måndag 21 september 2009

Kyrkan angår inte

Att Frimodig kyrka och Sverigedemokraterna skulle gå framåt i kyrkovalet var ingen större överraskning. Men att valdeltagandet skull sjunka ytterligare förvånar mig. Uppmärksamheten har ju varit enorm jämfört med tidigare val. I år finns det dessutom frågor att ha en åsikt om. Jag kan inte se någon annan förklaring
än att folk resignerat.

Kanske har det varit lättare att masa sig till valurnorna om man
är emot samkönade äktenskap och vill släppa vigselrätten? Framgångarna för Fk och Sd tyder på det. I så fall är det mycket pinsamt för övriga partier som inte lyckats markera ett stöd för dessa frågor i ett ökat valdeltagande.

Statistiken över hur många som lämnar kyrkan i år kommer därför att bli intressant. En tydlig ökning av utträdena kan tolkas som att man tröttnat på spektaklet och vänder kyrkan ryggen.
Om utträdessiffrorna däremot ligger kvar på samma nivå som tidigare år, kan man anta att folk faktiskt inte bryr sig. Det finns viktigare saker att ägna sig åt. Kyrkan angår inte, den bara är.

DagenDagenSydsvenskanDagenDNSvD

3 kommentarer:

Ingemar sa...

Jag skulle gissa på det sistnämnda, d.v.s. att folk inte bryr sig.

Att folk i allmänhet inte ser kyrkan som en angelägenhet, även om de är medlemmar, är en sak. Vad som är desto märkligare är att dessa ointresserade personer inte heller bryr sig om att gå ur...

jennie sa...

Jag förstår inte detta med könsneutralaäktenskap ska vara en sådan svår fråga. Fråga prästerna och pastorena vad de anser. Vilka är villiga att viga dem? Ska det bli någon form av folkhets över detta. Läser vi i 3 mos 20, så stor det klart och tydligt att man inte ska leva så, men tiderna förändras. Frågan är om vi ska följa bibeln till punkt och pricka eller ta del av det vi ansers rätt.
Återigen hur vill de med vigselrätt ha det?
Ska kyrkan få grunda sig på Bibeln eller är det samhället, som ska avgöra. Tror vi på bibeln eller är det en sagobok? HUr mycket av det som står i den praktiserar vi idag och hur mycket är förlegat?
Själv vet jag faktiskt inte, därför slänger jag ut bollen till rullning..............

Emma Jacobsson sa...

Jag är kristen och har inte för avsikt att pracka på någon min tro. Jag läser Bibeln varje dag och tänker att den forskning som gjorts (varav mycket forskning gjorts av kristna och judiska "frommisar") om Bibeltexternas ursprung och historia är viktig. Att folk fortsätter sitt medlemsskap i Svenska kyrkan tror jag beror på en inre medvetenhet om att kyrkans roll för framväxten av frihet och rättigheter är stor. Kyrkan står inte för förtryck för alla. Inte heller står kyrkan för inskränkt blind tro på idiotiska formler.
Jag tror att de som är medlemmar, men inte röstar, upplever kristen tro som något som stöttar samhället i sin helhet, och att man uppfattar kyrkan som en institution som fångar upp människor som faller igenom "nätet" av socialtjänstens arbete, eller som blir orättvist behandlade av den s k "rättvisan". Då tänker jag på fängslade personer vars enda obundna försvarare om hur de har det som fångar, är fängelseprästen (Kan kyrka och humanister samverka på våra fängelser?)... eller asylsökande som fått avslag därför att de inte anses trovärdiga. Det görs mycket med humanistisk anda av vår Svenska kyrka.
Det vet medlemmarna och därför blir de kvar.
Om de sedan dyker upp och vill tillbe Jesus tillsammans med mig någon gång ibland på julnatten eller vid något dop, så är jag bara glad för den gemenskapen.
Att männskor är uppriktiga och följer sitt hjärta i sökande efter sanning, är bara något bra, också om de inte finner skäl att tro på något som skulle stämplas som religiöst. Och det är en kärnfråga i hur jag uppfattar hur Jesus talar till oss genom Bibeln; att vi skall vara ärliga och uppriktiga mot såväl oss själva, som mot varandra och gentemot Gud.