Jag har förstått att jag har många läsare som är troende kristna. Jag behöver er hjälp. Kan ni definiera för mig vad som är "kristen etik" och var finns den formulerad?
DagenDagenDagenDagenDagen
fredag 13 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
46 kommentarer:
Enklast - läs Jesus bergspredikan i matt 5-7. Och läs gärna det Tor-Leif Strindberg skriver - använd länken nedan:
http://web.telia.com/~u38010778/etik.htm
Ingår Dekalogen i den kristna etiken?
Är det inte dags att förbjuda religöst hycklerei här på temat vi sr så bättre och heligt utvalda här än dom där- bögar etc klandervärda?
Vilka tror ni underlivstroende självalda kristna ni lurar här met ert navelpetande i omgivningens privatliv?
Till de som säger nej tack till sånt spelar jag:
http://open.spotify.com/track/0YhGAa6bFJa7gj5xrHRb9B
Det finns ingen specifikt kristen etik, moralen är lika för alla. Naturrätten gör inte skillnad på person. Om du frågar en protestant får du kanske ett annat svar.
Vilken jättebra fråga! Svaren (de få som kommit) visar ju med all tydlighet att det inte finns någon kristen etik. Utan flera. Därför finns det flera kyrkor och inom kyrkorna en mängd grupperingar som tror och tycker olika.
Däremot finns det en sorts moral som är mycket vanligt förekommande inom kyrkorna. Särskilt bland de så kallat klassiskt kristna: dubbelmoral.
(man kan t ex inte vara kristen och älska alla och samtidigt kalla några för underlivstroende självvalda kristna)
"Dubbelmoralen är bra att ha, tappar man den ena har man den andra kvar."
Oscar Wilde
Vi har en läroplan som hänvisar till "den etik som förvaltats av kristen tradition". Alltså måste det finnas just en sådan etik. Hur formulerar man den?
Vad som menas med kristenetik är att det kommer från Jesu lära.
Men i dag finns inga kristna som följer Jesu undervisning.
som
…vända andra kinden till
… Vill någon låna pengar ge
…Sälja allt man äger och ge till de fattiga
…Inte göra sig bekymmer för morgondagen (inte planera ekonomiskt)
…Inte döma
Finns mer men är en omöjlig lära att följa, så därför gör ingen det i dag.
Ett klipp med Christopher Hitchens som berör punkten lite
http://www.youtube.com/watch?v=KXAGpCTiGlQz
Camilla, en för allvarlig fråga för att diskuteras i detta forum, något större intresse av att seriöst tala om detta tycks inte finnas, av kommentarerna att döma.
Återigen - Jesu bergspredikan säger det mesta.
Camilla, gör ändå ett försök:
Jo, dekalogen kan nog sägas ingå i en kristen etik. Budorden är ju levnadsregler som Gud gett åt människan, levnadsregler som f ö format hela västvärldens syn på vad som är rätt och fel. Men redan i bibeln kan man läsa att ingen människa med sitt hjärta kan följa dessa regler till 100 %. Men att misslyckas ibland behöver ju inte betyda att man är hycklare. Varje fotbollsspelare ställer upp på de regler som gäller på planen, men alla misslyckas då och då att följa reglerna. Är dessa också hycklare?
Men helt klart är 10 Guds bud , tillsammans med bergspredikan, bildar en grundval för den kristna etiken. Tycker att Jesus sammanfattar allt detta i orden: "Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni också göra för dem". Dvs, att i alla avseenden behandla andra så som vi själva vill bli behandlade - att alltid låta kärlek, barmhärtighet, medkänsla, ansvar, omtanke, respekt och rättvisa komma till uttryck i allt vi tänker och gör mot vår omgivning, mot naturen, mot djur och människor, mot föräldrar och kamrater, i skolan och på arbetsplatser, att aldrig utnyttja eller skada för det egna nöjets, den egna tillfredsställelsen eller ekonomisk vinnings skull - det är "den kristna etiken".
Jag skulle mena att kristen etik är sammanfattad i "den gyllene regeln" och det "dubbla kärleksbudet" som visserligen också kan kallas "judisk-kristen" ...
