torsdag 18 februari 2010

Om att hälsa - eller inte hälsa

DO har rört upp känslor den senaste tiden. Plötsligt har debatten börjat handla om på vilket sätt "vi hälsar på varandra i Sverige". Men läser man den aktuella domen så uppdagas en intressant detalj: Ord står mot ord om mannen ens hälsade på kvinnan?

Det handlar då inte om att skulle ha hälsat ”på fel sätt”, alltså med händerna mot bröstet och en bugning mot kvinnan. Det handlar om att han kanske vägrade att hälsa på henne överhuvudtaget. Vittnesuppgifter säger att han höll händerna på ryggen, stirrade i golvet och vägrade att möta kvinnans blick.

Det är tråkigt om den här händelsen blir ett underkännande av något speciellt sätt att hälsa. En artig och vänlig hälsning är ju just detta, oavsett hur den gestaltas. Att vägra hälsa är däremot alltid oartig och förnedrande mot den som förvägras hälsningen. Det är det som är meningen. Man signalerar att den andre inte finns. "Du är luft för mig".

Sen kan man fundera över hur någon ens kan komma på tanken att bosätta sig i ett land när man inte klarar av att efterleva något se elementärt som gängse hälsningstradition? Ska dessutom halva befolkningen bemötas som vore den luft, får man det jobbigt.

Dagen

11 kommentarer:

David sa...

Hej Camilla,
Några frågor angående ditt logginlägg. Men var det inte så att i själva domen i tingsrätten gjordes avvägningar mellan vittnen som gjorde gällande att mannen inte hälsade överhuvudtaget. Och mannes vittnesbörd där han förklarade att han hälsade genom att lägga handen på hjärtat och nicka? Det man kom fram till var att mannen hälsat på sitt sätt och dessutom förklarat för kvinnan varför han hälsade som han gjorde. Och sista kommentaren kring halva befolkningen som behandlas som luft. Du måste mena hela befolkningen, eftersom kvinnor hälsar på okända män på samma sätt. Eller tänker jag fel?

Camilla Grepe sa...

Som du ser uppehåller jag mig enbart vid vittnesmålen och inte vad tingsrätten valde att tro.

Sen förstår jag inte vad du menar: "eftersom kvinnor hälsar på okända män på samma sätt". Är det ett faktum enligt dig att kvinnor inte hälsar på män om de är muslimer?

David sa...

Hej igen,
Vad tingsrätten valde att tro tycker jag är ganska viktigt i sammanhanget. Det kan ju visa på att mannen i fråga hälsade artigt, eller är det en orimlig slutsats?

Vad jag vet så hälsar nästan alla muslimer på det sätt som hälsas på vanligen. Några enstaka gör det inte, och då hälsar kvinnor och män på samma sätt gentemot okända av annat kön. Handen på hjärtat och en lätt nick. Alltså hälsar även vissa muslimska kvinnor på samma sätt som vissa muslimska män. Men detta är alltså felaktigt enligt dig?

Camilla Grepe sa...

Att tingsrätten valde att tro på ett visst sätt, skriver inte om historien. Även en tingsrätt kan bedöma vittnesmål fel. Alltså finns det fortfarande ett utrymme för att övriga vittnesmål var korrekta.

I andra stycket syftar du fel. Jag utgick från antagandet att mannen inte hälsade alls. Dvs att han höll händerna på ryggen och tittade i golvet för att undvika att se kvinnan i ögonen. Det var om DETTA jag skrev i sista stycket i mitt inlägg.

Jag har alltså INTE skrivit att den muslimska hälsningen i sig är fel. Tvärtom försvarade jag den muslimska hälsningen när jag skrev:

"Det är tråkigt om den här händelsen blir ett underkännande av något speciellt sätt att hälsa. En artig och vänlig hälsning är ju just detta, oavsett hur den gestaltas. Att vägra hälsa är däremot alltid oartig och förnedrande mot den som förvägras hälsningen. Det är det som är meningen. Man signalerar att den andre inte finns. "Du är luft för mig".

Camilla Grepe sa...

Tillägg: Det ökar naturligtvis trovärdigheten om den muslimska hälsningen praktiseras lika oavsett om personen hälsar på en man eller en kvinna.

David sa...

