolor. Detta är allmänt förekommande och har tilltagit under senare år genom etablerandet av Skolkyrkor, skolpräster och skolpastorer. Jag anser att, om trossamfunden vill nå våra barn, skall kontakten ske direkt med oss föräldrar och inte bakom vår rygg med hjälp av kommunernas skolor.

Enstaka studiebesök (i högre årskurser) i andra religioners helgedomar, uppväger inte denna dominans för aktiviteter i Skolkyrkans regi. Gudstjänster, teaterföreställningar och prästers medverkan i undervisningen ger inte heller samma möjlighet till saklig och objektiv kritisk granskning från elevernas sida, som ett studiebesök erbjuder.

Sammanfattning
Barnens integritet kräver att skolan utgör en ideologisk, politisk och religiös frizon. När skolan lämnar över delar av undervisning- en till trossamfunden blir den konfessionell (bekännande). Täby församling bedriver mission på obligatorisk skoltid i Täby kommu- nala skolor. Citaten och källhänvisningarna ovan styrker detta. Ett fundament för den allmänna skolan är att den är ickekonfessionell. Det är en avgörande förutsättning för en obligatorisk skola att föräldrarna kan vara förvissade om att detta efterlevs, eftersom skolobligatoriets legitimitet i annat fall äventyras.

Vi kan i det åberopade fallet se hur två regelverk ställs mot varandra:

Ur Regeringsformen 2:2§:
Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tillkänna sin åskådning i … religiöst … eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för … annan meningsyttring eller att tillhöra … trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

Ur Kyrkoordning för svenska kyrkan / Församlingens uppdrag / Församlingens uppgifter 2:1§:
Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission."

I inledningen till kyrkoordningen kan man också läsa följande:
I kyrkoordningen knyts teologi och juridik samman./…./Vid tolkningen och tillämpningen av kyrkoordningens bestämmelser bör de principer gälla som är vedertagna för samhällets rättsordning i övrigt.


Jag önskar veta vilken av dessa bestämmelser som JO anser gäller för den kommunala obligatoriska skolan i Sverige?

Anmälare
Camilla Grepe
Reduttvägen 36
187 68 Täby
Telefon: 08-7324555
E-post: camilla.grepe(at)telia.com

--------------------------------------------------------------------------------
Från: Johan Blix [mailto:johan.blix@svenskakyrkan.se]
Skickat: den 20 oktober 2009 13:52
Till: camilla.grepe@telia.com
Kopia: Maria Lindgren; Gunilla Börjeson
Ämne: SV: Manus

Hej Camilla!

Det finns inga tryckta utskrivna manus till föreställningarna, däremot finns det ett innehåll i teatrarna. Det innehållet är både allmänmänskligt och kristet.Du är själv välkommen till föreställningarna så du kan ta del av innehållet.Föreställningarna situationsanpassas dessutom så att det som sägs kan variera från gång till gång.Föreställningarna är offentliga-vi har aldrig utestängt någon som vill komma.Jag anser inte att Marias anteckningar som hon gör som en del i skapandet av teaterföreställningarna är kyrkliga handlingar som upprättats i församlingen -de är snarare att betrakta som ett levande och föränderligt arbetsmaterial.

Det är inte så att alla texter som skolbarn möter är "allmänna handlingar" i juridisk mening.Kriteriet på en "allmän handling"(kallas ibland för "offentlig handling") är att den upprättats vid eller inkommit till en myndighet. Liknande bestämmelser finns i Svenska kyrkan.Du kan begära att få alla protokoll fån kyrkofullmäktige eller kyrkoråd eller nämnder-även om du inte är medlem i Svenskla kyrkan. Men som sagt arbetsmaterialet som ligger till grund för testerföreställningarna har inte denna karaktär.

Med vänlig hälsning
Johan Blix
kyrkoherde
--------------------------------------------------------------------------------
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Gunilla Börjeson
Skickat: den 20 oktober 2009 12:04
Till: Johan Blix
Ämne: VB: Manus
--------------------------------------------------------------------------------
-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Camilla Grepe [mailto:camilla.grepe@telia.com]
Skickat: den 20 oktober 2009 09:40
Till: Gunilla Börjeson; Täby församling
Ämne: Manus

Hej igen Gunilla!
Vid närmare eftertanke skulle det vara intressant att ta del av samtliga manus som ligger till grund för skolkyrkans teateruppsättningar.
Kan du maila alla dessa till mig så vore jag mycket tacksam.
Jag förutsätter att texterna är offentliga, då de ingår i arrangemang för den allmänna skolan.

Med vänliga hälsningar
Camilla Grepe
--------------------------------------------------------------------------------
Från: Camilla Grepe [mailto:camilla.grepe@telia.com]
Skickat: den 20 oktober 2009 09:22
Till: 'Gunilla Börjeson'; 'tabyforsamling@svenskakyrkan.se'
Ämne: Manus

Hej Gunilla!
Jag är intresserad av att ta del av manus till er teaterpjäs "Kraften".
Om du har möjlighet att maila den vore jag mycket tacksam.

Med vänlig hälsning
Camilla Grepe