fredag 29 januari 2010

Stoppa kyrkornas mission i skolan

Starka krafter är i rörelse för en "påkristning" av den allmänna skolan. Det handlar om skolavslutningar i kyrkan, Bibeläventyr, skolkyrkor, skolpräster, skolpastorer och skolevangelister.

Runt om i landet finns det personer som engagerar sig mot detta. Men att anmäla kan få konsekvenser och personangrepp i media och anonyma hot förekommer. Många biter ihop eller låter barnen skolka hellre än att anmäla. Det är en förståelig reaktion, men bidrar tyvärr till att missförhållandena tillåts fortsätta.

Nu är vi några som startar ett nätverk för dessa frågor.
Vill du vara med? Maila: camilla.grepe(at)telia.com

Dagen
Dagen
Dagen
Smp
.

34 kommentarer:

Maria sa...

Kort fråga: Kommer ni agera lika starkt mot Luciafirande i skolorna som ni kommer agera mot skolavslutningar i kyrkan?

Personligen finnar jag det onekligen intressant att samma människor som kan agera mycket kraftfullt Mot skolavslutning i kyrkan, med argument så som religionsfrihet etc, samtidigt utan att blinka, klär ut sina barn till kristna martyrhelgon och tycker det är självklart att skolan ska lägga ner tid på att lära dem sånger som förhärligar Gud.

Ja, jag är lätt ironisk och mycket tillspetsad, men faktum kvarstår. Hur vi än vrider och vänder på det är Lucia en betydligt mer "religiös" händelse än skolavslutningen... :)

Oden sa...

Är det bättre att islam brer ut sig istället??

Camilla Grepe sa...

Bäste Oden!
Om du vill att jag ska ta din kommentar på allvar, så förväntar jag mig en vidareutveckling av ditt argument. Menar du på fullaste allvar att du tror att skolavslutningar i kyrkan på något sätt är en verksam metod mot islams utbredning i Sverige?

Camilla Grepe sa...

@Maria
Jag kan bara svara för mig själv nu. För mig är Lucia en folklig tradition utan påtaglig koppling till kyrkan eller frikyrkorörelsen. Snarare torde den med sin katolska koppling vara en nagel i ögat på kyrkan, på samma sätt som traditionen med ljus på gravarna mötte kyrkligt motstånd. Naturligtvis kan Luciafirandet göras mer eller mindre religiöst, beroende på val av sånger, men det vore fel att beskylla kyrkan för inblandning i detta. Snarare är det väl så att kyrkan själv kraftfullt börjat protestera mot förekomsten av Lucior - eller åtminstone de små rödklädda figurerna i hennes släptåg?

Som förälder har jag ofta surnat till på skolans propåer om att jag ska utrusta mina barn med särkar, ljus och glitter för x antal hundra kronor varje år. Här tror jag att skärpta regler i allmänhet kommer att leda till självsanering. Jag noterade därför med tillfredsställelse att yngste sonens skola börjat tillhandahålla särkar själv.

Maria sa...

Camilla. Tror du sätter tummen på spiken där, i att Lucia är en folklig tradition och därför inte upplevs som religiös. Oavsett vad vi som jobbar i branchen lägger in i den. :)

Personligen håller jag inte med om att Lucia skulle vara en nagel i ögat på kyrkan. (Möjligtvis då för vaktmästarna som får sopa glitter fram till jul) och då tomten, i alla fall den rödklädda versionen, kan härledas tillbaka till en kristen Biskop, så ser jag inget problem där heller.

Jag bara noterar att fler och fler skolor förlägger sina Luciafiranden till kyrkan, men debatten om det är ganska tyst. Vilket jag som sagt var, finner vara lite märkligt.

Camilla Grepe sa...

@Maria
Det låter inte bra att Luciafirandet börjar flytta in i kyrkorna. Jag tror att jag har läst om några präster som satt stopp för det, just med hänvisning till tomtarna och glittret. För övrigt en kul förklaring att tomten har en biskop som förebild. Låt mig gissa, det måste vara Tony Guldbrandzén! Jag har en liten tomtefigur som liknar honom på pricken.

