lördag 28 november 2009

Ljudande malm och klingande cymbal

När förkunnelsen om Gud och Jesus har förlorat sin tjusning i den allt mer icke-konfessionella Svenska kyrkan. När förekomsten av tsunamier är för nyckfull för att basera en verksamhet på. När situationen för övrigt mest börjar likna sista scenerna i Disneys Djungelboken. Ja, då har Svenska kyrkan anledning att tacka högre makter för klimatkrisen.

Äntligen! Klimatet är ett gudasänt ämne att samlas kring, till ackompanjemang av ljudande malm och klingande cymbal, för den kyrka som alltid har haft som självpåtagen uppgift att tala om för andra hur de ska leva. Väsnas man bara tillräckligt högt även denna gång, är det ingen som hinner fundera över hur mycket koldioxid man själv svarar för med alla sina uppvärmda kyrkor.

Skånskan
Dagen
Dagen
Dagen

fredag 27 november 2009

Klarar (Fp) att tolka sina egna lagförslag?

Sedan en tid tillbaka försöker jag utröna de olika riksdagspartiernas uppfattning i en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Igår fick jag svar från (Fp). För säkerhets skull från två olika personer, men likalydande och inom loppet av en timme. Min fråga var:

"
Vi ska få en ny skollag. I inledningen till det förslag som varit ute på remiss, hittar man följande: 1 kap. 3§ ”Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.” Min fråga är: Vad är enligt (Fp) ett ”konfessionellt inslag” i skolan?"

Svaren löd så här:

"Konfessionella inslag är religiösa inslag såsom bön och predikan. Sådana inslag måste i skolan vara frivilliga och inte en del av undervisningen."

Det var bara ett problem: Det är helt rätt svar, men på en annan fråga. Svaret beskriver nämligen vad som ska gälla för religiösa friskolor. Jag gav (Fp) en ny chans och skickade en förtydligande fråga. Denna gång får Folkpartiet ta ställning till följande:

"Vilka av nedanstående autentiska exempel är att betrakta som konfessionellt inslag enligt Folkpartiet:
  • Skolpräst (”väcka intresse för kristen tro och konfirmationsundervisning”)
  • Skolpastor (”min närvaro är en evangelisation i sig”)
  • Skolevangelist (”undervisar låg- och mellanstadiet i kristen tro”)
  • Skolkyrka (i betydelsen rum med skylten ”Skolkyrka” inredd för bön och andakt)
  • Bibelundervisning (ledd av troende kristna i uttalat syfte att väcka intresse för Bibeln)
  • Teater med kristet innehåll (Guds röst hörs i en i högtalare i taket på kyrkan)
  • Läsa trosbekännelsen under ett rollspel i kyrkan.
  • Ta med elever på Gudstjänst
  • Låta en präst välsigna elever (oavsett plats)"
Folkpartiet har goda kontakter inom Utbildningsdepartementet, så jag hyser trots allt förhoppningar om att få ett svar.

Tillägg 3 december:
Idag fick jag ett svar.

Dagen
Dagen

onsdag 25 november 2009

Dress for success

Innan kyrkan ens har hunnit inventera årets förlorade lamm, har Bräcke församling i Jämtland kommit på hur man ska locka nya besökare till kyrkan. Just nu befinner sig tre präster med sina respektive, på shoppingresa till London med ett tydligt uppdrag: Köp 140 nya plagg, främst i form av kåpor och nya prästpersedlar.

Bloggen håller tummarna för att tricket lyckas. Om inte, kan man kolla in vad som erbjuds på hemmaplan för den församling som framgångsrikt vill framhäva Svenska kyrkans sex appeal.
.

Tävla och gissa antalet utträden ur kyrkan

Dagens glädjetjut är föranlett av den här rubriken i just - Dagen.
Nåväl, man ska kanske inte ta ut glädjen i förskott, men kanske kommer tillgång och efterfrågan att jämna ut sig på sikt?
Förresten, dröjer inte statistiken över utträdena från Svenska kyrkan lite ovanligt länge i år? Från välunderrättat håll har jag fått uppgiften att resultatet meddelas i början av december. Ska vi gissa att det kommer att bli en liten surprise?

Tävlingsdags!

Det var länge sedan sist, så varför inte göra ett nytt försök? Alltså: Tävlingsuppgiften är att gissa antalet utträdda (vid tillfället levande) medlemmar ur Svenska kyrkan 2009. Närmast vinner. Priset är som vanligt ett ex av Olivia Judsons obetalbart roliga
"Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen"
i pocketupplaga. Skriv din gissning i kommentarsfältet och maila samtidigt till mig så att jag kan koppla alias med person/mailadress. Mysko mailadresser funkar bra, bara jag vet att jag kan meddela den glada nyheten. Jag slänger in en egen gissning, men deltar utom tävlan. Klara, färdiga, gissa!

......................................................
TILLÄGG 1 december:

Det verkar som vi fått ett svar nu.
Vilket alltså betyder att vi har en vinnare: Grattis Henrik!
.

"Voffo gör di på dette viset?"

Det var ingen tillfällighet att jag satte Astrid Lindgrens berömda rumpnissecitat: ”Voffo gör di på dette viset?” som devis på min blogg för en tid sedan. Det var helt enkelt den frågan som hela tiden dök upp i huvudet i takt med att jag läste in mig på olika religiösa grupperingars åsikter i olika frågor.

Nu ligger som bekant mitt huvudfokus på vad som händer i skolans värld. Men det spelar ingen roll om det råkar handla om religiös infiltration i skolan eller något annat, för frågan infinner sig ändå. Jag har i alla fall lärt mig att svaren faktiskt kan variera ganska mycket, beroende på vilken grupp man väljer att studera.

