onsdag 11 mars 2009

Om en lem är dig till förtret...

"Om en lem är dig till förtret, så skär av den." Är det den slutliga lösningen för den allt mera omvittnade pedofilskandalen inom Katolska kyrkan? Idag såg jag filmen "Fräls oss ifrån ondo" och fick en chockartad inblick i en översexualiserad maktstruktur. Katolska präster ska ha hållit på så här sedan 300-talet.
Hur många hundratusentals barn har fått sina liv förstörda
genom Katolska kyrkans historia?

Vatikanen har ju smak för det definitiva, så varför inte satsa på en slutlig lösning av problemet? De ska ju ändå inte använda sig av den där lille mellan benen. Varför då tvingas leva med detta ständiga dubbelkommando, när några raska snitt med skalpellen kan lösa problemet?

Ja, ursäkta om mina funderingar får några av er att reflexmässigt slå ihop benen så det klapprar om knäskålarna, men som mamma kan jag inte låta bli att reagera. Kör varenda en av dem i flistuggen, sa min egen mamma. Bra förslag. Roms lösspringande hundar låter sig säkert väl smaka.

SvD

2 kommentarer:

Bitte sa...

Inte finns det fler pedofiler inom katolska kyrkan än någon annanstans. Det är ju bara naivt att tro det. De flesta katolska präster är faktiskt fullkomligt normala. Påståendet att kyrkans maktstruktur och kommunionen är en förutsättning för pedofili är bisarr. Kollar du statistiken kommer du att finna att det finns minst lika många pedofiler bland ateister (procentuellt).

Inte för att jag försvarar de pedofiler som finns inom kyrkan - tvärtom. Men att kyrkans oförmåga att handskas med detta skulle bero på någon sorts ondska och illvilja stämmer ju inte. Det handlar snarare om svårigheten att förstå sjukdomen pedofili - en svårighet som för övrigt resten av samhället också upplevt i precis samma utsträckning!

Camilla Grepe sa...

Har du läst Annika Borgs krönika i Kyrkans Tidning den 19 mars?

"Det är ganska sällan man sitter stum i en och en halv timme framför sin tv-apparat. Men häromveckan sändes en långfilm om katolska prästers pågående sexövergrepp mot barn.

Den kyrkliga miljön är riggad på det sättet att tillgången till barn, ungdomar och människor i nöd ständigt finns att tillgå för den som behöver dem sexuellt.
Teologin är riggad så att frälsningen förvaltas av kyrkan och prästen representerar Kristus i bokstavlig mening.
Det blir övergrepp i Guds namn.

Och sakta växer en isande skrämmande insikt fram hos oss som sitter förstelnade i soffan: mängden övergrepp, och mängden präster som begår dem, vittnar om att systemet, det teologiska och kyrkliga, finns just för att få tillgång till sex. Sedan gör celibat och annat att det förvärras. Men sexualiteten har sökt sitt system."