Vi satt och diskuterade våra biskops-debatt-skalper, polarn och jag. Han har två ärkebiskopar och en vanlig. Jag har en ärkebiskop, men tre vanliga. Han vann förstås, för vi kom snabbt fram till att det smäller högre att sitta med två ess på hand än ett.
Det finns tretton stift i landet och det stämmer ju bra med en kortlek. Sen kom vi att tänka på Löjliga Familjen. Vet dagens barn ens vad det är? Hur som helst, vi kom på att om man kombinerar Löjliga Familjen med biskoparna så får man en ny rolig kortlek.
Polarn är nu helt i gasen och idéerna flödar: Då kan man ha biskopar som inte alls tror på gud, biskopar som faktiskt tror på någon gud och så till sist, biskopar som tror på alla gudar på en gång!
Det där sista är mycket modärnt just nu bland biskopar, hävdar polarn som håller sig à jour med både Dagen och Kyrkans Tidning. Ja, men den fjärde sorten då? undrar jag. Alltså, säger polarn och bryter plötsligt lätt på finska, det är biskopar som tror på kontoutdraget!
Japp, säger polarn belåtet, det här blir perfekt, och så får Muhammed vara det blanka kortet, för han får ju inte avbildas. Någon Joker har vi inte kommit på ännu. Treenigheten är ju lite banal – men kanske Ulf Ekman skulle funka?
Dagen
tisdag 30 december 2008
måndag 29 december 2008
Mycket snack och lite verkstad
Idag har jag fått svar av Anders Wejryd i SvD Brännpunkt. Det vill säga, jag har inte fått så mycket svar överhuvudtaget, och vem hade väl väntat sig det?
Så vad svarar han? Tja, han antyder att han är maktlös. Är någon förvånad? Men om man inte har makt över sitt eget pastorat så ska man inte inbilla sig att man kan utöva makt över någon annans.
Svenska kyrkans stora problem idag är, utöver ekonomin, att ju mer man betonar sitt egentliga uppdrag desto snabbare skrämmer man iväg sina medlemmar. Folk som gifter sig, uttrycker till exempel allt oftare en önskan att prästen tonar ned pratet om Gud och Jesus.
Då gäller det att se sig om efter nya affärsmöjligheter att nischa in sig i: Barn kan lockas med clowner och luras till gudstjänst med förskolan. För att inte nämna allt annat man kan hitta på med skolbarn, som till exempel här, här, här, här, här , här, här, här, här och inte minst här. Och så blir det ju en hel del fotboll i bara farten.
Efter ett halvsekel av strider kring ämbetsfrågan dyker man snart huvudstupa ner i nästa getingbo – samkönade äktenskap. Kanske inte konstigt då att man hugger tag i detta hägrande halmstrå som klimatfrågan utgör, nu i en tid när det till och med lanseras miljövänliga biblar? Alltid lurar det någon.
Så vad svarar han? Tja, han antyder att han är maktlös. Är någon förvånad? Men om man inte har makt över sitt eget pastorat så ska man inte inbilla sig att man kan utöva makt över någon annans.
Svenska kyrkans stora problem idag är, utöver ekonomin, att ju mer man betonar sitt egentliga uppdrag desto snabbare skrämmer man iväg sina medlemmar. Folk som gifter sig, uttrycker till exempel allt oftare en önskan att prästen tonar ned pratet om Gud och Jesus.
Då gäller det att se sig om efter nya affärsmöjligheter att nischa in sig i: Barn kan lockas med clowner och luras till gudstjänst med förskolan. För att inte nämna allt annat man kan hitta på med skolbarn, som till exempel här, här, här, här, här , här, här, här, här och inte minst här. Och så blir det ju en hel del fotboll i bara farten.
Efter ett halvsekel av strider kring ämbetsfrågan dyker man snart huvudstupa ner i nästa getingbo – samkönade äktenskap. Kanske inte konstigt då att man hugger tag i detta hägrande halmstrå som klimatfrågan utgör, nu i en tid när det till och med lanseras miljövänliga biblar? Alltid lurar det någon.
söndag 21 december 2008
Konfirmationsundervisning på skoltid
Nivrenaskolan i Sundsvall har trixat in konfirmationsundervisning på schemat för elevens val. Detta har kritiserats av Skolverket, som anser att konfessionell undervisning inte får förekomma på en icke-konfessionell skola. Och det kan det ju ligga något i.