Det här är de fyra huvudkategorier som jag har noterat:
  1. Frikyrkorna. Verkligt troende som vill missionera. Tror på Gud och Jesus. Lättast att bemöta då de hela tiden frimodigt avslöjar sina avsikter. Känns igen på den uppspärrade blicken och det krampaktiga leendet. Uppskattar att sådana som jag bloggar, då det motiverar och legitimerar dem i deras livsuppgift som kristna martyrer.

  2. Svenska kyrkan. Lider svårt under snabbt vikande mark- nadsandelar, vilket kräver kraftfulla marknadsförings- insatser för att behålla medlemmarna. Drivs i första hand av ekonomiska incitament. Leds av en ärkebiskop som tror på Gud och som bara blir arg då staten inte hostar upp tillräckligt med stålar till hans läckande kyrktak. Svår som grupp att bemöta i den icke-konfessionella skolans värld, då kyrkan inte längre självklart betraktas som konfessionell. Kännetecken: Prästerna har ofta partibok (S) och problem att uttrycka sig i skrift.

  3. Sverigedemokrater. Som art tillhör man den grupp organismer som trivs och frodas i fukt och skugga under stenar. Kryper fram när det skymmer. Ofta aktiva inom samfundet Kryptokristna. Tror på fullt allvar att skolavslutningar i kyrkan är en effektiv metod att motverka islamisering och muslimsk folkmajoritet i landet. Vägrar att acceptera metodens begränsningar, trots att alla tillgängliga fakta visar att skolavslutningar i kyrkan inte har någon som helst effekt på muslimers fertilitet. Kännetecken: Den politiska arenans kameleonter. Kan dölja sig under annan partibeteckning vid de mest oväntade tillfällen. Snabbförökade under rätt betingelser. Svårbehandlade och ingår ännu inte i försäkringsskyddet från Anticimex.

  4. Traditionskramare. Paradargument: ”Harmlöst, trevligt, gulligt och rart". Kännetecknas av ett utpräglat flock- beteende. Infinner sig lika entusiastiskt på alla kollektiva begivenheter, vare sig det handlar om mysiga skolavslut- ningar i kyrkan eller andra mysiga tillfällen då man kan klä sig fint. Kännetecknande för gruppen är att man unisont drar fram grillen när tidningarna trumpetar: ”Nu är det sommar, dags att börja grilla!!” Identifieras lättast på klädfärgen: Bubbelgumsrosa och somrigt vitt, ofta i kombination med blonderat hår och solariebränna. Den här kategorin är inte att leka med. En uppretad flock mammor 35+ kan faktiskt få präriens bisonoxar att framstå som domesticerade husdjur.
För att komma någon vart i skolkyrkodebatten med de här, måste man veta var man ska sätta in stötarna. Hittills har jag av lätt insedda skäl haft mest bekymmer med kategori fyra.

En som valt att bryta mönstret:Dagen
Dagen
Dagen

Kristdemokraterna påkristnas inför valet

.
Tidningen Dagen berättar att Lennart "Helig Gud" Sacrédeus och Tuve Skånberg kan komma att toppa var sin lista i riksdagsvalet.

- Inger Johansson, var är du?? Kom genast tillbaka, allt är förlåtet!

.

tisdag 24 november 2009

Googlade Vatikanen med sin egen sökmotor?

Vissa saker måste omedelbart undersökas. Eftersom jag redan i vintras skrev om Katolska kyrkans innovativa och snusksäkra sökmotor CatholicGoogle, så måste jag naturligtvis testa om "Jonas Gardell" filtreras där eller inte. Och ser man på! In i Peterskyrkan kom han inte, men i CatholicGoogle finns han. Ett tag till, kanske man ska tillägga för säkerhets skull. Saker kan som bekant ändras.

Dagen

En lögn blir inte sann för att den upprepas

Gunilla Tjernberg, riksdagsledamot och skolpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, skriver i Dagen under rubriken: ”Kristendomen intar en särställning”:

För att kunna ta till sig andra länders kulturer och tankesätt är det oerhört viktigt att känna till sin egen kultur och tradition. Ingen kan förneka att kristendomen har betytt oerhört mycket för Sveriges kultur och värderingar.”

Detta om att vi måste förstå ”vår egen” religion är ett ständigt upprepat mantra i kristna kretsar. Men en lögn blir inte sann för att den upprepas och jag skulle bra gärna vilja se ett empiriskt stöd för påståendet. Det är dessutom arrogant, då det underförstått säger att du som sekulär måste ta omvägen över kunskap och förståelse i dina förfäders påtvingade religion, innan du förmodas förstå dina medmänniskor, med deras (troligen) lika påtvingade religion. För ingen kan förneka att kristendomen haft en särställning under de senaste tusen åren av svenska historia. Ska man vara noga ska man tillägga: ”Därtill var man nödd och tvungen”.

Vad gäller ”kristendomens särställning och betydelse för vår historia och vårt kulturella arv” så ska det naturligtvis komma till uttryck i läroämnet historia och andra relevanta ämnen som kan behandla frågan objektivt. Allt annat är uttryck för en total brist på respekt för Sverige som sekulärt land. Det är också oförskämt mot oss som aktivt valt att inte tillhöra någon tro eller religion. Det är inte skolans uppgift att med religionskunskapssämnet som alibi, spinna ett finmaskigt och subtilt klibbande spindelnät av ”religiöst kulturell tillhörighet” kring eleverna för att de ska lära sig att veta sin plats på den religiösa världskartan.

Farhågan att barn skulle växa upp utan förankring i kultur och tradition är för övrigt överdriven. Däremot är det ett faktum att många barn idag växer upp i en sekulär kultur utan starka kopplingar till religiösa traditioner. Vilket i sig kan vara en nog så stark identitet. Dessutom en identitet där man utan större problem kan förstå sig på andra barn från valfri del av klotet, som vuxit upp under liknande betingelser. Sekulariteten är en mycket stark förenande kraft som tillsammans med kunskap och respekt för demokrati skapar förutsättningar för fredlig samexistens.

