Kanske ser vi början på en ny trend när Roland Utbult byter parti från Fp till Kd? Det är i så fall en utveckling med flera vinnare.
Folkpartiet har historiskt bestått av två falanger; den liberala och den frisinnade. Den senare har med tiden alltmer kommit att likna Kristdemokraterna i en profil där tyngdpunkten ligger på kärnfamiljens väl och ve med kristna förtecken och värderingar.
Det finns ett stort intresse för en liberal politik, men när varje försök att närma sig Fp slutar med att man bildlikt hamnar i knä på frikyrkofolk är det risk att väljarkåren börjar misströsta. För Folkparti bör det alltså vara en fördel att renodla sitt liberala budskap och slippa tala med kluven tunga.
För Kd innebär det här å andra sidan ett välbehövligt tillskott av nya namn. Den verkliga faran för Kd idag är att partiet alltmer börja framstå som en politisk kanal för Livets Ord. En sådan utveckling skulle vara svår att vända och antagligen placera partiet på en stabil nivå under fyraprocentspärren.
För Alliansen är det viktigt att ha med sig Kd. Ett Kd utanför riksdagen skulle alltid innebär borgerliga röster i sjön. En ”avkristning” av Fp och en ”påkristning” av Kd skulle alltså i bästa fall innebära uppsving för båda. Sen kan man som sekulär beklaga att religion överhuvudtaget ska utgöra grund för politik.
Per Petterssons blogginlägg om Utbult
Bengt Held gör en bra fördjupning i ämnet på sin blogg
Trelleborgs AllehandaAftonbladetAftonbladetGTSydsvenskanSmp
DagenDagenDagenDagenDagenDagenDagenDagen
Dagen
torsdag 13 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Visst är det synd att religion utgör grund för politik. Det verkar ju som om Utbult lämnar FP för att han har "fel" livsåskådning.
Själv tycker jag att det är trist att han ser sig tvingad att lämna FP, men jag lämnade samma parti av samma anledning. Man kan tydligen inte vara troende kristen och folkpartist på samma gång.
Om man inte kan vara troende kristen och folkpartist på samma gång, så tycker jag att man skall lämna politiken. För övrigt tycker jag att du Camilla har rätt i det mesta i detta inlägg.
Jag begriper inte varför kristna inte ska få vara (kunna vara) politiskt verksamma.
Det känns som en oliberal inställning.
Att de dessutom inte skulle platsa i ett liberalt parti är än mera obegripligt.
Partier ska inte förkunna en religion. Men kristna (o andra trosbekännare) ska ha all rätt att i praktisk politik få agera för de värderingar som de har som kristna och i det ideologiska sammanhang som känns riktigt för dem.
Skicka en kommentar