Hur många yrkeskategorier skulle accepterar att bli omyndigförklarade av en fristående organisation,
på det sätt som idag sker med skolans folk?
”Vi är experter på det här” säger prästerna och går in i religionsundervisningen för att lära eleverna hur det egentligen förhåller sig med gud, moralen och meningen med livet.
”Vi är experter på det här” säger prästerna och tar över värdegrunds- och anti-mobbningsarbetet.
”Vi är experter på det här” säger prästerna, stegar in i elevvårdsteamen och sätter sig att invänta nästa katastrof.
För hur svårt är det inte att säga nej tack till den som oegennyttigt och människokärt ställt sin tid och sitt arbete till förfogande? Lite snällare, lite godare, lite heligare. Lite lagom himmelskt så där?
Men när prästerskapet talar klartext och säger att religionen inte ska läras utan upplevas, då är det dags att tacka för hjälpen och för den tid som varit. Då är det dags att vägarna skiljs.
Om staten klarade att gå skilda vägar med kyrkan,
så kan skolan säkert klara samma sak själv.
På återseende i kyrkan - när vi själva vill.
Nerikes Allehanda: "Verksamheten strider inte mot läroplanen"
Nerikes Allehanda: "Olika bud om skolpastorns roll"
Bibeläventyret
fredag 23 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
2 kommentarer:
De skolor jag gått på och verkat i har tack och lov inte överlåtit religionsundervisning till präster. Bibeläventyr kanske inte är så vanliga här uppe...
Vad gäller skola och religion så finns annars saker att kritisera i den svenska skolans styrdokument, men det ska jag själv ta upp på min blogg vad det lider.
Förresten Camilla: länken till NA-artikeln verkar vara död!
Tack för påpekandet. Länkar har en tendens att dö när tidningarna rotar om i sina system... Nu finns de där i alla fall.
Frågan om läroplanens hänvisning till "kristen etik" är knepig. Intressant nog så avrådde teologer från formuleringen när läroplanen antogs 1994: De ansåg att det inte går att definiera vad "kristen etik" specifikt är, det kan betyda nästan vad som helst. Och omvänt: Den allmängiltiga innebörd man försvarar begreppet med finns ju i alla religioner, nämligen den att man ska vara mot andra som man själv vill bli bemött. Så varför då utpeka den som specifikt kristen?
Skicka en kommentar