Det är en av fördelarna med sekulariseringen. Eller om man spetsar till det hela: Barnen växer upp med en sak mindre som skiljer dem åt. Det är faktiskt inte så dumt om man tänker efter. För inte ens Gunilla Tjernberg (Kd) kan väl anse att svenska skolbarn ska drillas i kristet tankesätt för att så att säga ”leva vår historia”? Då har skolan tagit på sig en helt annan uppgift än den har befogenhet till.

Fler debattartiklar från Dagen:
En intressant synpunkt från en lärare

.

söndag 22 november 2009

När blir (Fp) ett liberalt parti?


Lugn barn, mamma och pappa vill bara visa sin kärlek till Gud litegrann…

Bloggen På slak lina lyckas på sitt vanliga subtila och effektiva sätt, uttrycka en åsikt om ett Folkparti som man skulle kunna önska lite mer av. Till exempel att de försökte bli ett liberalt parti.

DN SvD Dagen

lördag 21 november 2009

DO enda remissinstans som uppmärksammat "kristen tradition" i nya skollagen

I DO:s yttrande till den nya skollagen kan man läsa följande:

"I motiven och författningskommentaren till 2 § nämns kristen tradition och västerländsk humanism. Detta görs i en redovisning av Lpo 94. Det sägs dock därefter att dessa värden är centrala moment i lärandet och därför uttrycks direkt i lagen. DO är undrande till om det därmed syftas på kristen tradition och västerländsk humanism. Denna oklarhet bör undanröjas och DO anser att hänvisningar till kristna värderingar bör undvikas och förordar istället en hänvisning till regeringsformen.

DO är positiv till att det införs en bestämmelse i lagen om att utbildningen i skolor och förskolor med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. Mot bakgrund av bland annat de anmälningar som utreds av DO kan dock konstateras att det inte är ovanligt att det förekommer inslag i offentliga förskolor och skolor som kan upplevas som konfessionella. Inslag som av några kan uppfattas som tradition, upplevs av andra som konfessionella. Det kan t.ex. handla om förskolor som låter förskolebarnen delta i kyrkans barntimmar genom kyrkans försorg och skolavslutningar i kyrkor med tal som har religiösa inslag. Elever utan någon religiös tillhörighet eller med annan religion kan känna sig obekväma inför dessa företeelser. DO efterlyser därför ett förtydligande av vad som menas med att utbildningen ska vara icke-konfessionell."

Jag har inte läst alla yttranden ännu, men hittills verkar DO vara enda myndighet som uppmärksammat detta.

torsdag 19 november 2009

Jag har blivit utskälld av en riksdagsledamot (Kd)

Riksdagsledamoten Eva Johnsson (Kd) ger mig en rejäl avhyvling under rubriken "Militant ateism krattar manegen". Hon uppskattar inte min anmälan mot skolan i Vederslöv. Så här skriver hon:

"Tyvärr håller vissa grupper på att förgifta svenskarnas frikostighet. I sin iver att driva utvecklingen ”åt rätt håll” skapar man en förnekande och ifrågasättande inställning till vår egen bakgrund av kultur, historia och religion. Ett slags omvänd intolerans mot våra egna historiska traditioner som varken gagnar oss som är födda i Sverige eller de som väljer att flytta hit.

Ett strålande exempel på intoleransens dumhet hittar vi i min egen lilla småländska by, Vederslöv. Byskolan avslutade nyligen ett historiskt projekt. Eleverna fick skapa en känsla av att bo och leva i Vederslöv för 130 år sedan. Teoretisk kunskap kompletterades med sinnenas upplevelse och eleverna fick göra en ”tidsresa” under en hel dag. I ett moment ingick att en flicka läste trosbekännelsen./.../Anmälaren menar att momentet med trosbekännelsen kan anses diskriminerande. Dumhet, intolerans och inskränkthet fick ännu ett ansikte."

Till att börja med konstaterar jag att Eva Johnsson (Kd) är slarvig. Jag har inte nämnt ordet diskriminering, utan konstaterar att det som är förbjudet, inte bör vara tillåtet, ens med ursäkten att det sker som ett rollspel. Jag hänvisar till RF 2:2.

Man skulle kunna rycka på axlarna, om det inte vore för att Eva Johnsson (Kd) uppbär 55.000 kr i månaden för att sitta i Sveriges lagstiftande församling. Jag ifrågasätter också legitimiteten hos en riksdagsledamot, som utifrån så uppenbart egna syften, underkän- ner en persons rätt att göra en anmälan om ett förmodat lagbrott.

Eva Johnsson (Kd) försöker att göra min anmälan till ett uttryck för "främlingsfientliga krafter som nu börjar se gryningsljus i svensk politik". Samtidigt är hon blind för det uppenbara:
  • Skolan är obligatorisk
  • Undervisningen ska vara icke-konfessionell
Barnens integritet kräver att skolan utgör en religiös frizon. En avgörande förutsättning för att den obligatoriska skolan ska fun- gera för alla, är att föräldrarna kan vara förvissade om att detta efterlevs, eftersom skolobligatoriets legitimitet annars äventyras.

Egentligen är det enkelt: Har vi rätt att slippa kyrkan och prästerna under obligatorisk skoltid? Frågan borde inte ens behöva ställas.


Eva Johnssons debattinlägg dök upp även i Smålandsposten

onsdag 18 november 2009

Stockholm öppnar för skolavslutning i moské

.
Minnesanteckningar från överläggning med religiösa samfund om skolavslutningar. PM från Skolförvaltningen i Stockholms Stad:

"Som en del i detta bör därför skolan/eleverna kunna delta i mer än den för skolan officiella skolavslutningen. Exemplet ovan från Synagogan bör kunna utökas med kompletterande
skolavslutningar i t.ex. en Moské."