Ok, då förstår jag vad du menar. Och jag kan inte annat än att hålla med. Vi ska alla visa respekt mot varandra. Hade mannen varit oartig och tittat ned i marken är det en sak. Hälsade mannen artigt och förklarade dessutom varför han hälsar som han gör, då blir ju saken en annan. Ord står mot ord, och Arbetsförmedlingen kunde inte styrka att mannen uppträtt oartigt och respektlöst. Tvärt om kunde det beläggas att mannen uppträtt artigt och med respekt till kvinnan. Därav domen. Men det är en intressant principiell diskussion som är viktig som du tar upp...

Camilla Grepe sa...

Tack, David. Vi verkar vara överens. Debatten lär fortsätta, med eller utan vår medverkan.

Anonym sa...

Hej
Den kvinnliga schefen kände sig kränkt då han hälsade på alla de andra utom henne.
Hur kan du David kalla det för respekt för kvinnan!???
Hoppas att hon slängde ut honom med buller och bång , det hade jag gjort.
vänligen, Eva-Marie

David sa...

Absolut! ;)
Och precis som du inledningsvis skriver, det döljer sig en djupare innebörd bakom domen som är intressant att följa....

Anonym sa...

Konsekvensen av domen med den muslimske mannen som vägrade handhälsa på en kvinnlig vd och som han motiverade med att han var en starkt troende muslim och därför inte enligt sin personliga tolkning av islam kunde vidröra eller ta obekanta kvinnor i handen, är att en icke-muslim som uppträtt på exakt samma sätt gentemot den kvinnliga vd:n och därför inte heller hade erbjudits en praktikplats, inte hade företrätts av DO då denne inte hade kunnat hänvisa till någon religion.

Man frågar sig då vem som är diskriminerad.

Inte en enda gång har jag hört eller läst att någon självutnämnd företrädare för "alla" muslimer i Sverige kunnat redogöra för var någonstans i Koranen det står att muslimska män inte får beröra eller handhälsa på obekanta kvinnor.

Det är inte utan att man drar på mungiporna i ett småleende över att vuxna muslimska män inte kommit över småpojkårens ”tjejbaciller”.

Märkligt är också att när svenska män ignorerar kvinnor kallas det för härskarteknik, men när en muslimsk man gör samma sak så godtas kränkningen med hänvisning till islam.

Självklart får man ha en personlig tro, men religionsfriheten kan inte användas som "slagträ" för en personlig tolkning av Koranen, eller Bibeln. Det är missbruk av religionsfriheten. Som bland annat därför bör strykas ur grundlagen och för att icke-troende får ”nöja sig med” övriga grundlagsskyddade rättigheter som yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och föreningsfrihet. Alternativt får vi införa ett särskilt grundlagsskydd för icke-troende.

I min till svenska översatta Koran står i Sura 4:46: och i Sura 5:9: ”Och om ……. någon av eder kommer från avträdet eller I haft beröring med kvinnor ……… , och i Sura 2:222 angående
”månadsreningen”: ”De spörja dig om ock angående månadsreningen. Säg: Det är en olägenhet; undviken alltså kvinnorna under reningen och kommen icke vid dem, förrän de blivit rena!”.

Kanske är det den texten i Koranen som åberopas av ortodoxa muslimska män, och då förstår jag att man håller tyst.

Det borde vara provocerande för vilken kvinna som helst (och också för oortodoxa och icke muslimska män) och ett uppenbart diskrimineringsärende för DO att beröring av kvinnor i Koranen ur hygiensynpunkt jämförs med toalettbesök och menstruerande kvinnor i Koranen anses som ”orena”. Att vissa muslimska kvinnor praktiserar sedvänjan att inte handhälsa på obekanta män, som i Halal-TV, menar jag beror på att de blivit förledda.

Samma med hår- och ansiktsbeslöjning. I Sura 24:31 står att kvinnor ”må kasta sin slöja över sin barm och ej visa sina behag annat än för sina män ……… ”.

Finner ingenstans i Koranen belägg för att muslimska kvinnor bör dölja hår och ansikte.

Lasse

Anonym sa...

Rätt mycket sunt förnuft från Lasse tycker jag. Emellertid skulle jag själv inte särskilt mycket bry mig om VARFÖR en person hälsar på andra men inte på mig. Jag skulle inte bry mig ett smack vilken form av tabun eller andra tankar denna person hade. Och jag skulle definitivt inte anställa personen.
Låt oss nu säga att jag är övertygad nazist och väljer att hälsa med en Heil Hitler hälsning. Det kan förvisso ge upphov till en polisanmälan men det hör inte hit. Jag hälsar såsom jag tycker att man ska hälsa och har alltså inte gjort något fel, eller hur?