Nu kanske någon tänker att "gyllene regeln" går att bruka även om man inte är kristen, liksom andra ledet i dubbla kärleksbudet. Det är väl därför man kunnat besluta om att använda det i skolan utan att det i praktiken blir så konfessionellt? Första ledet i dubbla kärleksbudet är en del av kristen-judisk etik som knappast är förenlig med religionsfrihet. Men för mig som är kristen är det en utmaning att älska Gud med hela mitt hjärta e t c och också befriande att det inte finns något här i världen som kan förtrycka mig i mitt inre (diktatoriska ideologier, t ex), för Gud är alltid större.
Det kan bli svårt med alla interna termer. Vet alla t.ex. vad "det dubbla kärleksbudet" är? Så här säger i alla fall Jesus klart uttryckt när han får frågan om vad som är det viktigaste budet i lagen (d.v.s. gamla testamentets alla regler):
"Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd. Detta är det största och främsta budet. Sedan kommer ett som liknar det: Du ska älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
Detta är alltså den kristna trons grundare som själv sammanfattar ALLT som dittills skrivits i ämnet! Finns det något som heter kristen etik bör det alltså härledas till detta uttalande av Jesus. Men det finns problem...
Det första budet hör ju klart ihop med tron på Gud, och kan knappast användas generellt i någon etikdebatt. Underförstått att etik handlar om mellanmänskliga relationer har det heller knappast någon relevans.
Det andra budet kan se väldigt enkelt ut, och det är det ju egentligen också - om allt är som det ska. Men vad händer om jag hatar mig själv och gör mig själv illa? Lyder jag Guds kärleksbud då om jag behandlar min nästa likadant? Och om man riktigt hårdrar kan kan också undra: Vad betyder egentligen att älska? I vår tid har kärlek i många sammanhang kommit att bli synonymt, eller i alla fall tätt förknippat med SEX. Hur funkar den synen här?
Min slutsats blir denna: Kristen etik finns, och den är väldigt enkel, enligt det andra budet ovan. Vi gör gott i att försöka förstå den och tillämpa den, men för att den ska fungera fullt ut behöver vi nog också få kontakt med den som gav oss budet/etiken. Om jag upptäcker hur värdefull jag är för Gud, trots mina fel och brister, kan jag börja älska mig själv så som han gör, och då har jag verkligen förutsättningar att älska andra - och därmed leva enligt denna kristna etik...
/Lars
Bra fråga. Men om du är ute efter en sammanfattning så tror jag att den bästa är att man ska älska Gud av hela sin varelse, och sin nästa som sig själv.
Sen kan du ju själv bedöma om du tycker att kristna gör det :)
Heh...rätt sorgligt egentligen, det gör vi inte. Men å andra sidan är inte kristendomen menad som en rättlevnadslära, utan är en lära om att Gud i människans avsaknad av förmåga att bland annat älska, utförde sina egna krav på människan åt människan.
Sorry, jag glömde referensen. Här kommer den:
Matteusevangeliet kapitel 22 vers 34-40.
I det följande kapitlet (23) läser Jesus lusen av de religiösa ledarna som visserligen hade "rätt lära" men som inte levde efter den. Och som framför allt var hårda och dömande mot andra. Här kommer också den kristna etiken fram, t.ex. när Jesus säger:
"Ve er, skriftlärda och fariséer, ni hycklare! Ni ger tionde av dill och kummin (de var alltså väldigt petiga med att följa buden, min anmärkn.) men försummar det som är viktigast i lagen: rätten, barmhärtigheten och troheten. Det ena borde ni göra utan att försumma det andra. Ni blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler."
Inte undra på att han blev korsfäst...
Jag vidhåller att det inte finns någon specifikt kristen etik.
Dekalogen är ett exempel på naturrätten. Jesus uppmanar att gå utöver stikt rättvisa och låta nåd gå före rätt men jag tror inte han är speciell där heller, Buddha uppmanar också till medlidande. Självklart innehåller både GT och NT uttryck för moral men den talar också om att moralen är nedlagd i skapelsen, dvs att varje människa har ett samvete där hon hör Guds röst, och väljer det som är gott och avstår från det onda.
För att citera den välkände pingstpredikanten Peter Halldorf: "Det finns ingen kristen etik, det finns bara kristet liv."
Alla försök att definiera etiska regler tar sin ursprung i människors värderingar.