Annars är det ju ganska vanligt att traditioner "dubbelexponeras" i sina olika uttryck. Ta midsommarstången som exempel. Jag hörde en gång Lennart Sacredéus förklara att den föreställde det kristna korset och alltså var en kristen symbol. Jag fick tillfälle att fråga honom hur det då kom sig att allmogen klädde det romerska tortyrinstrumentet i blommor och blad för ett sedan skutta runt det och leka "små grodorna". Tyvärr fick jag aldrig något svar från honom.

Inte heller fick jag något svar på varför testiklarna, från den symboliska fallos som körts ner i jorden för att symboliskt befrukta densamma, senare återfunnits hängande på nämnda tortyrredskap. Men det såg ut som om han rodnade en aning och det får man ju hålla honom räkningen för.

maria sa...

:D Tony är onekligen lite "tomtelik" men att han ska ha stått förebild för Jultomten stämmer tyvärr inte. Jultomten, eller Sankt Nikolaus, har lite äldre historia än så. http://sv.wikipedia.org/wiki/Jultomten
Så de präster som stoppar tomten med hänvisning till att han skulle vara "hednisk" har tyvärr inte läst på.
(Glittret är förresten en liten helgongloria, så det är också svårt att argumentera mot, om man då inte hänvisar till rent praktiska skäl så som utslitna vaktmästare...)

Att få midsommarstången att bli en kristen symbol är däremot en logisk kullerbytta som nästan måste få stilpoäng. ;)
Min personliga reaktion runt midsommar är snarare att jag har svårt att hålla mig för skratt när jag ser alla sommarklädda föräldrar som skickar ut sina blomsterprydda barn att dansa runt en gigantisk ..... ;-)

Se där lite stillsam humor för oss som inte kan låta bli att leta upp ursprunget till olika seder, bruk och symboler. :-)

Anonym sa...

Hej!

vad jag inte riktigt förstå är varför det år 2010, skall vara så farligt om gud blir inblandad och varför folk skall känna sig tvingade att dela tron utan att man själv vill. Samtliga som gick i skolan t o m 70 talet har sjungit psalmer och gått till kyrkan på högtider. Dom som var födda på 30-40 talet fick alltid en bibel. Men inte var det fler som blev omvända då...Nej tron handlar om något man själv tar ställning till och är inte något som någon kan tvinga på en...Tvärtom så blir blir det hela något livsfarligt med alla förbud och vem har rätt att säga vad som är rätt eller fel

Camilla Grepe sa...

@Maria
Föräldrar om några har väl anledning att uppskatta barnens lek runt denna fruktbarhetssymbol. Blir barnen sen tillräckligt trötta, får föräldrarna vara ifred när de övergår till hyllandet IRL.

Camilla Grepe sa...

@Anonym
Det är framförallt förnedrande för alla inblandade. Eleverna blir förnedrade för att de kollektivansluts till ett firande i en religiös lokal. Skolan förnedrar sig eftersom den inte klarar balansgången mellan tro och vetande. Efter en termin av fakta och kritiskt tänkande, bejakar man övernaturlighet och faller rakt ut i det oregerliga idéhavet. Prästen slutligen förnedras av att behöva tala till en grupp av vilka några sitter och tänker att prästen är en idiot om prästen tror på kyrkans lära och flertalet funderar över om prästen porrsurfar och har trekanter.

Anonym sa...

Camilla->
Du hade blivit en grym dörrknackande jehovas vittne.
Du uppvisar egenskaper av en religös fanatiker.
Spritt språngande galen, totalt insnöad samt målmedveten.

Camilla Grepe sa...

F'låt... jag ville bara slippa kyrkan.

Anonym sa...

Här är en präst som blandade ihop treenighet och trekant:

http://www.metro.se/se/article/2009/01/22/16/0120-65/index.xml

Tockna påhittiga rackare, de där prästerna... ;-)

Anonym sa...

Hur man än håller på.
Kärnan i diskussionen måste vara om kristen tro är bra eller inte. Och verkligheten visar att kristen tro är bättre än annan tro, tex ateism.Se bara på alla ateistiska regimer!
Det är en myt att ett sekulärt samhälle skulle vara ett neutralt samhälle. Ett kristet samhälle är långt mer tolerant.
Det är därför kristna länder har mer demokrati än andra....

