Helt i enlighet med Skolverkets riktlinjer?

Skolverket har sammanställt en PM om skolans möjlighet att besöka kyrkan. Efter en inledande text om bakgrund och regelverk finner man huvudrubriken: “Skolor och förskolors möjlighet att besöka kyrkan eller annan religiös lokal”.
Därunder finner man fyra underrubriker, varav den fjärde handlar om konfessionella skolor, så den utelämnar jag här. Övriga tre underrubriker handlar om villkoren då skolan besöker kyrkan i studiesyfte, som skolavslutning och vid religiösa högtider. Dessa underrubriker och relevanta delar av respektive textavsnitt lyder så här:

1. Man kan besöka en kyrka, moské eller synagoga inom ramen för undervisningen

”Undervisningen kan bedrivas i skolans lokaler men det är inget som hindrar att man i studiesyfte besöker en kyrka eller en moské eller en synagoga. Man kan till exempel besöka en kyrka för att studera hur advent firas inom kristendomen.
Sådana inslag i undervisningen ska självfallet för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund. Eleverna får inte heller tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär. I undervisningen kan även psalmer som anknyter till högtiden behandlas.”

2. Skolavslutning i en icke-konfessionell skola kan beroende på innehåll och utformning hållas i en kyrka

”Avslutningen får inte utformas så att det blir en religionsutövning för eleverna. Gränsen för när en skolavslutning är ett uttryck för religionsutövning måste bedömas från fall till fall. Skolinspektionen har i ett flertal tillsynsbeslut slagit fast att om skolavslutningen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och att det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse, kan skolavslutning ske i kyrkan. Det är dock möjligt att sjunga “Den blomstertid nu kommer”, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen med skolavslutning.”

3. Även högtider med utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner kan uppmärksammas i en icke-konfessionell skola

”Det är inget som hindrar att man inom utbildningen uppmärksammar traditioner i det svenska samhället även om dessa har en utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner. Även sådana inslag måste dock utformas med beaktande av skollagens bestämmelser om en ickekonfessionell utbildning. En skola kan således uppmärksamma advent till exempel genom att tända ljus eller ha adventsljusstakar. Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap.”

Nu ska vi applicera detta på Vikingaskolan i Haninge, som jag skrev om i föregående inlägg. Notera att endast punkt 2. och 3. uttryckligen säger ifrån att varken bön, välsignelse eller trosbekännelse får förekomma. Detta nämns inte i stycke 1. som endast säger att elever inte får tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär, (vilket i sig bekräftar att inslag av bekännelsekaraktär faktiskt kan förekomma vid detta tillfälle).

Anmärkningsvärt nog så har både punkt 1. och 3. exemplifierats med advent, men med den skillnaden att i punkt 1. studerar man hur advent firas inom kristendomen, medan man i punkt 3.  uppmärksammar traditionen med advent. En viktig skillnad ska det visa sig. Dessutom ska studiebesöket enligt punkt 1. för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund.

Den enda tolkning man kan göra av detta, är att det alltså är fullt möjligt att gå på advent varje år, åberopandes att det är studiebesök. Dessutom kan det vara årligen återkommande, traditionsenliga, studiebesök, vilket rektorn på Vikingaskolan tydligt förklarat. Vi kan nu se att Haninge åberopat punkt 1. och att Skolinspektionen accepterat detta. Själv vill jag hävda att Vikingaskolan ägnat sig åt punkt 3. men åberopandes punkt 1. Det vill säga, uppmärksammat traditionen advent under sken av att det är ett studiebesök. Detta årligen återkommande studiebesök, säger rektor Kant, är en tradition i sig. Rektor Kants vrängande och krängande är inte snyggt, men har förvisso varit framgångsrikt. Han och Skolinspektionen har visat att det visst är möjligt att ta med barn till kyrkan där prästen ber och välsignar - barnen kan ju välja att inte ta emot välsignelsen!

Det är nu frågan infinner sig - var Skolverkets jurister medvetna om den här luckan i regelverket när riktlinjerna togs fram? Skolinspektionen har godkänt Haninge med hänvisning till Skolverkets PM. Är detta då ett prejudikat för landets skolor att rätta sig efter? Vi kan i så fall  se fram emot en strid ström av studiebesök vid allehanda religiösa högtider. När präster säger “ni behöver inte ta emot min välsignelse” friskrivs skolan från ansvar. Lärarens eventuella för- och efterarbetning vet vi faktiskt ingenting om. Tvärtom kan vi med fog misstänka att den lärare som gärna går med sina elever på religiösa högtider, kommer att ge en lätt vinklad syn på saken. Vi kan se på rektor Kants argument i artiklarna i Dagen, att åtminstone han har en tydlig agenda.

En omvänd tolkning är att Skolverket varit mycket väl medvetet om detta kryphål när riktlinjerna togs fram. Det vill säga att man med åberopande av punkt 1. skulle kunna göra sakliga och vetenskapligt grundade studiebesök i kyrkan på advent, med bön och välsignelse, till skillnad från vid punkt 3. då gudstjänsterna avskalats dessa grundläggande attribut. En invändning mot detta är att advent inte kan vara föremål för studiebesök på skoltid, då denna högtid de facto infaller på en söndag. Kyrkans erbjudande kommer då alltid att vara en fredagsbön som substitut och med skolbarn som enda målgrupp.

Ytterligare en intressant aspekt på det senare fallet, alltså att Skolverket medvetet utformat regelverket på detta sätt, är den utredning som Utbildningsdepartementet initierat. Den behandlar möjligheterna att ändra i skollagen för att tillåta skolor att besöka kyrkor vid religiösa högtider. När detta skrivs har utredningen ännu inte presenterats. Men om Skolverket redan har öppnat för detta, sparkar Jan Björklund in en öppen dörr.