Det börjar röra på sig. Kan man tydligare än så här visa att skolan är och förblir en religiös angelägenhet? Nu är det bara för de övriga 74 registrerade trossamfunden att rada upp sig inför kommande skolavslutningar. Kopter, asatroende, scientologer...

Dagen
.

tisdag 17 november 2009

Barnmöjliggörare

För mig som har en lite udda humor brukar Svenska kyrkans hemsida vara ett säkert kort att leta fynd i. Senast fick jag tips om "Kyrkostyrelsens riktade utvecklingsstöd". Det är här det dyker upp, projektet "Barnmöjliggörare". Men skrattet fastnar i halsen. Under rubriken "Projektvisualisering, skisser och prototyper" redovisas ”hur det skulle kunna vara i en församling där en barnmöjliggörare, Kim, arbetar." Så här står det:

"– När Lisa, åtta år, kommer till kyrkan kommer Kim genast fram och hälsar. Så är det varje söndag. Kim ger kanske Lisa en påse med leksaker eller visar vägen till barnhörnan. Efter ett tag lär de känna varandra. Lisa går bara i kyrkan ibland, men eftersom Kim är där nästan varje söndag så träffas de ändå ofta.

För att Lisa ska kunna lära känna Kim så måste Kim vara där när Lisa kommer. Därför
kan Kim inte vara flera personer, vilket det skulle bli om vi använde ideella. I så fall skulle Kim och Lisa inte träffas tillräckligt ofta för att bli vänner.

– När Pelle, sex år, sitter och pratar med Kim och säger något intressant så ropar Kim på
Åke, 75, och ber Pelle att berätta en gång till. Så får Pelle och Åke hjälp att lära känna varandra. En central uppgift för Kim kommer att vara att vara relationsbefrämjare. Poängen med detta uttryck är att det inte är Kims huvuduppgift att själv bära alla barn-relationerna, utan att bana väg för barnen att få egna relationer till de vuxna i den gudstjänstfirande församlingen."

Så långt Svenska kyrkans ansträngningar att skapa relationer mellan barn och vuxna. Jag ryser av obehag när jag inser att det inte nödvändigtvis är Åke 75 utan lika gärna Åke 67 som kyrkan hjälper att "bana väg för att få en egen relation" med ett barn.


Här tappar kyrkan markkänningen totalt:
Kolla sidorna 22-23 i Processflöde Söndagsskolan

Svenska kyrkan om sexuella övergrepp

DNDagen

...................................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!
.

Bloggen implementarar en värdegrund!

SVT Aktuellt redogjorde 16/11 för det som är absolut senaste nytt för varje verksamhet med behov av att vinna omgivningens förtroende. (19:40 in i sändningen som ligger kvar till 23/11).

Efter att i drygt ett år ha vinglat runt i tillvaron, utan tillstymmelse till vare sig moralisk ledstång eller rättesnöre, kommer bloggen nu att starta ett projekt i syfte att implementera sin egen värdegrund:

  • UPPRIKTIG
  • HEDNISK
  • UNDERHÅLLANDE

Jag har anlitat mig själv som värdegrundskonsult (jag är visserligen snordyr i arvode, men har fördelen att vara tillgänglig 24-7).
Som ett första steg planerar jag en konferenshelg med mig själv på någon ödsligt belägen kursgård, där jag mellan kolhydratrika näringsintag i fast och flytande form, ska planera hur värdegrunden ska implementeras i bloggen på effektivast möjliga sätt.
Jag är på god väg med arbetet i planeringen av denna vitala del i all värdegrundsimplementering, när jag plötsligt inser att den planerade konferenshelgen på kursgård kommer att sakna en av en kursgårdskonferens allra mest fundamentala funktioner: Vem tusan ska jag prassla med på nätterna?

Kommen så här långt i mina funderingar inser jag plötsligt att det där med värdegrundsarbete minsann inte är någon enkel sak. Inte konstigt att skattemiljonerna rullar iväg som fåralortar utför branta berg för de myndigheter och företag som ger sig in på detta grann- laga projekt. Eller för den delen, varför rikspolischefen Bengt Svensson (25:09) plötsligt fick så svårt att hålla sig för skratt?


Fler som funderar över värdegrunder:
DN
GP
Sydsvenskan

måndag 16 november 2009

Besynnerliga hänvisningar i den nya skollagen

I föregående inlägg om kristen etik, spårade kommentarerna ganska snart in på läroplanens skrivning "den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Den som är intresserad av den nya skollagen, kan notera att samma ord går igen som en osalig ande även här, men nu i kommentarerna till lagförslaget.

Det är överhuvudtaget märkligt att se ett lagförslag kommenteras med hänvisningar till "kristna traditioner". Hör det till vanligheten att hänvisa till kristna traditioner när det stiftas lagar i ett sekulärt land? Har vi fler lagar av det här slaget, eller varför är just läroplan och skollag så intressanta i sammanhanget? Innan man vet ordet av halkar man in i en religiös debatt där det brukar finnas lika många svar som det finns deltagare.

För vilken etik, och vilka kristna traditioner, syftar man på?
Det skulle sitta fint med en liten manual, så man vet vad man talar om. Bergspredikan och det dubbla kärleksbudet är starka kandidater, men även 10 Guds bud verkar finns med på ett hörn i den kristna etiken. Och då blev det jobbigt, för redan första budet står i konflikt med Regeringsformen 2:2, och med undantag för självklarheter som att man inte får dräpa och stjäla, blir det bara värre ju längre man läser. Det här är religiösa moralregler med tveksam relevans för svenska skolgårdar och klassrum.

