Favorit i repris: En gudstjänst för mycket

I en tid när inte ens skolbarn tvingas att fira skolavslutning i kyrkan, undrar vi när Sveriges riksdagsledamöter får motsvarande frihet vid riksmötets öppnande?

Tidigare års kallelse till gudstjänst i Storkyrkan är numera ändrad till en inbjudan. Ett steg i rätt riktning. För det finns anledning att påminna om regeringsformens inledande skrivning: All offentlig makt i Sverige utgår från folket. En riksdagsledamot har valts till ett politiskt förtroendeuppdrag som representant i en lagstiftande församling. Riksdagen bör därför stå emot de krafter som hävdar att: All makt utgår från Gud. Speciellt då kyrkans första budord strider mot religionsfriheten.

Staten och Svenska kyrkan gick skilda vägar år 2000. Det är hög tid att den insikten även når talmannen och riksdagsdirektören. Eller som någon sa: Vi har fattat ett beslut, men inte dess innebörd. När talmannen och riksdagsdirektören inbjuder till gudstjänst, så undrar man vem som givit dem uppdraget att agera ombud för ett trossamfund? Och varför trycks en inbjudan till gudstjänst och gudstjänstprogram i riksdagstryckeriet?

Agerar riksdagen i ett konstitutionellt vakuum i kölvattnet på kyrka-statseparationen? Ja, det verkar faktiskt så. Riksdagens utredningstjänst bekräftar att traditionen med riksdagsgudstjänster är oreglerad, vilket aktualiserar behovet av en konstitutionsdomstol. Grundlagsutredningen har anledning att titta närmare på det.

Av talmannen krävs att han är politiskt neutral i riksdagen. Han ska också vara religiöst neutral. Inte heller riksdagsdirektören får utsätta riksdagen för politisk eller religiös påverkan. Det är en kränkning av de politiskt valda ledamöternas integritet, att de ska behöva ta ställning till om de vill delta i en gudstjänst - eller avstå.

En lojalitetskonflikt uppstår för statsminister, regering och riksdagsledamöter eftersom kungafamiljen närvarar i Storkyrkan. Det är den enda familj i Sverige som inte har religionsfrihet.
I bodelningen mellan staten och kyrkan fick kyrkan behålla kungen och makten över hans trostillhörighet. Kyrkan utnyttjar detta. I väntan på att även kungafamiljen får religionsfrihet, bör riksdagen känna sig fri att hålla riksmötets öppnande sekulärt.

Kyrkan agerar politiskt korrekt, men det spelar ingen roll hur många imamer, rabbiner, katoliker eller missionsförbundare man än bjuder in att medverka i gudstjänsten. Det leder ändå bara till ett oundvikligt gränsdragningsproblem. Vilka trossamfund ska i framtiden passera nålsögat? Det finns 74 fristående trossamfund, så var drar man gränsen och på vilka kriterier? När kommer turen till Scientologerna och Svenska Asatrosamfundet?

Riksdagens lojalitetsförklaring i Storkyrkan är passé. I en tid när religiösa krafter gör sig gällande, är det fel väg att försvara sig med traditioner. Sverigedemokraterna surfar på en främlingsfientlighet där religion spelar en betydande roll. Det bästa försvaret mot dessa krafter är ett sekulärt och religionsneutralt samhälle.

Det är först när vi kan skicka våra barn till samma skolor och våra riksdagsledamöter till riksmötets öppnande - utan att någon av dem ska behöva göra våld på sin livsåskådning - som vi har nått det målet.


Göran Rydland och Camilla Grepe

Texten är publicerad i Sydsvenskan 2008

DN
SvD
SvD