Men skolans rektor ger sig inte så lätt, utan säger sig nu vara
glad över att få ge Skolverket svar på tal:
”Vi har inte någon konfirmationsundervisning i den bemärkelsen”.
För enligt Svenska kyrkans krav på konfirmationsundervisningen
ska det ingå en andakt och någon sådan får man inte ha i skolan.
Så tillsammans med kyrkan har skolan istället skapat någonting
man kallar livskunskap.
Livskunskapen på elevens val innehåller den ”yttre kärnan” i konfirmationsundervisningen. Det har alltså inte funnits några konfessionella delar i undervisningen, enligt rektor Wallin. Den konfessionella delen, då man bekänner sin tro, har i stället flyttats utanför skoltid.
Så med livskunskapen sist på dagens schema, inväntar man att det ringer ut och sen - surprise! - sitter man kvar i klassrummet och övergår till den konfessionella delen med andakt och tillbedjan.
Men någonstans haltar det, för Göran Wallin säger:
”Det är en grupp där elever oavsett trostillhörighet kan delta”.
Det låter ju bra, men vilka andra än konfirmander vill gå
i konfirmationsundervisning?
Hur som helst, Göran Wallin är nöjd:
”Det känns bra och jag tycker att vi kan känna oss stolta”.
Tro det. Återstår att se vad Skolverket har för uppfattning om Wallins kreativa schemaläggning av skolans utbud av gudstjänst och andakt.
Men skolans rektor ger sig inte så lätt, utan säger sig nu vara
glad över att få ge Skolverket svar på tal:
”Vi har inte någon konfirmationsundervisning i den bemärkelsen”.
För enligt Svenska kyrkans krav på konfirmationsundervisningen
ska det ingå en andakt och någon sådan får man inte ha i skolan.
Så tillsammans med kyrkan har skolan istället skapat någonting
man kallar livskunskap.
Livskunskapen på elevens val innehåller den ”yttre kärnan” i konfirmationsundervisningen. Det har alltså inte funnits några konfessionella delar i undervisningen, enligt rektor Wallin. Den konfessionella delen, då man bekänner sin tro, har i stället flyttats utanför skoltid.
Så med livskunskapen sist på dagens schema, inväntar man att det ringer ut och sen - surprise! - sitter man kvar i klassrummet och övergår till den konfessionella delen med andakt och tillbedjan.
Men någonstans haltar det, för Göran Wallin säger:
”Det är en grupp där elever oavsett trostillhörighet kan delta”.
Det låter ju bra, men vilka andra än konfirmander vill gå
i konfirmationsundervisning?
Hur som helst, Göran Wallin är nöjd:
”Det känns bra och jag tycker att vi kan känna oss stolta”.
Tro det. Återstår att se vad Skolverket har för uppfattning om Wallins kreativa schemaläggning av skolans utbud av gudstjänst och andakt.
fredag 19 december 2008
Halal-TV och den vacklande trovärdigheten
”Nu har vi fått nog”.
Det är allas våra halalbrallisar som kippar efter luft på Dagens Nyheter. Efter att ha hållit sig undan debatten i flera veckor och bland annat vägrat att ställa upp i SVT Debatt, har de nu gått ut för att ge ”sin version” av saken. Men det blir inga goodwillpoäng den här gången heller.
De har helt enkelt inte förstått att de med sina livsval markerar ett tydligt ställningstagande för samma religion, som de när det passar dem, inte vill bli sammankopplade med. Eller för att ta till en liknelse: De har ungefär samma trovärdighet som en Hawaiiskorta i en FNL-demonstration.
Jag har funderat mycket över varför Cherin Awad inte tog tillfället i akt och gick ut och markerade ett tydligt avstånd när den våldtagna trettonåriga somaliska flickan så bestialiskt stenades till döds. Hon visste att hennes uttalande om sharialagen och stening vid otrohet hade blivit allmänt känd vid det laget. Hon hade försvarat sharialagen med att vittneskraven var så höga att den inte skulle kunna tillämpas utan mest tjänar som varning. Där såg vi vad det var värt.