Sen kan man ju fundera på om det är så smart att i förarbetena till en ny lag, hänvisa till en förordning från statskyrkotiden, som i sin tur refererar till lagar huggna i sten för 3000 år sedan? Jag menar, sharilagarna framstår ju som nutida i jämförelse. Om man vill att individen ska fostras till "rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande" så kan man väl säga det och inget annat? Jag tror att de flesta ändå förstår precis vad som avses. Dumma är vi inte, även om vi valt att bli hedningar igen.


Utbildningsdepartementet Ds 2009:25

Lagtext sidan 25:

”2 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.


Motivtext sidan 249:

”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna. Det innebär att utbildningen i sig och de som verkar inom den aktivt och medvetet ska förmedla till barnen och eleverna vårt samhälles gemensamma värderingar utgående från demokrati och mänskliga rättigheter och stimulera barnen och eleverna att förverkliga dessa. Detta ska också komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.”


Författningskommentar sidan 748:

”Vidare anges, i enlighet med 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, exempel på några av de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som utbildningen ska förmedla, gestalta och förankra hos barnen och eleverna. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Dessa värden är centrala moment i lärandet och uttrycks därför direkt i lagen.”

Jan Björklund uttalar sig i Dagen
Ännu mera Björklund i SvD
Dagen
Dagen
........................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!

fredag 13 november 2009

Vad är kristen etik?

Jag har förstått att jag har många läsare som är troende kristna. Jag behöver er hjälp. Kan ni definiera för mig vad som är "kristen etik" och var finns den formulerad?

DagenDagenDagenDagenDagen

onsdag 11 november 2009

Hur skulle jag klara mig utan Lindström?

När livet ter sig obegripligt, när man saknar idéer om vettiga julklappar och när Gud tiger, finns det ändå en tröst i bedrövelsen - Lindström! Ibland når han så oanade höjder att han på något mirakulöst sätt ringar in hela ens existentiella dilemma.


Inlägget kommer omedelbart att raderas om Lindström själv begär att detta skall ske. (Subtil poäng för de redan invigda: Om inte min far tagit detta gaffliga namn som jag bär, hade jag hetat - Svensson!)

tisdag 10 november 2009

Jag lever farligt

Det är alltid lika spännande att gå till brevlådan. Idag var inget undantag. Någon är uppenbarligen orolig för mig. Jag tackar för omtanken. Något säger mig att Svenska kyrkan varken ligger bakom detta eller uppskattar påhittet. Men jag inser nu vad som menas med talesättet "mörkaste Småland".


Ett urklipp från Smålandsposten med denna omtänksamma kommentar låg i min brevlåda i dag...


SMP: Trosbekännelsen - ett fall för Skolinspektionen
SMP: Rektorn försvarar rollspel i kyrkan
Tidningen Dagen uppmärksammar hotet mot mig:
Anmälde skola för trosbekännelsen - hotades



Tidigare på bloggen:
Anmälan dnr 41-2009-3343
Trosbekännelsen - ett fall för Skolinspektionen

.

söndag 8 november 2009

Biskoparnas nya kläder

Så har då Sverige begåvats med tvenne nya biskopar. Biskop Eva och biskop Tuulikki vigdes idag i Uppsala och passade på att snurra några varv på catwalken med sina nya fina kläder. (Bild 6 av 7 är bäst!) Biskop Tuulikki glänser i gravitetiskt mättat brunt och guld.
Ärkebiskopen går dessvärre, och som vanligt, i nyans med dom- kyrkofasaden. Men kamouflaget till trots, avslöjas hans närvaro tack vare det allestädes närvarande och soliga leendet.*

Biskop emerita Caroline ser ut som en våffelbagerska på rymmen från Bollnästorget, medan biskop emeritus Tony mest ser ut att längta hem till Fylke. Biskop Evas mössa tävlar i en klass för sig och vinner stort i kategorin hemvävd charm. Den kommer att passa bra när hon ska ut och vandra på Frostmofjället.

SvD gör som alla andra medier och missar inte tillfället att återigen meddela att Biskop Eva lever i registrerat partnerskap. Suck, vad är nu nyheten med detta? Stockholms biskopar har så vitt jag vet aldrig visat något intresse för karlar.

Kungaparet flankerar biskopskollektivet på några av bilderna. De ser ut att bita ihop så det gnisslar i plomberna. Drottningen ser för dagen ut som en ruggande gråsparv brevid de vackert spräckliga kyrkliga högdjuren. Gott mod Silvia, snart är det Nobel, då ska ordningen återställas.

*) Dock ryktas han ha sett mäkta förgrymmad ut då han meddelades den beslutade beskattningen av prästlönetillgångarna.


Metro
Dagen

SvD

Lindström har prästtema idag

Missa inte Lindström som idag har prästtema i Galleri Lindström

Skolkyrkan

Här kommer jag att samla några spridda citat som visar hur Svenska kyrkan och frikyrkoförsamlingarna motiverar sin närvaro i den allmänna icke-konfessionella skolan. Jag kommer att uppdatera med fler citat och tar gärna emot länktips.

Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen
." (Källa)

Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander." (Källa)

"Du kanske har sett att det smyger omkring lite skumma typer i korridorerna på tisdagar. Lugn det är bara vi i skolkyrkan som besöker er skola. Vi helt vanliga människor som gillar att umgås med tonåringar som ni." (Källa)

"Skolkyrkan i Lindesberg vill arbeta för att
… inspirera till ökade kontakter mellan skola och kyrka i gymnasieregionen
… uppmuntra elever och personal i sin roll som kristna på skolan
… fördjupa kyrkornas ekumeniska samarbete i skolkontakter." (Källa)

"Skolkyrkan består av ca 15 kristna församlingar/.../som samarbetar för att göra Jesus känd, trodd, älskad och efterföljd bland barn och ungdomar på olika skolor. I Skolkyrkan finns en enormt stor ekumensik bredd. Det finns församlingar representerade från Svenska Kyrkan, Missionskyrkan, Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen och Trosrörelsen." (Källa)

"Skolkyrkan har blivit en naturlig del av elevhälsovården." (Källa)

"Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen." (Källa)

Församlingens missionerande verksamhet sker genom en ständig ideologisk och andlig medvetenhet i allt arbete med Jesu dopbefallning som grund. Praktiskt tar detta sig uttryck i genom församlingens /…/ skolkyrkoarbetet och konfirmandundervisningen.” (Källa)

Arbetet med skolfrågor har de senaste fem åren bedrivits av Frikyrkosamråd på ekumenisk delegering ifrån Sveriges Kristna Råd. Redan i september 2005 beslutade respektive styrelse att arbeta för en mer permanent lösning av skolfrågorna i Sveriges Kristna Råd som helhet från och med 2007. Under året har samtal förts på olika nivåer, med enskilda kyrkor/samfund, aktiva grupper och i lokala skolkyrkosammanhang om utformningen av ett program för kyrka – skola. (Källa)

"Skolkyrkan är helt enkelt kyrkan i skolan. En person som finns på skolan vissa tider för samtal, frågor eller bara småsnack. Har du frågor om konfirmation? Om din tro? Eller vill du diskutera vem, eller vad, Gud är?" (Källa)

"Var gränserna för kyrkornas närvaro på skolorna är värd en diskussion. Jag menar ju att de/vi representerar en sådan andlighet som eleverna borde ha rätt att få lära känna inte bara från den neutrala utsidan utan ifrån upplevelse och inlevelsesidan - vilket också är en del av det vi kallar kunskap!" (Källa)

.

fredag 6 november 2009

Oskuret är fortfarande bäst

Apropå gårdagen avsnitt av SVT Existens, om omskärelse, kan det vara på sin plats att påminna om bloggkollegan Badlands Hyena som redan i juli presenterade en föredömlig kunskapsinventering i frågan. Inte minst kommentarerna visar att sedvänjan har en stark acceptans hos den svenska allmogen.

Problem i den nya skollagen

I förslaget till ny skollag kan man läsa i 1 kap:

3 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell. (sid 25)

4 § Undervisning vid fristående skolor, förskolor och fritidshem ska vara icke-konfessionell.
Utbildning i övrigt vid en sådan skolenhet eller förskoleenhet får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. (sid 26)

Det är viktigt att notera att lagförslaget gör skillnad på undervisning och utbildning. Utbildning är ett samlande begrepp som inrymmer både undervisning på lektioner och övrig tid som raster etc. I den allmänna skolan talar man bara om utbildning. Skoldagen i sin helhet ska alltså vara icke-konfessionell, i den allmänna skolan.

I den fristående skolan utgör undervisningen en delmängd av utbildningen. Undervisningen på lektionstid ska vara icke-konfessionell, däremot får raster etc ha konfessionella inslag. Som exempel på konfessionella inslag nämner man andakter, bönestunder och konfirmationsläsning. Religiösa symboler i inredningen kommer att vara tillåtna.

Lagförslaget skriver: "Dessutom ska det liksom idag vara möjligt att inom ramen för elevens val eller skolans val /.../erbjuda undervisning i religionskunskap, historia eller samhällskunskap som innebär en fördjupning i kristendom, islam, judendom etc. till exempel i form av bibel- eller koranstudier. Sådan undervisning måste dock ske på ett sådant sätt att undervisningen fortfarande är icke-konfessionell, dvs. de ska vila på en vetenskaplig grund och vara saklig och allsidig (sic!). Detta innebär bl. a. att det i själva undervisningen inte får förekomma några som helst inslag av utövande bekännelsekaraktär." (sid. 251-253)

Det är nu frågetecknen börjar hopa sig på allvar. Räcker det med att skolan är fristående, eller krävs det - som idag - tillstånd för att ha en konfessionell inriktning? Det vore kanske smart om det framgick av lagtexten. Eller - hemska tanke - är alla friskolor, i det nya lagförslaget, fria att på egen hand besluta om konfessionella inslag i utbildningen?

Begreppen "konfessionella inslag" och "icke-konfessionell" ställer också till bekymmer. Det finns ingen entydig definition på dessa begrepp. Orden fick en stor betydelse för skolan 1952 när Svenska folket fick religionsfrihet. Skolans kristendomsundervisning hade hittills haft till uppgift att fostra eleverna i den kristna tron.

Lagen medförde att ämnet tvingades att ändra karaktär till en icke-bekännande undervisning om kristendom. Om vi med ordet "icke-konfessionell" tar avstamp i en dåtida kontext, ser vi hur definitionen har förändrats genom åren. Idag kan ett religiöst inslag, i sig, uppfattas som konfessionellt utan att för den skull vara just "bekännande" i bemärkelsen "utbilda i att tro på Gud".

Just för att det råder sådan begreppsförvirring kring begreppet "icke-konfessionell" finns det all anledning att välja ett bättre och mera entydigt ord. De ändrade relationerna mellan kyrkan och staten bör avspeglas i skollagen. Då är det naturligt att i skollagen använda begreppet "sekulär". "En sekulär skola i ett sekulär stat." Begreppet sekulär skola/sekulär friskola är dessutom en naturlig motsats till begreppet religiös friskola.

Den inledande meningen i 4 § säger att undervisningen i friskolor ska vara icke-konfessionell. Om man vill vara tydlig med att en friskola kan ha en icke-konfessionell utbildning i sin helhet, bör denna skolform antingen få en egen paragraf, alternativt ingå i 3 § tillsammans med den offentliga skolan - just med avseende på den icke-konfessionella inriktningen.

