Anders Wejryd och kyrkans 25 miljarder

.
”Gud, Allah och Shiva verkar vara överens. Nu vore det märkligt om inte politiska ledare kunde bli det också.”

Detta kunde man läsa inför Interfaith Climate Summit i Uppsala den 28–29 november, klimatmötet som ärkebiskop Anders Wejryd inbjudit till. Ett trettiotal andliga ledare från hela världen, alla med en stark tro på sina respektive gudar, har undertecknat manifestet.

Men tror de över huvud taget på sin egen förmåga att som människor och samfund åstadkomma en förändring till det bättre för miljön och klimatet?

Det är lätt att skriva under ett manifest för att sedan vända sig till allmogen och politikerna med en uppmaning att agera. Men trovärdig blir man först när man är beredd att agera själv och leva som man lär.

Svenska kyrkan sitter på en mycket stor förmögenhet. Låt oss därför göra ett tankeexperiment: med sina 25 miljarder att investera i aktier har kyrkan förutsättningar att skapa ett eget enprocentmål för miljön.

Detta skulle innebära att man flyttade över en procent av sina aktieinnehav till miljötekniksektorn, förslagsvis från bolag som Chevron Texaco, Statoil, BMW och Walt Disney.

Cleantech är idag den vedertagna benämningen på miljöteknikbranschen. Den definieras brett och innefattar olika typer av produkter, tjänster och processer som alla har det gemensamt att de möjliggör en högre effektivitet till lägre kostnad och markant reducerar eller helt eliminerar miljöpåverkan.

En enda procent av kyrkans aktieinnehav skulle betyda en investering på 250 miljoner kronor. Det är nästan lika mycket som den totala investeringen i cleantechbranschen under 2006 eller nästan lika mycket som investerades under första halvåret 2008.

Ett högst betydande tillskott, med andra ord.

Den svenska cleantechbranschen är högaktuell. En majoritet av ventureaktörerna i Svenska riskkapitalistföreningen anger området som det mest intressanta för framtida riskkapitalinvesteringar.

Idag finns olika statliga stödformer för bolag i uppstartskedet. Likaså finns det intresse från privata kapital för uppköp av mogna verksamheter.

Men samtidigt som branschen betraktas som glödhet saknar många lovande bolag riskkapital i expansionsfasen. Här finns alltså möjlighet att göra en kvalificerad insats som riskkapitalist i den finansiella flaskhals som uppstår då ett bolag tar steget från idé till produktion.

Menar Anders Wejryd och Svenska kyrkan allvar med sitt engagemang för miljön och klimatfrågan? I så fall vore det en naturlig åtgärd att se över sina aktieinnehav.

Även den som betalar tusen­tals kronor i medlemsavgift varje år, och som nu med gröna argument ska övertygas om att stanna kvar i gemenskapen, har anledning att bejaka att kyrkans miljö- och klimatengagemang blir något mer än en läpparnas bekännelse.

Upp till bevis, Wejryd. Satsa en procent för ett bättre liv före döden.

Artikeln publicerades 8 dec på SvD Brännpunkt

Sydsvenskans ledarblogg
Dagen
MiljöAktuellt