Kasta en våt svamp på din präst

Att slänga en våt svamp i nyllet på kyrkoherde Nylén var en av attraktionerna när Oskarshamns församling firade i Stadsparken häromsistens. Jag tycker synd om Svenska kyrkans präster. För vilken annan yrkeskår skulle det vara lika roligt att slänga våta svampar på? Husläkaren? Busschauffören? Elektrikern? Nej, just det. Föga humorpotential i någondera fallet. För den som inte är omgiven av en nimbus och aura av högtravande allvar går det inte att driva med. Men med prästerskapet går det bra.

Det är något speciellt med just präster som gör det så lockande att knöka in just dem i humorfacket. Det går alldeles utmärkt om man får tro kyrkan själv. Några av oss skrattar mest åt deras mer spontana klavertramp, men själva verkar de ha en uttalad förkärlek till clownerierna.

Humor fungerar som bekant bara om man slår uppåt. Så efter århundraden av religiöst förtryck kan en blöt svamp sitta bra. Men nu kvider det inom organisationen Svenska kyrkan. Den rämnar i dragkamp mellan folklighetens anpassliga pellejönsar och det lilla fåtal som fortfarande drivs av gudstro och kall, inramat av sakral värdighet. Så man kan man inte annat än tycka synd om dem.

Ibland roar jag mig med att gå in på olika religiösa bloggar. Själva spännvidden är så roande – faktiskt kan man undra om de ens tillhör samma religion? Hur som helst, Teologiskt Forum är en favorit. Här fördjupar man sig i teologiskt hårklyveri på högsta nivå. Jag skulle bra gärna vilja veta hur de herrarna ställer sig till ett outtalat krav att ställa upp som driftkucku i Stadsparken, om de i sinom tid tillträder ett präst- eller pastorsämbete?