Så vart tusan tog hon vägen? Varför agerade hon inte? Hon har under flera år skolats i ett västerländskt rättstänkande, hur kunde hon göra dundertabben att inte omedelbart gå ut och säga: ”Det här var inte en civiliserad rättsskipning, det här var ett fruktansvärt övergrepp och en tragedi”. Varför var det ingen ansvarig inom redaktionen som agerade? Till skillnad från Cherin Awad själv, är vi föga intresserade av hennes fysiska oskuld, hennes moraliska oskuld for däremot all världens väg. Hon är jurist och det förpliktigar.
Den obehagliga eftersmaken av tjejernas tystnad stärker känslan av att de i realiteten tjänar som nyttiga idioter för krafter som de anar eller vet att de inte kan utmana, vare sig dessa sitter i teve-huset eller i moskén. Det är för övrigt den obehagliga eftersmaken av hela Halal-TV-experimentet.
Sydsvenskan
DN
Resume.se
DN
SvD
SvD
DN
Newsmill
torsdag 18 december 2008
Rusning till kyrkan i Strövelstorp
Nu rör det på sig. När skolledningen i Strövelstorp tar sitt ansvar och håller fast vid det beslut de tog inför förra årets avslutning om att inte låta barnen fira i byns kyrka, agerar föräldrarna själva. I år har man därför ordnat en egen alternativ julavslutning - i kyrkan.
Detta beslut kan bara applåderas. Föräldrarna har äntligen insett att kyrkobesök hör privatlivet till och att religionsutövningen skall ske på fritiden. Bygdens präster torde inför beskedet gnugga sina händer i förtjusning, när föräldrarna nu så tydligt tagit ställning för de kristna traditionerna.
Att gå i kyrkan i högmässan hör definitivt dit och jag är övertygad om att föräldrarna inte kommer att lämna någonting åt slumpen, när de nu går man ur huse varje söndag för att med liv och lust gå in för de kristna traditionernas bevarande.
Detta beslut kan bara applåderas. Föräldrarna har äntligen insett att kyrkobesök hör privatlivet till och att religionsutövningen skall ske på fritiden. Bygdens präster torde inför beskedet gnugga sina händer i förtjusning, när föräldrarna nu så tydligt tagit ställning för de kristna traditionerna.
Att gå i kyrkan i högmässan hör definitivt dit och jag är övertygad om att föräldrarna inte kommer att lämna någonting åt slumpen, när de nu går man ur huse varje söndag för att med liv och lust gå in för de kristna traditionernas bevarande.
Präster
Rev 22 jan. 2009
Eftersom tidningen Dagen tar upp den här frågan igen så tar jag mig friheten att påminna om att ett stort antal präster redan redogjort för sin syn på välsignelse och partnerskap.
.................
Tidningen Dagen berättar idag att SVT:s Rapport för närvarande gör en enkät bland Svenska kyrkans präster. Det handlar om prästernas inställning till att viga homosexuella. Flera av de tillfrågade har reagerat negativt, eftersom de är oroliga för att underlaget kan komma att användas emot dem. Intressant. Vilket svar kan komma att vändas emot dem – och av vem?
Inget hindrade dock ett ansenligt antal präster att gå ut och skriva under ett upprop mot välsignelse av registrerade partnerskap för några år sedan. Det är ingen vild gissning att svaret på SVTs enkät knappast kommer att avvika i någon högre grad från den listan. Om någon är nyfiken på prällarnas uppfattning, så finns den här.
Eftersom tidningen Dagen tar upp den här frågan igen så tar jag mig friheten att påminna om att ett stort antal präster redan redogjort för sin syn på välsignelse och partnerskap.
.................
Tidningen Dagen berättar idag att SVT:s Rapport för närvarande gör en enkät bland Svenska kyrkans präster. Det handlar om prästernas inställning till att viga homosexuella. Flera av de tillfrågade har reagerat negativt, eftersom de är oroliga för att underlaget kan komma att användas emot dem. Intressant. Vilket svar kan komma att vändas emot dem – och av vem?
