Torbjörn Andersson är professor i processrätt och dekanus vid juridiska fakulteten i Uppsala. När han besvarar Dilsa Demirbag-Sten i SvD skriver han bland annat så här:
"Vidare påstås att Sayeds avhandling utgör krypskytte mot grundlagar och medborgarnas lika rättigheter och att fakulteten är ansvarig att se till att det inte passerar som juridik. Enligt svensk rätt kan jag välja att testamentera 75 procent av min egendom till min son och 25 procent till min dotter. Om någon i en avhandling hävdar att det borde vara möjligt att komma till samma resultat, genom att beakta arvslagarna i‑det land arvlåtaren har anknytning till, kan jag inte se det som angrepp på grundlagen."
Här missar Torbjörn Andersson det uppenbara: Med sitt exempel visar han att det med dagen regelverk, med laglott och bröst- arvingar, är fullt möjligt att testamentera så att en son ärver 75 procent mot dotterns 25 procent. Men testamentatorn kan likaväl testamentera så att det är dottern som ärver 75 procent och sonen enbart 25 procent. Detta är en illustration av testamentatorns frihet inom nu gällande svensk lag.
(Då testamentatorn har många barn, kan den procentuella fördelningen av ett arv förändras ännu mer. Rent matematiskt går arvet i ett teoretiskt extremfall mot noll, för alla utom en i en mycket stor barnaskara, samtidigt som det gynnade barnets andel går mot 50 procent.)
Men notera att det är exakt här som problemet med sharialag i arvslagarna uppenbaras. Svenska arvslagar gäller oberoende av kön. Men enligt sharialag är det ALLTID döttrar som ska ärva mindre. Således ett utmärkt exempel på en strukturell ojämlikhet inför lagen. Det är därför vi inte ska tillåta sharialag vid arvsskiften.
För övrigt finns det i princip ingenting som hindrar en djupt troende muslimsk kvinnlig arvtagare från att avsäga sig en del av sitt arv för att uppnå samma effekt som om sharialagar hade styrt arvsskiftet mellan henne och hennes bröder. Men svensk lag ska vara hennes tyngsta argument och stöd för att slippa göra detta.
(Joel Halldorfs kulturrelativistiska inlägg i debatten är så korkat att jag inte orkar kommentera. Men han, liksom andra, rekommen- deras läsning av Svante Folins "De flesta kulturer är rena skräpet". Känsliga läsare varnas. Men den är en bra utgångspunkt för en debatt om gränsdragningen för vilka "blomstrande gemenskaper" vi ska tillåta oss att bejaka)
SvD
lördag 6 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Halldorfs artikel var intressant. Folin övertygar mig inte.
@Bengt Malmgren
Jag tror inte att jag hade väntat mig det.
Du missar det uppenbara.
Andersson försvarar inte ståndpunkten om underförstått testamente. Han förklarar varför detta inte skulle gå emot grunderna i den svenska rättsordningen, vilket är en bisats i förhållande till att han förklarar att rättsvetenskap självfallet får och bör kritisera den gällande ordningen.
Vilket alltså även legitimerar kritik mot rättsvetenskapen när den kritiserar den gällande ordningen. I detta fall med syftet att Justitia även i fortsättningen bör behålla ögonbindeln på, i frågor som rör arvtagares kön.
Skicka en kommentar