Dessa värderingar är präglade av religiös och kulturell bakgrund.
Det närmaste en skrift som definierar kristen etik är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Många av de som författade denna skrift var präglade av kristen religiositet.
Det är rent nonsens att i referera till någon odefinierad etik i läroplan eller andra dokument.
Vad vi skriver i skolans läroplan är väl inte nonsens? Den är arbetsredskap och lag för alla som arbetar i skolan. Inte heller är den odefinierad. Här är ett utdrag: "I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet,tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara ickekonfessionell." (-94) Vill vi ha denna skrivning? Vad säger du Camilla om den? By the way: denna skrivning finner vi inte i förskolans läroplan från -89, men så stor är väl inte skillnaden mellan skolans och förskolans värdegrund?.
@Emma Jacobsson
Du skriver: "Vad vi skriver i skolans läroplan är väl inte nonsens? Den är arbetsredskap och lag för alla som arbetar i skolan. Inte heller är den odefinierad."
Jag håller med om att den är absolut inte nonsens. Läroplanen ska vara ett levande dokument som alla ska kunna ta till sig och förstå innebörden i.
Därför blir det problem när du skriver: "inte heller är den odefinierad" Stämmer verkligen det? Jag påstår tvärtom att just hänvisningen till "den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism" är synnerligen odefinierad.
Min inledande fråga "vad är kristen etik" har ännu inte fått något samstämmigt svar. Borde inte en läroplan för skolan kunna beskriva sin värdegrund så tydligt och lättbegripligt att den omedelbart kan förstås av en nyinflyttad shintoist från Japan?
Emma, läroplanen är inte så oproblematisk som du tror. Om universum är en slump finns ingen annan etik än den som människor hittar på; och vad säger att jag måste följa den etik som andra bestämt? Den är ju inte självklar. Därför hänvisar man till den kristna etiken, som hävdar att det finns en etik som har sitt ursprung i Gud, då får man en grund att stå på som gäller hela "skapelsen". För vad vore alternativet? Då finns ingen grund.
Att hänvisa till kristen idéhistoria var det bästa man kunde komma på. Sen att det egentligen inte finns någon enhetlig kristen etik är ett annat problem; alla har mer eller mindre olika uppfattningar om hur kristen etik ska definieras. Och läroplanen gör förstås inga försök att antyda vad man egentligen menar med "kristen tradition".
Camilla, jag håller med dig om mycket, speciellt i din sista kommentar. Det är kanske oartigt av mig att hänvisa till min egen blogg, men jag tycker att jag vill vinkla in frågan åt ett annat håll och då blir kommentaren för lång här så den som är intresserad får gärna läsa mitt inlägg som har rubrigen "Bögmaffian ett etiskt uteslutet ord"
http://rolferic.blogspot.com/2009/11/bogmaffian-ett-fult-ord-som-ar-etiskt.html
@Anonym 13:09
Kan du ge ett hållbart argument varför en sekulär stat ska hänvisa till:
"en etik som har sitt ursprung i Gud",
därför att enligt dig:
"då får man en grund att stå på som gäller hela "skapelsen". För vad vore alternativet? Då finns ingen grund."
Läroplanen är trots allt en ganska liten del av svensk lagstiftning. Vilka fler lagar anser du då ska hänvisa till Gud och kristna traditioner?
Jag vet inte om jag håller med om att läroplanen måste snabbt och enkelt förstås av en nyinflyttad japan. En utbildad lärare borde däremot kunna förklara innebörden för japanen. Det ingår väl i lärarutbildningarna? Men jag föredrar förskolans ordval i värdegrunden framför skolans eftersom definitionen av kristen tradition och västerländsk humanism är vidare än den tolkning som återges i läroplanen (som jag tycker man ändå ger sin definition av vad det är). Men vad borde då stå som "värdegrundande"?
Kristen etik? Det är skillnad på att prata om den och att leva efter den. Jag hör inte till dem som tror att kristna är per definition goda. Vi tror (i allmänhet åtminstone) att Jesus har uppstått från de döda. Det är på nåt sätt en annan grej än om vi är justa, kan nåt som står i Bibeln eller inte.