I det nuvarande lagförslaget kan man förledas att tro att böner och andakt är tillåten i alla friskolor, just bara för att de är friskolor. Här behövs ett förtydligande. Det skulle också behövas ett förtydlig- ande om det krävs ett speciellt tillstånd för att bedriva konfessionell utbildning inom en friskola.

Är detta ett förbiseende av författarna till lagförslaget? Idag krävs att man i sin ansökan till Skolinspektionen, uppger om tillstånd ska gälla en konfessionell friskola. Eller kommer alla friskolor i framtiden att ha friheten att välja detta själva?


Förslag till ny skollag

onsdag 4 november 2009

Krucifix i klassrummen - ECHRs dom

819
03.11.2009
Pressmeddelande utfärdad av kansliet
Kammarens dom (”Chamber judgment ”)1

Lautsi mot Italien (ansökan nr. 30814/06)


KRUCIFIX I KLASSRUMMEN:
STRIDER MOT FÖRÄLDRARS RÄTT ATT UPPFOSTRA SINA BARN I ENLIGHET MED SINA ÖVERTYGELSER OCH BARNS RÄTT TILL RELIGIONSFRIHET

Brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 (rätt till undervisning)
Prövad i förening med artikel 9 (tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna

Enligt artikel 41 (skälig gottgörelse) i konventionen, beviljade domstolen sökanden 5.000 € (euro) för ideell skada. (Domen finns endast på franska.)

Huvudsakliga sakförhållanden

Sökanden, fru Soile Lautsi, är en italiensk medborgare som bor i Abano Terme (Italien). Under 2001-2002 deltog hennes barn, Dataico och Sami Albertin, i åldrarna 11 respektive 13, i den statliga skolan "Istituto Statale comprensivo Vittorino da Feltre"I i Abano Terme. Alla klassrum hade ett krucifix på väggen, även i sådana där fru Lautsis barn hade lektioner. Hon ansåg att detta stred mot den sekulära princip i vilken hon ville uppfostra sina barn. Hon informerade skolan om sin ståndpunkt, med hänvisning till ett domstolsutslag från 2000 i Högsta domstolen, som hade konstaterat att förekomsten av krucifix i vallokalerna stred mot principen om en sekulär stat. I maj 2002 beslutade skolans styrelse att tillåta krucifix i klassrummen. Ett direktiv som rekommenderade ett sådant synsätt sändes därefter till alla rektorer från det statliga Utbildningsdepartementet.

Den 23 juli 2002, inlämnade sökanden ett besvär över beslutet av skolans styrelse till den regionala förvaltningsdomstolen i Veneto, med motiveringen att det stred mot de konstitutionella principerna om sekularism och opartiskhet hos de offentliga myndigheterna. Det statliga Utbildningsdepartementet, som anslöt sig som part i ärendet, hävdade att det kritiserade direktivet skedde enligt kungligt dekret av 1924 och 1928. Den 14 januari 2004 beviljade förvaltningsdomstolen sökandens begäran att ärendet överlämnades till författningsdomstolen för en utredning av om det var författningsenligt med förekomsten av ett krucifix i klassrummen. Inför författningsdomstolen hävdade regeringen att en sådan exponering var självklar, eftersom krucifix inte bara var en religiös symbol, utan också, som "flagga" för den enda kyrka som omnämns i konstitutionen (Katolska kyrkan), en symbol för den Italienska staten. Den 15 december 2004 fastslog författningsdomstolen att den inte var behörig, med motiveringen att de omtvistade bestämmelserna gällde statuter snarare än rättskipning. Förfarandet vid förvaltningsdomstolen återupptogs och den 17 mars 2005 avslog domstolen sökandens klagomål. Den fastslog att krucifixet både var symbolen för Italiens historia och kultur, och följaktligen för italiensk identitet, och symbolen för principer om jämlikhet, frihet och tolerans, samt även för statens sekularism. Genom en dom den 13 februari 2006 avslog Consiglio di Stato sökandens överklagande med motiveringen att korset hade blivit en av de sekulära värdena i den italienska författningen och representerade värdena i det civila livet.

Klagan, förfarande och sammansättning av domstolen

Sökanden hävdade, för egen del och på sina barns vägnar, att exponeringen av krucifix i den statliga skolan som de senare bevistar, stred mot hennes rätt att tillförsäkra deras uppfostran och undervisning i överensstämmelse med hennes religiösa och filosofiska övertygelse, i enlighet med intentionen i artikel 2 i protokoll nr 1. Exponeringen av korset hade också kränkt hennes samvetsfrihet och religionsfrihet, som skyddas av artikel 9 i Konventionen.

Ansökan inlämnades till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter den 27 juli 2006.

Domen meddelades av en kammare med sju domare, sammansatt enligt följande:

Françoise Tulkens (Belgien), Ordförande,
Ireneu Cabral Barreto (Portugal),
Vladimiro Zagrebelsky (Italien),
Danutė Jočienė (Litauen),
Dragoljub Popovic (Serbien),
András Sajó (Ungern),
Isil Karakaş (Turkiet), domare,

och Sally Dollé, handläggande jurist.

Domstolens beslut

Närvaron av krucifixet - som det var omöjligt att inte uppmärksamma i klassrummen - skulle lätt kunna uppfattas av elever i alla åldrar som ett religiöst tecken och de skulle känna det som att de blir undervisade i en skolmiljö som är präglad av en förutbestämd religion. Detta kunde vara gynnande för religiösa elever, men också kränkande för elever som praktiserade andra religioner eller var ateister, särskilt om de tillhörde religiösa minoriteter. Friheten att inte tro på någon religion (som ingår i den religionsfrihet som garanteras i konventionen) var inte begränsad till frånvaron av gudstjänster eller religiös undervisning: den utvidgades till sedvänjor och symboler som uttryckte en tro, en religion eller ateism. Denna frihet förtjänade särskilt skydd om det var staten som uttryckte en tro och den enskilde försattes i en situation som han eller hon inte kunde undvika, eller kunde göra detta endast genom en oproportionerlig svårighet och uppoffring.