Camilla Grepe sa...

@Anonym
Tack för att du visar att jag inte slåss mot väderkvarnar... :-)

Anonym sa...

Prästpar oeniga efter treenighet

En präst han har trekanter
Trekanter har en präst

Och har han ej trekanter
Så är han ingen präst

Peter T sa...

@Camilla
"För mig är Lucia en folklig tradition utan påtaglig koppling till kyrkan eller frikyrkorörelsen"

Det finns många som gör precis samma koppling till skolavslutningar i kyrkan och psalmsång under skolavslutningen.

Personligen tycker jag att det är underligt, ja näst intill historieförfalskning, att man inte lär ut historien om Lucia och varför hon är värd att fira i samband med lucia-tågen. Men då skulle ju skolavslutningar i kyrkans lokaler förblekna snabbt i jämförelse.

Jag tror mer på demokrati i detta fall. Om en majoritet av föräldrarna vill ha skolavslutningen/luciatåget på ett visst sätt så varför inte?
Varför skulle majoritetens frihet till religion vara mindre värd än minioritetens frihet från religion?

Göran Rydland sa...

Peter T:
"Varför skulle majoritetens frihet till religion vara mindre värd än minioritetens frihet från religion?"

Därför att det framgår av diskrimineringslagen. Särskilt 1 kap. 4 § 2. indirekt diskriminering:

Diskrimineringslag (2008:567)
http://www.do.se/Om-DO/Lagtexter/Diskrimineringslagen

1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett /…/ etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
/…/

Diskriminering
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med /…/ etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, /…/

2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med /…/ viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, /…/ såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, /…/
/…/

2 kap. Förbud mot diskriminering och repressalier
Utbildning
Diskrimineringsförbud
5 § Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) eller annan utbildningsverksamhet (utbildningsanordnare) får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. /…/
/…/

Övergångsbestämmelser
2008:567
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
/…/

Anonym sa...

"viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning,"

Så för att det här skall stämma så menar ni att ateism inte är en tro, men dock så är det en trosuppfattning?

Alla era kollegor hävdar bestämt att ateism inte är en tro nämligen.

Göran Rydland sa...

Anonym:
”Så för att det här skall stämma så menar ni att ateism inte är en tro, men dock så är det en trosuppfattning?”

Livsåskådning är ett begrepp som bättre förklarar vad som avses.
Regeringsformen använder begreppet åskådning.

Religionsfrihet tillhör de okränkbara universella mänskliga rättigheterna och är ett skydd för individen gentemot majoriteten (staten).
Detta innebär att den enskildes frihet FRÅN religion inte får kränkas av majoritetens rättighet TILL religion.

Regeringsformen (1974:152
2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter
2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva tillkänna sin åskådning i /…/ religiöst /…/ eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för /…/ annan meningsyttring eller att tillhöra /…/ trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.
Lag (1976:871

Camilla Grepe sa...

@Peter T
Skillnaden mellan ett Luciafirande och skolavslutning i kyrkan är ett vid det senare är en präst med och man befinner sig i - just det - kyrkan. Av den anledningen är jag naturligtvis absolut emot ett Luciafirande i kyrkan, som ju av lätt insedda skäl får en religiös framtoning. Omvänt tycker jag att första versen i "Den blomstertid..." fungerar fint på en sekulär skolavslutning. Inte minst som Kolmodin lär ha gjort psalm av en gammal folkvisa.

Tvärtemot dina farhågor tror jag att kunskapen om Lucia och hennes öde är välkänt. De senaste årens hedersmord har gjort ämnet skrämmande aktuellt. Unga människor idag är ofta ointresserade av sina kamraters etniska och religiösa bakgrund, de är vänner i första hand. Då spelar det ingen roll om den drabbade är kristen, muslim, jude eller annat. Identifikationen fungerar oberoende av religion och etnicitet. För egen del skulle jag inte bli ett dugg förvånad om Luciafirandet i framtiden utvecklas till unga människors egen högtid mot hedersvåld och förtryck.

