I dagens
SvD går Per Gudmundson på spaning efter svensk politiks motsvarighet till Sarah Palin. Först frågar jag mig: Varför? Varför inte lika gärna leta efter svensk politiks
manliga motsvarighet till Sarah Palin? För om det handlar om vackra politiker att känslomässigt gå i spinn på, så återstår mycket att önska på den kanten.
Sen tänker jag att det kanske är samma fenomen som den våta drömmen om bombnedslaget som gör entré i killarnas omklädningsrum: Tanken kittlar så skönt.
Som kvinna vet man att en utmärkande egenskap för män är deras ständiga inre dialog mellan hjärnkontoret och den lille vännen som de har mellan benen. Vid starka stimuli uppstår blodtrycksfall och syrebrist i hjärnkontoret och vännen tar över kommandot.
Därför får vi hoppas att inte heller amerikanska män kommer att rösta med könet när den första upphetsningen har lagt sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar