I föregående inlägg om kristen etik, spårade kommentarerna ganska snart in på läroplanens skrivning "den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Den som är intresserad av den nya skollagen, kan notera att samma ord går igen som en osalig ande även här, men nu i kommentarerna till lagförslaget.
Det är överhuvudtaget märkligt att se ett lagförslag kommenteras med hänvisningar till "kristna traditioner". Hör det till vanligheten att hänvisa till kristna traditioner när det stiftas lagar i ett sekulärt land? Har vi fler lagar av det här slaget, eller varför är just läroplan och skollag så intressanta i sammanhanget? Innan man vet ordet av halkar man in i en religiös debatt där det brukar finnas lika många svar som det finns deltagare.
För vilken etik, och vilka kristna traditioner, syftar man på?
Det skulle sitta fint med en liten manual, så man vet vad man talar om. Bergspredikan och det dubbla kärleksbudet är starka kandidater, men även 10 Guds bud verkar finns med på ett hörn i den kristna etiken. Och då blev det jobbigt, för redan första budet står i konflikt med Regeringsformen 2:2, och med undantag för självklarheter som att man inte får dräpa och stjäla, blir det bara värre ju längre man läser. Det här är religiösa moralregler med tveksam relevans för svenska skolgårdar och klassrum.
Sen kan man ju fundera på om det är så smart att i förarbetena till en ny lag, hänvisa till en förordning från statskyrkotiden, som i sin tur refererar till lagar huggna i sten för 3000 år sedan? Jag menar, sharilagarna framstår ju som nutida i jämförelse. Om man vill att individen ska fostras till "rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande" så kan man väl säga det och inget annat? Jag tror att de flesta ändå förstår precis vad som avses. Dumma är vi inte, även om vi valt att bli hedningar igen.
Utbildningsdepartementet Ds 2009:25
Lagtext sidan 25:
”2 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”
Motivtext sidan 249:
”Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna. Det innebär att utbildningen i sig och de som verkar inom den aktivt och medvetet ska förmedla till barnen och eleverna vårt samhälles gemensamma värderingar utgående från demokrati och mänskliga rättigheter och stimulera barnen och eleverna att förverkliga dessa. Detta ska också komma till uttryck i praktisk och vardaglig handling. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.”
Författningskommentar sidan 748:
”Vidare anges, i enlighet med 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, exempel på några av de grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter som utbildningen ska förmedla, gestalta och förankra hos barnen och eleverna. Enligt Lpo 94 sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Dessa värden är centrala moment i lärandet och uttrycks därför direkt i lagen.”
Jan Björklund uttalar sig i Dagen
Ännu mera Björklund i SvD
Dagen
Dagen
........................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!
måndag 16 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
Den förra bloggtråden diskuterade hur svårt det var att definiera vilken etik som förvaltats av kristen tradition.
Är det inte ännu svårare att hitta en urkund för den etik som förvaltats av "västerländsk humanism"?
För vi kan väl inte låta någon humanistisk intresseorganisation definiera begreppet, lika lite som någon specifik kyrkan kan få definiera etiken?
@Peter T
Exakt!
Jag tycker det är självklart att religionsundervisning ska vara ickekonfessionell. Jag minns att vi fick be morgonbön när jag började i första klass (1969) och jag var inte helt bekväm med det eftersom jag kom från en sekulär familj. Jag var faktiskt nöjd med att kristendomsundervisningen byttes ut mot religionsundervisning. Tron kommer när den kommer - om den kommer - och det är f ö inte skolans sak att ingjuta den i människor.
Däremot tycker jag givetvis att man måste framhålla att kristendomen varit av stor betydelse för det svenska samhället genom historien - på gott och ont, naturligtvis. Att utelämna det skulle ju vara lika felaktigt som att arbetarrörelsens betydelse när man kommer till samhällskunskapen.
Men det står väl ingenstans i det nya förslaget att man ska utelämna någon livsåskådning i undervisningen? Så varför blir det så mycket snack om det här egentligen?
@Bitte
För den som vill in i skolan och missionera är det oerhört viktigt att kristendom, kristen etik och kristna traditioner nämns i olika lagrum.
Ett av de mer extrema exemplen är att det i läroplanen (tror jag det är) står något om att skolan ska vara öppen mot närsamhället.
"Just det, det är därför kyrkan ska in i skolan" kan man därför få höra från kyrkligt håll.