Demokrati ger majoriteten en möjlighet att förtrycka en minoritet. Det är det som brukar kallas "demokratins akilleshäl". Detta är dock inte tillåtet i frågor där vi har ett lagstiftat skydd för friheter. I det här fallet religionsfrihet. Frågan om kyrkobesök kan alltså inte avgöras genom omröstning i klassrummet.

Majoritetens frihet till religion får aldrig gå ut över en minoritets frihet från religion. Koppla detta till regeln att skolan ska fungera för alla, så ser du varför religionsutövning, kyrkobesök etc, inte fungerar i skolan.

Anonym sa...

Det jag inte förstår är hur ett ateistiskt barn kan diskrimineras:
(Har aldrig mött ett barn som är ateistiskt).

Säg att det hålls en politisk debatt i skolan mellan SSU och MUF i skolan. Om det då finns någon elev som inte håller på något parti alls. Diskrimineras denne då?

Finns det något ateistisk manifest som visar vad en ateistisk trosuppfattning innebär eller är det bara rätt och slätt "avsaknande av tro". Det jag efterfrågar är något substansiellt i begreppet ateism som verkligen pekar på något som man skulle kunna bli diskriminerad för. Räcker "avsaknad av tro" för att leva upp till en "åskådning".

Godtas alla trosuppfattningar/åskådning. Tänk om jag har en anarkistisk trosuppfattning/livsåskådning. Jag tror att världen mår bäst av att alla ska leva i anarki. Kan jag då hävda att alla moment som innefattar krav på diciplin och ordning är diskriminerande mot mig och därför skall strykas från schemat?

Det jag menar att som de flesta säger att ateism inte är en tro eller vidare specificerad åskådning, så är det ju inte heller en ståndpunkt som kan ligga till grund för en diskrimination.

Göran Rydland sa...

Anonym:
"Det jag efterfrågar är något substansiellt i begreppet ateism som verkligen pekar på något som man skulle kunna bli diskriminerad för. Räcker "avsaknad av tro" för att leva upp till en 'åskådning'."

Det centrala begreppet i den aktuella debatten om Skolverkets förslag till kursplan i religionskunskap i grundskolan är inte begreppet ateism utan begreppen icke-konfessionell, konfessionslös och sekulär.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94

1. Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
/…/

Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
/…/

NEO – Nationalencyklopedins Ordbok

konfessionslös:
som inte bekänner sig till någon viss religiös tro:
ex: det gamla kristendomsämnet ersattes på 1960-talet av en konfessionslös undervisning om olika religioner
Hist.: sedan 1883

sekulär:
som avser det världsliga till skillnad från det andliga, särsk. det kyrkliga:
ex: folkbokföringen överfördes till sekulära instanser
Hist.: sedan ca 1780

© Copyright 2004 Språkdata, Göteborg och Bokförlaget Bra Böcker AB 2004

Anna sa...

Hej C, nu har även jag en liten blogg :) Jag är glad att vi blir fler och fler som strävar mot samma mål, ett mer sekulärt samhälle. Vi behöver ett nätverk och jag kan lova att jag kommer göra allt jag kan för att sprida budskapet!
Ha en trevlig helg!!
Anna

Patrik sa...

Göran Rydland

"Därför att det framgår av diskrimineringslagen. Särskilt 1 kap. 4 § 2. indirekt diskriminering:

Diskrimineringslag (2008:567)
http://www.do.se/Om-DO/Lagtexter/Diskrimineringslagen

1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och...

Diskriminering
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att etc etc...än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har......särskilt missgynna personer med /…/ viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, /…/ såvida inte bestämmelsen...
...1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
/…/"

Står det någonting i denna diskrimineringslag om vilken livsåskådning man utgår ifrån då man ska avgöra huruvida man blivit diskriminerad eller icke? Hur blir det om religiösa känner sig diskriminerade i skolan? Hur gör man om både religiösa och icke religiösa diskrimineras i samma skola? Vem skall man då lyssna till? Vem är neutral?

Bengt i huvudstaden sa...

Ett bra svar på tal i den här debatten fann jag i den färska krönikan av skribenten Bitte Assarmo.

Artikelns rubrik är"Hopp för religiösa analfabeter". Läs här: http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=6559&Itemid=30

Peter T sa...

