lördag 28 januari 2012

Kristdemokraterna vid skiljevägen

I skrivande stund är det några timmar kvar innan vi vet vem som kommer att leda KD. Blir det Göran Hägglund eller kommer partiets extra riksting att välja Mats Odell? Den senare har en debattartikel på SvD Brännpunkt idag.

Så vad vill Mats Odell? Sammanfattningsvis lite mer av allt. Framför allt lite mer av det som gör att man ibland har så svårt att skilja mellan anhängare av KD och SD. Eller om man så vill: Lite mera drag under galoscherna.
"Vi måste också få tillbaka stoltheten över vår värdegrund, över vårt ursprung. Vi ska stärka gemenskapen med, och hämta inspiration och erfarenhet från vår stora kristdemokratiska familj utöver Europa och världen."
Kroken är agnad, nu återstår att se hur många som sväljer betet.

Så vad har då vi att hoppas på, vi som inte ingår i den kristna gemenskapen eftersom vi anser att världen är naturlig, eller för all del, som faller utanför normen för den  av KD godkända kärnfamiljen?
Odell ger svar:
"Detta ger också enskilda större frihet att ta ansvar för sina liv. Svenskarna behöver mindre – inte mer – av politisk styrning i sina liv."
Det låter bra men det mesta tyder på motsatsen när KD har ett finger med i syltburken.

I kölvattnen på den senaste tidens debatt om de meningslösa tvångssteriliseringarna, kyrkliga skolavslutningar och oviljan att underlätta för organdonation är KD inte mycket att lita på för den som vill styra över det mest privata i sitt eget liv. Mycket riktigt levererar Odell sin brasklapp så vi ska veta vad som gäller:
"Samtidigt ska vi slå vakt om att staten är stark när det behövs." Vilket alltså är när KD tycker att det behövs.

Han ser inte heller hur han säger emot sig själv i samma debattartikel. Förklara gärna hur man i ena stunden kan bekymra sig om "materialism och ekonomism" för att kort därpå berätta om "näringslivet som ska ha bättre tillväxtförutsättningar för att klara jobben i en allt hårdare global konkurrens vilket är en förutsättning för vår gemensamma välfärd."

Men Odell bjuder också på lite ofrivillig humor. Själv gillar jag det här: "I ett samhälle som präglas av  och där den nya ideologin pragmatism breder ut sig som en präriebrand bland partierna behövs ett starkt värdebaserat parti som ett ankare i samhällsdebatten." Själv brukar jag beskriva KD som Alliansens intellektuella släpankare, så vi verkar ju vara inne på samma linje där, Odell och jag.

Att vara religiös i en naturlig värld innebär alltid en kognitiv dissonans. Att sedan överföra denna tro till politik är ett vågstycke. Valet av partiledare i KD handlar ytterst om, ifall partiet ska vara ett parti med en kristdemokratiskt ideologi eller ett kristet parti. Skillnaden är faktiskt större än det verkar.


Dagen

torsdag 12 januari 2012

Tvångssteriliseringar räddar Göran Hägglunds partiledarskap

Göran Hägglund har drivit igenom att tvångssterilisering vid könsbyte ska bli kvar. Detta trots att det finns en bred majoritet i riksdagen för att lagen ska ändras. SvD rapporterar och citerar några ledamöter i socialutskottet.

Anders Andersson (KD): ”Det är viktigt att vi står fast vid försiktighetsprincipen och inte rusar iväg med lagstiftning. Den här frågan behöver vi titta lite djupare på”.

Barbro Westerholm (FP): ”Det här kan man leva med. Det är ett bra steg framåt, där det tidigare har varit helt låst. Ibland tar det tid att komma i mål, men det är bättre än att det tar tvärstopp, säger hon. Jag är inte jurist och har svårt att se var problematiken ligger. Utredningsdirektiven är inte klara ännu.”

Kenneth Johansson (C): ”För mig är det viktigast att det pågår ett arbete och att socialminister Göran Hägglund inte sagt definitivt nej. Jag känner mig trygg med att det kommer att komma ett förslag”.

Det går att läsa mellan raderna och fundera över om detta avslöjar en taktisk manöver i syfte att rädda kvar Hägglund som partiledare i KD? Partiet kommer alltid att vara ett intellektuellt släpankare för Alliansen, då de driver frågor med hänvisning till religiösa argument, men för den övriga alliansen torde en ny KD-ledare ur den mer hårdföra och uttalat konfessionella Livets Ord-falangen vara en mardröm.

En partiledare som den skensekuläre Göran Hägglund är nödvändig för att man med "Kamrat fyra procent" ska kunna öka väljarstödet till Alliansens förmån. Men om det tricket ska lyckas måste KD fortsätta att framstå som ett domesticerat parti som kan köras över vid lämpliga tillfällen. För det ändamålet är Göran Hägglund fortfarande den lämpligaste kandidaten för partiledarskapet.

Låt oss därför anta att det beslut som nu kommit i frågan om steriliseringskravet, är en samförståndslösning i väntan på Kristdemokraternas extra partikongress. När den passerat och Hägglund räddats kvar som partiledare, ska frågan tas upp på nytt. En inte alltför avancerad gissning är att KD även denna gång körs över, på samma sätt som i äktenskapsfrågan. Kristdemokraterna kommer alltid att fungera som Alliansens nyttiga idioter, med uppgift att bli överkörda i sina hjärtefrågor.

Tillägg 120113:
Ämnet var alltför lockande för att Lennart "Helig Gud" Sacrédeus skulle kunna låta bli att lufta sin okunskap på SvD Brännpunkt.


Tillägg 120218:
Det tog tre veckor efter Kristdemokraternas extrastämma så kom omsvängningen som presenterades på DN Debatt:
"Dags att avskaffa kravet på sterilisering vid könsbyte"



Hanna Söderström svarar Lennart Sacrédeus på Svd Brännpunkt


DN 
DN 
DN 
Sydsvenskan
Miljöpartiet 
Aftonbladet 
Dagen 
Dagen

fredag 6 januari 2012

Göran Hägglund kör över oss

Aftonbladet 110106

söndag 1 januari 2012

Religionsfriheten 60 år idag

I Sverige genomfördes fullständig religionsfrihet med villkorslös rätt att utträda ur Svenska kyrkan den första januari 1952. Ett jubileum värt att uppmärksamma.