måndag 2 juli 2012

Antje Jackeléns krokodiltårar


Lundabiskopen Antje Jackelén gråter ut i Sydsvenskan och citeras i Dagen under rubriken: ”Troende mobbas”. Hon skriver:
 
”Att betrakta troende människor som något exotiskt, som folk som tror på konstiga saker, äter konstig mat på konstiga tider och klär sig konstigt är en högre form av mobbning.” 

Själv konstaterar jag att hon själv tror på övernaturliga väsen, äter det övernaturliga väsendets symboliska kött och blod och går stundom går klädd i en färgglad klänning med tillhörande rolig mössa. Jag konstaterar detta och sällar mig därmed oundvikligen till den mängd, som enligt biskop Antje, ägnar sig åt en ”högre form av mobbning.”

Biskop Antje skriver att en modern, demokratisk stat självklart ska vara sekulär och tillägger:

”Men samhället är inte sekulärt så länge det finns troende människor. Samtidigt mår den sekulära, demokratiska staten gott av att dess medborgare vårdar sina kulturella och religiösa rötter. Rotlösa människor är sämre demokrater. De faller lättare offer för extrema och fundamentalistiska rörelser.” 

Här måste jag rannsaka mig själv; Jag vårdar inte mina religiösa rötter (att jag är synnerligen medveten om dem är en annan sak), jag är därmed i detta avseende ”rotlös och en sämre demokrat” enligt biskop Antje. Dessutom riskerar jag att falla offer för ”extrema och fundamentalistiska rörelser.” Hmm..? Fundamentalistisk ateist?? Jo, det har jag fått höra några gånger. Dålig demokrat? Det får andra avgöra, men min tilltro till rättssamhällets lagar framför klan- och stamsamhällets förkärlek till tvingande traditioner är omvittnad.

Biskop Antje skriver vidare att:

”när religionsfrihet infördes i Sverige blev det först och främst en fråga om frihet från religion (sic!). Friheten till religion hanteras fortfarande ganska tafatt. Det märks på debatten om skolavslutningar.” 

Alltså, nu måste jag få protestera mot biskopens grumliga rättsuppfattning. Skolavslutningar ska inte handla om någons frihet till religion på någon annans bekostnad överhuvudtaget. Frihet till religion är en rättighet som tillkommer den enskilde individen. Vet inte biskopen det? Vi som inte vill vara delaktiga i religionsutövandet måste få slippa delta. Biskopen gör sig annars till tolk för en uppfattning som, lite förenklat, skulle kunna formuleras: ”För helvete, ni fick er jävla religionsfrihet, men det var aldrig meningen att ni skulle lämna kyrkan, era svikare!”

Men som man säger: Shit happens. Lyd ett gott råd, biskop Antje, torka krokodiltårarna, bryt ihop och gå vidare.


Bloggar:
Ulf Gustafsson kommenterar på Humanistbloggen Antje Jackeléns försök att förtydliga sig i Sydsvenskan.

2 kommentarer:

Creutz sa...

Lysande! Lysande!

Anonym sa...

Jag tycker det är en ovanifrån- och besserwissermentalitet när biskop Antje i sin röriga artikel skriver: "Hur får tumörforskaren uppleva att livet handlar om mer än molekyler och jagande efter större forskningsanslag?" eller när hon beskriver styrelsekvinnans arbete.

Det är väl Antje och hennes kyrka som ska komma in och ge detta som saknas? Jag tror många av dessa forskare har ett rikt liv, spännande arbete och upplever mening. Alla känner nog inte igen biskopens beskrivning av deras arbete och kanske livsuppgift.

Gud är större;) så det finns hopp att biskop Antje med tiden ska få sig förunnat lite ödmjukhet och fantasi;) /Olof Olsson