söndag 25 oktober 2009

Vad har Grundsunda församling för sig i skolan?

Vad sysslar egentligen Grundsunda församling med? Och hur stämmer deras medverkan i skolan med skollag och läroplan?
Sen när har vi öppnat skolan för "skolevangelister"? Varsågod att ta del av några exempel. Fundera sedan över om den allmänna skolan kan kallas icke-konfessionell, när det ser ut så här:

"Vi arbetar alla för att kyrkans grundläggande uppgift skall bli utförd! Samtliga anställda i Grundsunda församling bidrar i sitt arbete direkt eller indirekt till att församlingens grundläggande uppgift i gudstjänst, undervisning, diakoni och mission blir utförd. Präster och diakoner fullgör sina uppdrag i trohet mot avgivna vigningslöften." (Källa)

"Jag har också ett engagemang som skolevangelist där jag f.n. är vald av församlingen och frikyrkoförsamlingarna i Grundsunda inom Husums ekumeniska råd (HKS). Som skolevangelist besöker jag låg- och mellanstadiet i 4 skolor en gång i månaden. Det innebär 23 klassbesök i månaden
."(Källa)

"Det ekumeniska arbetet känns för mig angeläget. I Grundsunda församling samarbetar kyrka och frikyrka i Husums ekumeniska samarbetsråd. Bl.a. har samarbetsrådet gemensam skolevangelist som regelbundet besöker församlingens skolor för att ge kristen undervisning." (Källa)

"Ett annat samarbete, som visat sig vara effektivt för att nå utanför kyrkväggarna, är skolkyrkan. Den gemensamma föreningen består av ett 40-tal församlingar från både frikyrkorna och Svenska kyrkan. Skolkyrkan är ett känt begrepp bland skolorna i Örnsköldsviksområdet och föreningen har schemalagda tider då man är på plats på fyra gymnasier och ett antal högstadieskolor". (Källa)

"Vi var också inne på detta med för mycket ur ett annat perspektiv när jag fick ta del av ert gedigna arbete ute på skolorna. Här förverkligar ni ju föresten ännu en vision – att dagens barn och unga skall få del av vårt kyrkliga arv - en rättighet de faktiskt har enligt skolans läroplan. Håkan Udds alla klassbesök och det ekumeniska skolkyrkoarbetet är ett gott exempel både på engagemanget som kyrkan skall ha i samhället och samarbetet som kyrkan skall ha med andra samfund.

Men även här kan det bli för mycket. För många besök i klasserna på låg och mellanstadiet gör att det inte finns resurser, ork och utrymme – kanske inte ens efterfrågan - att även möta högstadiet. Det har vi också pratat om och det gläder mig att det finns tankar på att göra en rejäl satsning på konfirmandarbetet som en del i att möta den problematiken. Jag hoppas också att ni kan fördela era resurser på skolan på ett sådant sätt att även högstadieungdomarna får möta kyrkan på skolan..


Vi har alltid i kyrkan sagt att barnen och ungdomarna är det viktigaste vi har och de också är vår framtid. Detta framtidsperspektiv har blivit ännu viktigare att lyfta fram nu när kyrkan inte längre är bunden till staten. Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen. Satsning på barn och unga är en satsning på framtiden, en framtid som kommer fortare än vi tror. Den satsningen måste alltid vara ett prioriterat område i vår kyrka.
" (Källa)

Jaha? Det här alltså här skon klämmer: "Har man som barn och ung kommit i kontakt med kyrkan på ett positivt sätt blir det mer självklart att stå kvar som medlem som vuxen." Money talks, precis som vanligt med andra ord? Tack för att ni talar klarspråk, i en tid då ert erbjudande allt oftare presenteras som förtäckt xenofobi, inlindat i verbala dimridåer om "vår tradition och vårt kulturarv".

..................................................................
Tack till Göran Rydland som tipsade!

2 kommentarer:

Pekka S sa...

"Skolevangelister"? Där ser man. Undrar om de konkurrerar med skolmoderaterna, skolsatanisterna och skolsolipsisterna?

Camilla Grepe sa...

@Pekka
Jo, det är onekligen ett intressant ordval. Skolprästernas närvaro i skolorna motiveras med att de ska vara till hands vid dödsfall och katastrofer. (Här går tanken osökt till sista scenerna i Disneys Djungelboken. Fråga mig inte varför). Skolprästen kan alltså framställas som en passiv funktion med betoning på något allmänmänskligt.

En evangelist däremot är ju aktiv. Det är svårt att föreställa sig en evangelist som sitter och väntar på - ja, vad?