Inget hindrade dock ett ansenligt antal präster att gå ut och skriva under ett upprop mot välsignelse av registrerade partnerskap för några år sedan. Det är ingen vild gissning att svaret på SVTs enkät knappast kommer att avvika i någon högre grad från den listan. Om någon är nyfiken på prällarnas uppfattning, så finns den här.
Viol
Det blommar fortfarande
i min trädgård.
Idag den 18 december
hittade jag en doftviol.
Idag för 104 år sedan
föddes min mormor.
Hon var inte heller
någon blyg viol.
onsdag 17 december 2008
Adaktusson gör en pudel
När jag läser Adaktussons kommentar till reaktionerna på hans skriverier veckan innan, kan jag inte låta bli att fundera över det där tvångsmässiga som man så ofta ser hos kristna. Man anar den lätt hotfulla undertonen.“I’ll give you an offer you can’t refuse”.
Ta emot mitt kärleksbudskap eller jag slår ihjäl dig. Typ.
Fast nu för tiden får man ju inte slå ihjäl motspänstiga hedningar längre. Nu måste man prata omkull dem och jaga deras ungar i skolan och det är sååå jobbigt. Det var bättre förr. Det är ingen ordning på någonting, sedan religionsfriheten infördes 1952.
Hur som helst är Adaktusson ganska kul, när han skriver:
”Det är sant att religiositet och andlighet inte bygger på mänsklig vetenskap – lika sant som att ateismen står utan svar på tillvarons största frågor, om världsalltets uppkomst och livets mening. Därav behovet att reflektera.”
Ja, det första kan jag ju hålla med om, men sen blir det knepigare. Menar karln på fullt allvar att han förväntar sig att ateism skulle kunna ge svar på någonting alls? Att vara ateist är att inte tro på gud. Punkt. Analogt att vara nykterist är att inte dricka alkohol. Punkt. In vino veritas, till trots, men svaren på frågorna får jag inte där heller. Skål och pilutta mig.
Återstår då vetenskapen som en hyfsad kandidat för kunskap om världsalltets uppkomst. Och en del annat nyttigt och trevligt.
Det får räcka. Och så då till slut den eviga frågan om livets mening.
Tja? Är svaret 42, eller är det att det kanske inte finns någon mening med livet, eller varför inte – livet själv.
Så kanske är det för att jag är kvinna som jag alltid har intresserat mig mera för mitt eget inre universum, än det förmodat oändliga yttre. För med vetenskapens benägna bistånd lyckades vi till slut att sätta två vackra barn till världen. Tack till alla inblandade, ingen nämnd och ingen glömd.
Det äldsta barnet sa häromdagen; ”Mamma, vet du att det finns astronomer som tror att universum är ändligt? Det gläder mig eftersom jag har så svårt att hålla reda på mina saker”.
Med ett fniss och en klackspark blev frågan ett understatement som handfast flyttade oss tillbaka till verkligheten och ett ostädat tonårsrum. Älskade unge!
Så om det sedan blir tid över att reflektera över de eviga frågorna, så kanske inte Adaktusson och hans gelikar utgör det spontana valet av sällskap. Och där jag tror att vi kan finna orsaken till Adaktusson & Co:s frustration.
Att det finns ett annat sätt att tackla frågorna och med ett annat sällskap än de religiösa. Jag tror att de anar att de satsat på fel häst och det skrämmer dem. Därav det höga tonläget i debatten.
Ta emot mitt kärleksbudskap eller jag slår ihjäl dig. Typ.
Fast nu för tiden får man ju inte slå ihjäl motspänstiga hedningar längre. Nu måste man prata omkull dem och jaga deras ungar i skolan och det är sååå jobbigt. Det var bättre förr. Det är ingen ordning på någonting, sedan religionsfriheten infördes 1952.
Hur som helst är Adaktusson ganska kul, när han skriver:
”Det är sant att religiositet och andlighet inte bygger på mänsklig vetenskap – lika sant som att ateismen står utan svar på tillvarons största frågor, om världsalltets uppkomst och livets mening. Därav behovet att reflektera.”
