onsdag 8 september 2010
Utan indoktrinering, ingen tro
Det är lika avslöjande varje gång man får läsa dessa oförblommerat uppriktiga vittnesmål om hur den kristna tron ska föras i arv från en generation till nästa. Jag vill verkligen rekommendera läsning av detta inlägg i ämnet. Det krävs uppenbarligen en rejäl dos av indoktrinering i unga år, för att tron ska befästas?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
20 kommentarer:
Det har du rätt i. Tänkte inte själv på det.
Enligt boken så har de barn som fått välja själv valt att lämna. Det säger en hel det tycker jag.
Beror på vad man själv vill ha ut av artikeln.
Är man negativt inställd till tro så kan man se på det så.
Är man positivt inställd så kan det vara en påminnelse om att en kristen tro som inte får den plats i ens liv den borde ha blir en börda i livet istället för att hjälpa än att bära livet.
Tillhör ne familj med syskon, resp och barn/barnbarn på 150 personer. Alla är troende.
Vi har blivit påprackad tron, men samtidigt har tron varit väldigt viktig i familjen.
Som sagt, påverkar föräldrarna inte så gör någon annan det. Älskar man sina barn vill man ge dem det man tycke rär viktigast i livet. Och det är den kristna tron.
Och det här upprörs du över? Bara det här? I artikeln utgår de i alla fall ifrån att barnen ska få välja. Det handlar inte om tvång.
Ser du verkligen kristendomen som den starkaste religiösa kraften i dagens Sverige?
Jag anar att du är trött på att få frågor om din syn på islam, men om du inte tar ställning till den religiösa väckelse vi ser inom islam måste jag nog jämföra dig med en viss långhalsad fågel.
Men du är inte ensam. De flesta liberaler duckar för den här frågan och går till häftiga attacker mot kristendomen – som jag faktiskt upplever som ganska avväpnad och tandlös. Jag har haft min politiska hemort i det liberala lägret. Jag har hånat nationalism och förespråkat helt fri migration, men verkligheten har tvingat sig på och tvingat mig att ändra åsikt. Det var en smärtsam process och jag förstår att många gör motstånd mot att se verkligheten och de verkliga hoten mot friheten.
@Anna
Av två onda ting behöver man inte välja endera.
Nej, men det är ju tydligen det du gör. Jag har aldrig sett att du har skrivit nåt kritiskt om islams ökande närvaro i Sverige.
@Anna
Då har du läst slarvigt.
Om kristen tro inte är sann då bör ingen tro på det.
Om kristen tro är sanna då bör alla få höra det.
@Anders
Är det inte läran som ska vara sann? Den kristna tron (uttryckt genom dess utövare) håller sig med ett alltför flexibelt förhållningssätt gentemot urkunderna och dogmerna, för att ens med bästa vilja kunna benämnas "sann".
Om det finns goda skäl att tro att Jesus har uppstått från de döda då bör vi också tro att det är sant. Då finns det anledning att berätta om detta för andra eftersom det har konsekvenser för alla människor.
@Anders
Det finns inga skäl att tro att någon som faktiskt har dött senare har återuppstått. Det är en myt, en saga. Folk har tagit den till sig eftersom döden är så sorglig och definitiv.
Camilla, det finns goda skäl att tro att Jesus har uppstått.
Graven var tom!
Det finns namgivna vittnen som sett honom.
Lärjungarnas förvandling efter uppståndelsen.
Den kristna trons framväxt.
Döden är sorglig, javisst, men den är inte definitiv tack vare Jesus. Det är det som är det glada budskapet!
@Anders
Precis. Det är det knepiga med er religiösa: Ni tror på sagor. Fine, fortsätt gärna med det, men håll oss andra utanför.
@Camilla
Jag förstår att du tror det - det framgår ganska tydligt. Vilka argumet har du för att det skulle vara som du säger - sagor alltså?
@Anders
Tror du själv på talande ormar och att människor skulle bli niohundra år?
@Anders
Jag tror bestämt du måste börja anlägga ett mer kritiskt perspektiv gentemot din heliga bok.
Bara för att en religiös urkund påstår en viss sak, så betyder det inte att saken är sann, alldeles oavsett om det rör sig om påstått tomma gravar, namngivna vittnen, beskrivningar av lärjungars förändring eller något annat.
Att hänvisa till den "kristna trons framväxt" som ett skäl till religionens sanningsanspråk är heller inte särskilt smart. Under 1900-talet har t.ex. nazismen vuxit fram, innebär det att dess sanningsanspråk är giltiga? Dagens snabbast växande religion är islam, innebär det att den religionen har godtagbara sanningsanspråk? Under årens lopp har väldigt många olika religioner och tankesystem vuxit fram - innebär detta faktum att alla dessa har rätt i sina beskrivningar av världen?
Ett råd: tänk kritiskt!
Anders du är för rolig, väx upp!
Är det då också sant eller särskilt troligt att Jesus föddes av en kvinna som inte haft sex?
vänligen, Eva-Marie
Vad får er att tro att jag är okritisk? Vad får er att tro att Bibeln inte behöver tolkas?
Det finns gott stöd från oberoende källor om den tomma graven, möten med honom och lärjungarnas förvandling från rädda till frimodiga. Ett exempel är Jesu bror Jakob.
Varför skulle jag inte kunna tro på det som efter kritisk granskning håller även om jag inte kan bevisa det på samma sätt som 2 + 2 = 4.
Det finns centrum och periferi i min tro. Jesu uppståndelse tillhör centrum, talande ormar tillhör periferi.
Har ni själva vågat kontrollera vad som kan vara sanning av det som bibeln påstår, eller har ni avfärdat det redan innan ni kritiskt har granskat det?
Tron på en gud har inget med vetenskapliga bevis att göra. Det har heller inget att göra med de fysikaliska naturlagarna.
Det säger sig självt att om det finns en gud så kan han/hon/den/det självklart fixa det där med jungfrufödsel och återuppståndelse. Det ligger liksom i gudomens natur.
Det är knappast det orimliga i underverken som har gjort mig till ateist. Den som låter sånt vara avgörande tänker verkligen endimensionellt.
Jag är ateist eftersom jag tycker att tron får människor att begå onda och irrationella handlingar. Tar jag av mig den andliga stödkorsetten måste jag ta ansvar för mitt liv och mina handlingar och jag måste vårda livet här och nu. Jag kan inte skylla på eller hoppas på nån gudom.
Anna jag föredrar 3D.
vänligen, Eva-Marie
Skicka en kommentar