Camilla, jag tror inte något samhälle i någon tid på ett enkelt sätt med några få grundsatser, kunnat beskriva vare sig värdegrund eller etik för ett samhälle. Inte ens filosoferna tror jag är överens,trots att etik kan sägas vara den del av filosofin som söker besvara frågor som "vad är det goda", "vad är det rätta", "hur bör man bete sig".
För min inrymmer återigen 10 Guds bud och Jesu bergspredikan den etik jag vill försöka följa.
@Quo wadis
Jag har inte sagt att det skulle vara lätt. Men varför göra det svårare för sig än nödvändigt?
Vad gäller 10 guds bud är den i stora delar obsolet idag. Vi får ha vilka gudar vi vill numera. Förbud mot att stjäla och mörda finns i så gott som alla kulturer och religioner, så i det avseendet erbjuder inte kristendomen något unikt. Vi får dessutom känna åtrå till vår nästas hus (Åtminstone skulle mäklarfirmorna gå i konkurs om vi skulle följa det budet). Osv. osv.
Jesu bergspredikan har säkert sina poänger, men som förberedande grundkurs i juridik är den knappast relevant. Kanske är det bara så enkelt att vi måste komma överens, här och nu, om vilka regler vi vill ska gälla - helt oavsett någon guds eventuella synpunkter?
Dessa kommer ju ändå alltid att vara traderade av människor och innehåller således med stor sannolikhet ett antal "korrekturfel" och andra missförstånd.
@Emma Jacobsson
Du skrev: "En utbildad lärare borde däremot kunna förklara innebörden för japanen. Det ingår väl i lärarutbildningarna?"
Men hur gör man om läraren som ska förklara för japanen, är ateist? Jag tror inte att vare sig Jesu bergspredikan eller 10 Guds bud ingår i lärarutbildningen. Åtminstone inte i syftet att läraren i sin framtida yrkesutövning ska kunna tolka läroplanen.
Camilla, vad det inte du som inledde med att fråga vad en kristen etik var? Och om samhället nu allmänt anammat 10 Guds bud, så gör det väl inte saken sämre?
Och detta med att vi får känna åtrå mot sin nästa hus - eller hustru kanske du menar. Vilken etik är det, eller har mäklarfirmorna sin egen etik (kanske ihop med humanisterna.)
@Quo wadis
Men har samhället verkligen "allmänt anammat 10 Guds bud"? Är det inte något som vi släppt i och med religionsfriheten och kyrka-stat-separationen? En sekulär stat är väl knappast trovärdig om den baserar sin lagstiftning på 3000-åriga religiösa moralregler?
Svenska lag är inte huggen i sten (till skillnad från budorden) utan ändras i takt med det allmänna rättsmedvetandet. Och det tror jag att vi ska vara tacksamma för.
Läroplanen talar inte om kristen etik, utan om den etik som förvaltats av kristenheten/Kyrkan. Med tanke på formuleringen i läroplanen anses den tydligen vara identisk med den etik som förvaltats av den västerländska humanismen. Fader Anders Piltz O.P. fick i uppdrag att reda ut begreppen och hans utredning bör gå att få tillgång till via Skolverket eller något universitetsbibliotek.
@Emma Jacobsson
"I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet,tolerans och ansvarstagande."
Det är ju alldeles utmärkt!
Kristen etik är ju definierad i Läroplanen ;-)
Det lär ju vara det närmaste en skriftlig definition som kan uppbringas.
Dock har ju denna etik åtminstone i detta land förändrats avsevärt under de senaste hundra åren så det kanske hade varit minst lika relevant att bara peka på de värderingar som skall indoktrineras i barnen.
Det hade varit ärligare att skriva att man vill undervisa om hur kristen tro har gett oss de värderingar som format statsmän, stater och FN:s männskliga rättigheter.
Historieundervisning kan inte helt vara befriad från religionsundervisning, så det kanske hade varit mer lämpligt att lägga in etikhistoria som en del av historieämnet.
Sedan blir det väl en naturlig del av kristen etik om man under religionsundervisningen dissekerar den apostoliska trosbekännelsen eller Fader vår, förslagsvis genom att försöka förstå de förklaringar till dessa texter som ges i Martin Luthers lilla katekes.