Staten skulle avstå från att påtvinga trosövertygelser i lokaler där enskilda var beroende av den. Framför allt var den skyldig att iaktta konfessionell neutralitet inom ramen för offentlig undervisning, där närvaro på lektionerna var obligatorisk oavsett religion, och där målet borde vara att fostra kritiskt tänkande elever.

Domstolen kunde inte begripa hur exponeringen i klassrummen i statliga skolor, av en symbol som rimligen kunde förknippas med katolicismen (den största religionen i Italien) kunde gynna den pluralism i undervisningen som var grundläggande för bevarandet av ett "demokratiskt samhälle" som det formulerades i konventionen, en pluralism som erkändes av den italienska författningsdomstolen.

Den obligatoriska exponeringen av en symbol för en bestämd trosbekännelse i lokaler som användes av offentliga myndigheter, och särskilt i klassrum, kränkte därför rätten för föräldrar att undervisa sina barn i enlighet med sina samveten, och barns rätt att tro eller inte tro. Domstolen konstaterade enhälligt, att det hade varit ett brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 tillämpad i förening med artikel 9 i konventionen.

***

Detta pressmeddelande är ett dokument som skapats av kansliet; sammanfattningen som detta innehåller är inte bindande för domstolen. Domsluten finns tillgängliga på dess webbplats (http://www.echr.coe.int).

Presskontakter
Frédéric Dolt (tel: + 33 (0) 3 90 21 53 39) eller

Stefano Piedimonte (tel: + 33 (0) 3 90 21 42 04)
Tracey Turner-Tretz (tel: + 33 (0) 3 88 41 35 30)
Kristina Pencheva-Malinowski (tel: + 33 (0) 3 88 41 35 70)
Céline Meny-Lange (tel: + 33 (0) 3 90 21 58 77)
Nina Salomon (tel + 33 (0) 3 90 21 49 79)

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna upprättades i Strasbourg av Europarådets medlemsstater 1959 för att behandla föregivna överträdelser av 1950 års Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.


--------------------------------------------------------------------------------

1 Enligt artikel 43 i konventionen kan, inom tre månader från det datum då en kammare dömt, någon part i målet i undantagsfall begära att ärendet hänskjuts till de 17 ledamöterna i domstolen i stor sammansättning (”Grand Chamber”). I detta fall överväger en panel bestående av fem domare om fallet innebär en allvarlig fråga som rör tolkningen eller tillämpningen av konventionen eller dess protokoll, eller en principiell fråga av allmän betydelse, i vilket fall domstolen i stor sammansättning kommer att avkunna en slutlig dom. Om ingen sådan frågeställning eller fråga uppkommer, kommer panelen att avslå begäran, varvid domen vinner laga kraft. Annars vinner kammarens dom laga kraft vid utgången av tremånadersperioden eller tidigare om parterna förklarar att de inte avser att begära ett hänskjutande.

© Copyright ECHR Europadomstolen 2009
_______________________________
SVENSK ÖVERSÄTTNING
Googles automatiska översättning till svenska med komplettering av:
Göran Rydland
Tel: +47 (0)18 40 11 55
E-post: goran.rydland(at)comhem.se


Dagen
SvD
Dagen

måndag 2 november 2009

Konfessionell nyspråklighet i skolan

Vi ska få en ny skollag. Redan i inledningen hittar man 1 kap. 3§
Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.”

Det låter bra, men jag är nyfiken: Vad är ett konfessionellt inslag i skolan? Jag ringer runt till Utbildningsdepartementet, Skolverket och Skolinspektionen. Samma svar över hela linjen. Ingen vet.
Inte ens Utbildningsdepartementets egen jurist vet vad som är ett konfessionellt inslag. ”Man får bedöma från gång till gång”.

Men så inflikar han att det ”i alla fall inte är tillåtet att läsa trosbekännelsen”. Och hänvisar mig vidare till Skolinspektionen.
I en evig rundgång försöker jag få svar på min enkla fråga. Jag menar, här ska det stiftas lag och så visar det sig att ingen ens vet vad man syftar på i den nya skollagens inledande paragrafer?

Eller är det så enkelt som att skolsvenskan just nu genomgår en nyspråklig ömsning i terminologin? Så här kan det se ut:
  • När prästen får arbetsrum, mailadress och telefon i skolan så handlar det inte om religion utan om krishantering.
  • När prästen tillåts vandra runt i korridorer, uppehållsrum och på skolgården för att prata med elever och knyta kontakter, heter det inte religion utan värdegrund.
  • När prästen medverkar i livskunskap och lär ut sex och samlevnad heter det inte religion utan etik och moral.
  • När eleverna går i kyrkan på advent och avslutning och prästen talar, heter det inte religion utan vår tradition.
  • När elever läser trosbekännelsen och förhörs på katekesen under ett rollspel heter det inte religion utan vår historia.
  • När eleverna i låg- och mellanstadiet bara lär sig bibliska berättelser så heter det inte religion utan vårt kulturarv.
  • När prästen deltar i religionskunskapen så handlar det faktiskt om religion. Men å andra sidan brukar prästen för det mesta vara ensam representant för religionen.
Det här är en ganska representativ beskrivning av hur det ser ut i dagens så kallat icke-konfessionella skola. Ibland undrar jag vad den skola skulle kallas, där man slipper prästerna och kyrkan?


Tidigare inlägg med en bild från en helt vanlig svensk skola

Dagen
SvDDNDagen
.