Sofia Paulsson, ordförande i barn- och grundskolenämnden i Täby sa så här till Täby Danderyds Tidning i våras (3/4):
"- Det är klart att man kan tolka läroplanen på olika sätt, men nu är det ju så att vårt samhälle vilar på kristna traditioner, och ett sätt att informera och ge barnen kunskap om dessa är att delta i aktiviteter såsom kyrkans teater."
Som en forksare så klokt sa i gårkvällens teve: Det är omöjligt att definiera en värdegrund, om man inte har någon gemensam grund att relatera till.
Det är tveklöst så att det är i de kristna främst protestantiska och frikyrkliga länderna, USA, England, Sverige. Norge, Finland, Danmark, Holland, Kanada och Australienm,delvis Tyskland som demokratin växt fram.
I t ex muslimska länder finns ingen demokrati. Och i ateistiska länderna, Sovjet, Kina, Nordkorea, Kambodja, Kuba etc har varken frihet eller rättvisa funnits.
Många problem med våld och elände har dykt upp i och med sekulariseringen de senaste decennierna.
Därför. Åter till den kristna tron och etiken!
"Hör det till vanligheten att hänvisa till kristna traditioner när det stiftas lagar i ett sekulärt land?"(citat)Det är många som påstår att vårt land håller på att bli sekulärt. Jag som har varit troende kristen i hela mitt liv har alltid uppfattat att vårt land är sekulärt. Självklart vill alla kristna göra allt för att kristendomen skall få genomsyra hela samhället, lika mycket som någon annan religionsutövare. Det är väl därför vi har religionsfrihet, vilket inte får uppfattas som frihet från religion.
"Innan man vet ordet av halkar man in i en religiös debatt där det brukar finnas lika många svar som det finns deltagare" (citat)
Om du förväntar dig ett enhetligt svar på frågor som inte enhetligt kan besvaras så tycker jag det är fel. Mångfalden måste finnas även bland de kristna anser jag.
@Rolf Ericson
Konstitutionellt är väl Sverige att betrakta som sekulärt efter att vi avskaffade statskyrkosystemet?
Nej, jag förväntar mig inget "enhetligt svar på frågor som inte enhetligt kan besvaras". Däremot förväntar jag mig att lagar och förordningar formuleras på ett sådant sätt att just det problemet helst inte uppstår.
Men hallå! Hänvisningarna till "kristen tradition och västerländsk humanism" finns inte i det nya lagförslaget utan i läroplanen från 1994.
I det förslag till lagtext som du citerar finns inga hänvisningar till kristen tradition, och den motivtext du citerar innehåller bara en hänvisning till den nu gällande läroplanens formuleringar. Det är svårt att finna något konstigt i detta. Motivtexten innebär bara ett konstaterande att den nu gällande läroplanen står i överensstämmelse med den kommande nya lagen. Något annat vore heller inte att vänta. I så fall skulle läroplanen nämligen bli ogiltig så fort den nya lagen är antagen. Den situationen vill nog regeringen undvika. Nya läroplaner lär dock vara på gång, men den nya lagen kommer tydligen först.
@Axel
När man tolkar lagar tar man hänsyn till lagstiftarens intentioner i förarbetena.
Sverige var väl inte mindre sekulärt innan kyrkan skildes från staten, möjligen mindre mångreligiöst. Du skriver ju att det finns lika många svar som det finns deltagare i den religiösa debatten. Vad har detta att göra med lagstiftningen? Var snäll och förklara för en som inte vet så mycket.
Det är överhuvudtaget problematiskt med värderingar, dess betydelse och ursprung.
Påståendet "med undantag för självklarheter som att man inte får dräpa och stjäla" grundar ju sig på värderingar som är annorlunda än de värderingar som slår vakt om en familjs heder så till den grad att en familjemedlem som drar skam över familjen kan stötas bort eller t.o.m. dödas för familjens hand.
Jag vill bara påpeka att det inte är självklart för alla kulturer att inte dräpa eller stjäla.
Det är värderingar som ärvts ner i vår kultur.
Ättestupan var en etiskt korrekt företeelse under vikingatiden, men självmord är etiskt ifrågasatt idag.
Men värderingen om människolivets okränkbarhet kräver ju en precisering på när människolivet börjar. Gäller graviditetsvecka 2, 12, 18, 22, 40 eller förlossningstillfället?
Den värderingen i ljuset av kristen tradition borde innebära att skolan skall undervisa att abort kränker människolivet.
Man kan ju undra om det var lagstiftarens avsikt?
Jag kan tycka att lagstiftaren skall överlåta till forskningen att granska värderingars ursprung. Det räcker gott att nämna värderingarna i lagtext och kommentarer.
Skicka en kommentar