måndag 4 januari 2010

En icke-konfessionell skola?

Debattartikel publicerad i Västerbottens-kuriren 29 dec. 2009
Henry Andersson svarar mig i VK den 12 jan. 2010
Ytterligare en insändartext finns i kommentarerna.
.

8 kommentarer:

Ingemar sa...

En replik signerad Lennart Jacobson fanns i VK den 11/1 2010, men den är av någon anledning ej utlagd på nätet...

Lennart sa...

Du kan få den här.

REPLIK ANGÅENDE KRISTNA SKOLOR

Gång efter annan dyker kritiska åsikter om så kallade ”konfessionella” skolor upp i debatten. Så skedde även häromdagen i VK i en artikel av Camilla Grepe. Hon ondgör sig återigen över dessa skolor utan att egentligen säga varför. En hemsk sak var i alla fall tydligen de dubbla kärleksbuden och de tio budorden. Men det finns ingen allmän god etik utan en grundläggande tro. Och vill inte ha någon hänvisning till kristen tro i skolplanen, trots att det är en objektiv sanning att vår demokrati bygger på kristen tro.

Grepe vill ha bort de kristna skolorna eller göra om dem så att de blir exakt likadana som de kommunala, dvs sekulära. Som om sekulära (ateistiska) skolor bevisligen vore bättre eller hade bättre åsikter än kristna.

Jag vill ställa följande frågor till henne.

1. Vad beror det på att de allra värsta förtryckar- och mördarregimerna varit ateistiska eller sekulära (oftast kommunistiska), som Sovjetunionen, Kina, Kambodja, Etiopien, Nazityskland och Kuba.
2. Vad beror det på att inget islamskt eller buddistiskt land har verklig demokrati?
3. Vad beror det på att alla de främsta demokratierna med den allra största friheten, högsta standarden och de mest uttalade mänskliga rättigheterna alla är byggda på kristen protestantisk grund, Sverige, Norge, Finland, Danmark, Holland, England, USA, Kanada och Australien? Av övriga demokratier är de flesta katolska eller ortodoxa.
4. Vad beror det på att demokratin just har växt särskilt väl i dessa länder där kristna frikyrkliga väckelserörelser varit som starkast? Kan der bero på att de fått kämpa för frihet mot en överhetskyrka för att få tro vad de vill och utöva sin tro?
5. Vad beror det på att upplysningstidens filosofer och vetenskapsmän, som t ex humanisterna hänvisar till, alla hade en kristen bakgrund? De flesta var uttalat troende men alla hade en kristen bakgrund och levde i en kristen kontext. Varför är nästan all teknisk utveckling än idag koncentrerad till väst?
6. Varför är nästan alla hjälporganisationer kristna och frikyrkliga eller åtminstone grundade av kristna, Röda Korset, Rädda Barnen, Läkarmissionen, Hoppets Stjärna, Erikshjälpen, PMU, Bröd till bröder, Lutherhjälpen m fl? (Röda halvmånen är Röda korset, men får inte kallas det i islamska länder och har fått dispens att kallas Röda halvmånen…)
7. Varför lyckas just de kristet baserade skolorna bättre än andra (Källa Sv kommuner och landsting)? Varför mår barnen där rent generellt bättre än i de kommunala skolorna?
8. OM skolorna nu skall vara öppna för alla olika trosuppfattningar, varför får då inte även kristna skolor finnas? Varför måste vi som har en religiös tro underordna oss en ensidigt ateistisk trosåskådning i skolundervisningen? Vi tvingar ingen att gå i en kristen skola. Vi är så nöjda om bara de kommunala skolorna objektivt undervisar om olika trosåskådningar, dock inte ensidigt ateism som vore den en allmän sanning.


Med vänlig hälsning
Lennart Jacobson

Camilla Grepe sa...

@Lennart

Du inleder så här:
"Gång efter annan dyker kritiska åsikter om så kallade ”konfessionella” skolor upp i debatten. Så skedde även häromdagen i VK i en artikel av Camilla Grepe. Hon ondgör sig återigen över dessa skolor utan att egentligen säga varför."

Hade du givit dig tid att läsa ordentligt så hade du upptäckt att jag skriver om icke-konfessionella skolor. Vad ni gör i de kristna friskolorna rör mig inte i ryggen, så länge jag inte behöver ha mina barn där.

Den icke-konfessionella skolan ska INTE fostra eleverna i vare sig religion eller ateism utan förmedla fakta. Dessa fakta OM religioner (och även innebörden av ateism etc.) ska skolan lära ut i religionskunskapen. Religiös tro ska vara en privatsak och frågan om gudarnas eventuella existens hör inte hemma i den icke-konfessionella skolan.

Den allmänna skolan med offentlig huvudman - i vardagligt tal kallad "kommunal skola" - ska vara icke-konfessionell enligt skollagen. Min debattext uppmärksammar en inkonsekvens i förarbetena i förslaget till ny skollag. Detta kan synas oviktigt, men har stor betydelse den dagen skollagen ska tolkas och man går till förarbetena för att se lagstiftarens intention.

Den åberopade formuleringen i Lpo 94 ges en större tyngd när den dyker upp i en lag mot tidigare enbart i förordning. I upprepade fall har man från kristet håll hänvisat till denna formulering för att motivera sin närvaro i skolorna med Bibeläventyr, skolpräster, skolpastorer och skolkyrkor. Den utvecklingen kan i värsta fall gynnas av en otydlig lag.

Eller för att sammanfatta frågan: Hur mycket konfessionella aktiviteter kan man kunna acceptera i en icke-konfessionell skola, om den fortfarande ska kunna kallas icke-konfessionell?

Anonym sa...

Skulle vara intressant att få svar på frågorna 1-8 dock?

Camilla Grepe sa...

@ Anonym

Glöm för all del inte den nionde frågan - finns Gud?

Anonym sa...

Svar på nionde frågan: Ja, Gud finns.

Camilla Grepe sa...

Vilken av dem?

Anonym sa...

Lennart är tydligen helt okunnig om att exempelvis Japan är en demokrati.- Han verkar också okunnig om Hitlers "positiva kristendom". Vidare kan man väl konstatera att de krig som förs nu är inom eller mellan länder med utprägalt religiöst samhälle. Monoteistiskt då e3ftersom de är mest intoleranta. Vad beror det på, Lennart att just i de protestantiska länderna har religionen svagast ställning? Beror det inte på att protestantismen är så kraftlös att vi kunnat bryta oss loss, blivit sekulariserade och fått demokrati? För visst var vi ,mer eligiösa på 1800-talet och mindre demokratiska? Visst var det protestantiska USA det sista land ii väst som avskaffader slaveriet?
Oc nej, demokratin bygger verkligen inte på kristendomen!