@Peter T
Du får naturligtvis kolla upp i läroplanen för att få en vidare utveckling av innebörden i det utplockade citatet i skolans värdegrund. Det är en ganska lång harang och som sagt skiljer den inte så radikalt från förskolans - vilken INTE har hänsvisning till vare sig humanism eller kristen tradition. De finns att läsa på skolverket.se
Du verkar vara mycket emot kristen tro f a allt kanske i den lutherska tappningen. Där är vi inte överens. Frågan är om man i skolan skall "plocka ner" barnens religiösa övertygelse eller ateistiska livsåskådning? Var går gränsen för upplysning och ifrågasättande - och tendensiös undervisning? Om man som lärare aktivt går in för att trycka ner en elevs tro, då bryter man mot likabehandlingslagen. Men hur skall man agera om eleven utövar sin religion med hjälp av hallucinogena svampar...?
Camilla:
Jo, jag är medveten om att detta måste kännas knepigt både för en lärare som är ateist och en som är shinto eller muslim - eller för all del en som är kristen men inte riktigt känner igen sin kristna tradition i skolans värdegrund för det. Ordalydelsen som har hänvisning till kristen tradition och västerländsk humanism kan med fördel tas bort ur läroplanen. Glömde jag skriva det?
På den punkten kanske vi är överens?
Hur blir det i den nya läroplanen som är på väg? Nån som vet?
@Emma Jacobsson
Vi verkar vara helt överens. Varför inte bara skriva om "rättskänsla, generositet,tolerans och ansvarstagande"? Jag tror att de flesta förstår vad DET står för.
Det dröjer nog tills vi får nästa läroplan. Det gjordes en översyn av den befintliga i våras, men då gavs uttryckliga besked om att den del av läroplanen som behandlade värdegrunden skulle lämnas orörd.
Nu ligger remissvaren på en ny skollag på Utbildningdepartementets bord. Det ska vidare till lagrådet i december och ska sedan tillbaka till Utbildningsdepartementet i feb/mars för proposition till riksdagen. Tidtabellen uppges vara tight, men departementet hoppas att propositionen hinner klubbas inom nuvarande mandatperiod.
Problemet i den nya skollagen är att man i kommentarerna* till en inledande paragraf, hänvisar till just Lpo 94:s skrivning om "kristen tradition och västerländsk humanism". En tveksam formulering i en gammal förordning från tiden med statskyrka, kommer alltså att lirkas in "bakvägen" i en nystiftad lag. Jag gissar (och hoppas) att förfarandet är ganska unikt.
(*Arbetsgruppens kommentarer och regeringens kommentarer
http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/82/90/322ec0b0.pdf)
Lagtext sidan 25:
”2 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”
Motivtext sidan 249:
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna. Det innebär att utbildningen i sig och de som verkar inom den aktivt och medvetet ska förmedla till barnen och eleverna vårt samhälles gemensamma värderingar utgående från demokrati och mänskliga rättigheter och stimulera barnen och eleverna att förverkliga dessa. Detta ska också komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.”
Författningskommentar sidan 748:
”Vidare anges, i enlighet med 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, exempel på några av de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som utbildningen ska förmedla, gestalta och förankra hos barnen och eleverna. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Dessa värden är centrala moment i lärandet och uttrycks därför direkt i lagen.”
@Emma Jacobsson.
FYI går jag till kyrkan varje söndag och tycker att Martin Luthers lilla katekes är en utmärkt förklaring till kristen tro.
Undervisningen bör utgå från respekt för även elevens tro och i möjligaste mån utbilda om trosgrunderna i de större religionerna. Lämpligen med ord från trons företrädare, som t.ex. Luther.
Min son har mött respekt för sin tro sedan sexårs i sin skola.
Men jag anser ändå att läroplan och lag inte bör baseras på så vaga värderingsformuleringar sin i detta fall.
@Peter T
Din son verkar varit tidig ur startblocken. Varifrån fick han sin tro?
@Camilla Grepe
De värderingar som en förälder tycker är viktigast i livet försöker man ge vidare till sina barn.
Det lyser igenom i etik, politik och tro.
Om jag inte använder svordomar så försöker jag fostra mitt barn att inte heller göra det.
Det jag betraktar som sanning, både objektivt och subjektivt, försöker jag berätta för mitt barn.
Att förmedla hur en troende eller agnistiker resonerar är npgot jag vill förmedla, liksom de resonemang som präglar olika politiska partiers strävan att förbättra samhället.