Men Luciafirande i skolan, är det en del av historieundervisning, religionsundervisning eller samhällskunskap?

Luciafirandet är ju att vi firar den kristna martyren Lucias val att tro på uppståndelsen och gå i döden för sin övertygelse.

Skolan FIRAR den kristna martyrens hjältemod. Jag kan i konsekvensens namn inte se hur detta inte är en konfessionell handling.
Ett icke-konfessionellt förhållningssätt hade varit att berätta om händelsen under lektionstid. det är väl själva firandet som gör det konfessionellt, även om det är skolbarn som genomför det på liknande sätt som vilket julspel som helst.

För övrigt kan jag respektera individens rätt att avstå från aktiviteter som har en konfessionell kontext.
Jag har däremot mindre respekt för en hållning där majoriten tvingas avstå bara för att minoriteten vill göra det.
Om minoriteten vill avstå från att fira första maj, så skall inte majoriteten fördenskull behöva avstå.

Camilla Grepe sa...

@Peter T
Ingen blir kommenderad att fira första maj i skolan. Ditt resonemang håller alltså inte. För övrigt är du naturligtvis i din fulla rätt att argumentera och opinionsbilda MOT Luciafirande i skolorna.

Irene sa...

jag har mycket länge tyckt att Luciafirandet är rena snurren! varför håller vi på med detta? Dags att sluta för länge sen! Man kan ha ljus och stämning i överflöd utan löjliga nattsärkar och katolska helgon!

Irene sa...

Som svar till en kommentator någonstans här: Nej vi som var födda på fyrtiotalet fick inte alls automatiskt en bibel, som du tydligen tror. Och jag, född 1943, har aldrig haft skolavslutning i en kyrka! Min skola var en helt vanlig sådan. Jag blir lika förvånad varje gång man hänvisar till "traditionen" och "så har vi alltid gjort". Det har vi inte alls!Tvinga inte in de oskyldiga barnen i kyrkorna, snälla. Det borde finnas en artonårsgräns för kyrkobesök!

Anonym sa...

jag blev som elev tvingad att besöka den lokala kyrkan (hot om sämre betyg)

Camilla Grepe sa...

"Anonym sa...

Det jag inte förstår är hur ett ateistiskt barn kan diskrimineras:
(Har aldrig mött ett barn som är ateistiskt).

Säg att det hålls en politisk debatt i skolan mellan SSU och MUF i skolan. Om det då finns någon elev som inte håller på något parti alls. Diskrimineras denne då?"

Svar: Du kan aldrig tvinga en person att anamma en politisk idé, vi har rätt att vara både politiskt ointresserade och till och med soffliggare på valdagen. Det skulle helt klart vara diskriminerande för en sån person att tvingas delta i ett första maj-tåg mot sin vilja. Även om demonstrationen i sig kan anses vara en "fin gammal tradition" med koppling till ett parti som "byggt upp Sverige".

Micke sa...

Här är ett bra (dåligt) exempel på mission, när man lyckats lura en hel skolledning och få gratismarknadsföring

http://www.skanskan.se/article/20120129/HOOR/701299937/1020/-/han-kampar-for-ungdomarnas-basta

Göran Rydland sa...

# Micke

Tack för tipset.
Jag har skrivit en kommentar till artikeln på Skånska Dagbladet:

Syftet med trossamfundet Svenska kyrkans skolkyrkoverksamhet är mission och rekrytering av konfirmander.

Citat:
/Samarbetet mellan kyrka och skola har vuxit i omfattning de senaste åren och nya arbetsformer för detta utvecklas ständigt./

/Inom den s.k. skolkyrkoverksamheten, som ofta sker ekumeniskt, pågår verksamhet som omfattar både medverkan i lektioner och lärarfortbildningar och en närvaro på skolans raster./

/Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander./

/Utskottet delar motionärernas önskemål och uppmanar därför Kyrkostyrelsen att intensifiera samtalen med Skolverket genom de upparbetade kanaler som redan finns genom Sveriges Kristna Råd./

Källa:
Konfirmandundervisning i skolan
Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2005-7
Kyrkomötet 2005