Min son är politiskt ambivalent, men har ärvt en del politiska värderingar av sin mormor, som är ersättare i kommunfullmäktige. Annars är vårt hem politiskt flerfärgat.
Vår son har hört sin morfar berätta om när han hörde Guds röst om att han skulle bli frisk från en hjärtåkomma. Läkarna förbluffades över att morfar inte dog när han slutade äta hjärtmedicinen. Jag kan inte säga åt min son att morfar ljuger. Jag kan inte ens förstå att någon kan påstå att morfar ljuger.
När jag dessutom har en operationsfilm där det tydligt framgår att ett korsband i knät vuxit ihop igen, något som den läkaren aldrig sett eller hört talas om, så är det svårt för mig att förklara dessa händelser på något annat sätt än att Gud gripit in.
I en sådan miljö är det inte konstigt att sonen frågat mycket om Gud och livet. genom läsning av barnens bibel och söndagsskolan i krykan har hans tro vuxit, även om han likson jag ibland tvivlar.
Men på frågan om var han fick sin tro ifrån, så måste jag svara att han fått den av Gud, delvis förmedlad av föräldrar och omgivning.
@Peter T
Vilken tro skulle han ha fått om ni varit japanska shintoister?
@Peter T - tack för ditt fina inlägg. Känner igen och delar det mesta du säger där.
Kristen etik bygger på kärlek.
1Joh 4:11 Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra.
Matt 19:19 "Hedra din far och mor och Du skall älska din nästa som dig själv."
Talar man om de tio budorden gäller egentligen samma sak - även de kan sammanfattas i kärlek. INGET av budorden fungerar utan kärlek.
Etiken syns tydligast när man läser om Jesu liv och gärningar.
Fråga tillbaka: Vad är ateistisk etik - och vad bygger den på?
@Peter T
Det finns inget som heter "ateistisk etik". Ateism är endast uppfattningen att det inte finns någon gud.
@Peter T
Till resten av din kommentar: Jag blir lite illa berörd när du citerar "är också vi skyldiga att älska varandra". Är vi verkligen det? Jag menar, jag är ju hedning, så jag behöver inte bry mig, men menar du att du som bibeltrogen sitter någonstans i landet och känner dig "skyldig" att älska den där j**la bloggaren i Täby? Att vara tvungen att älska någon tror jag mycket snabbt kan slå över i ett frustrerat hat. Kärleken växer bäst i frihet och glädje. Fånga kärleken när den kommer, gläd dig åt den och visa den för den du älskar med hjärtat. Att älska någon på befallning, är ju som att skriva ut checkar utan täckning på kontot?
@Camilla Grepe
Jag tänker inte svara för Patriks påståenden.
Angående Shintoismen så är det en intressant retorisk fråga.
Om shintoismen hade påvisat mirakel som svar på bön på samma sätt som skett i min familj och stått pall för det sanningssökande jag utsatte nya testamentet för när jag var en sökare, så är det inte osannolikt att familjen hade omfattat den tron.
Dock har inte shintoismen vad jag vet inte påvisat detta.
@Peter T
Sorry, jag ser att jag blandade ihop er. Det var naturligtvis Patrik jag vände mig till.
@Peter T
Det där med "mirakel" är intressant. Tror du att det händer en ateist?
Ja varför skulle inte Gud göra mirakel därhelst han själv vill.
Det finns utmärkta dokumenterade exempel på detta i boken Äventyr i nådens dal", av Birger Skoglund ISBN 9179993931.
Även TV-programmet Doktor Gud, gjort av dansk tv som har sänts i svensk tv har exempel på detta.
När en person lider av en vanföreställning kallas det mentalsjukdom. När många personer lider av en vanföreställning kallas det religion
"Den som söker skall finna", men den som sade det, sade också: "Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv ..., men ..." (Joh 5:39).
Kravet är, att vi utifrån egna förutsättningar skall söka en fungerande etik: Du har fått ett förnuft. Använd det!
Det vi hittar om vi ändå i stället letar i skrifterna är följande:
1. Andra sökares svar utifrån för oss helt främmande situationer.
2. Högmodiga och maktlystna kyrkofurstars anspråk att stifta eviga lagar.
Skicka en kommentar