Ja, det första kan jag ju hålla med om, men sen blir det knepigare. Menar karln på fullt allvar att han förväntar sig att ateism skulle kunna ge svar på någonting alls? Att vara ateist är att inte tro på gud. Punkt. Analogt att vara nykterist är att inte dricka alkohol. Punkt. In vino veritas, till trots, men svaren på frågorna får jag inte där heller. Skål och pilutta mig.
Återstår då vetenskapen som en hyfsad kandidat för kunskap om världsalltets uppkomst. Och en del annat nyttigt och trevligt.
Det får räcka. Och så då till slut den eviga frågan om livets mening.
Tja? Är svaret 42, eller är det att det kanske inte finns någon mening med livet, eller varför inte – livet själv.
Så kanske är det för att jag är kvinna som jag alltid har intresserat mig mera för mitt eget inre universum, än det förmodat oändliga yttre. För med vetenskapens benägna bistånd lyckades vi till slut att sätta två vackra barn till världen. Tack till alla inblandade, ingen nämnd och ingen glömd.
Det äldsta barnet sa häromdagen; ”Mamma, vet du att det finns astronomer som tror att universum är ändligt? Det gläder mig eftersom jag har så svårt att hålla reda på mina saker”.
Med ett fniss och en klackspark blev frågan ett understatement som handfast flyttade oss tillbaka till verkligheten och ett ostädat tonårsrum. Älskade unge!
Så om det sedan blir tid över att reflektera över de eviga frågorna, så kanske inte Adaktusson och hans gelikar utgör det spontana valet av sällskap. Och där jag tror att vi kan finna orsaken till Adaktusson & Co:s frustration.
Att det finns ett annat sätt att tackla frågorna och med ett annat sällskap än de religiösa. Jag tror att de anar att de satsat på fel häst och det skrämmer dem. Därav det höga tonläget i debatten.
tisdag 16 december 2008
Kristen lobbyism i skolan
Det kan knappast vara en nyhet att Alf Svensson sedan länge passerat sitt sista bäst-före-datum när det gäller att respektera människor med en annan livsåskådning än hans egen. I SvD Brännpunkt lyckas han dessutom med konststycket att hävda den kyrkliga skolavslutningens betydelse för förståelsen av operan Simson och Delila. Bara för att ta ett exempel ur högen.
När jag läser hans gammelmansmästrande utgjutelser över rektorn som stoppade skolavslutningarna i kyrkan kan jag inte låta bli att tro att han nog gärna skulle ta till någon av äldre tiders hjälpmedel för att få pli på den uppstudsiga damen: En stund i skamstocken har ingen mått dåligt av.
För det kristna kärleksbudskapet till trots – någon frihet att tacka nej gives icke av kristen vän av ordning. För hur skulle världen se ut om alla for runt och hade egna åsikter om vilka kulturarv och traditioner de ville odla utom räckhåll för Alf Svenssons gudibehagliga kontroll och överinseende?
För oss som på nära håll studerar den kristna lobbyismen, kallad Skolkyrkan och som enligt egen uppgift idag har foten inne i 1200 klassrum, är det lätt att genomskåda hans argument.
"
...att bygga ett förtroende för Bibeln hos barn i skolan
...att hjälpa lärarna att undervisa Gamla Testamentet
...att hjälpa församlingarna att bygga goda relationer till skolan" Källa
När jag läser hans gammelmansmästrande utgjutelser över rektorn som stoppade skolavslutningarna i kyrkan kan jag inte låta bli att tro att han nog gärna skulle ta till någon av äldre tiders hjälpmedel för att få pli på den uppstudsiga damen: En stund i skamstocken har ingen mått dåligt av.
För det kristna kärleksbudskapet till trots – någon frihet att tacka nej gives icke av kristen vän av ordning. För hur skulle världen se ut om alla for runt och hade egna åsikter om vilka kulturarv och traditioner de ville odla utom räckhåll för Alf Svenssons gudibehagliga kontroll och överinseende?
För oss som på nära håll studerar den kristna lobbyismen, kallad Skolkyrkan och som enligt egen uppgift idag har foten inne i 1200 klassrum, är det lätt att genomskåda hans argument.
..................
"Att vara skolpastor innebär:
Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla
..................
"
...att bygga ett förtroende för Bibeln hos barn i skolan
...att hjälpa lärarna att undervisa Gamla Testamentet
...att hjälpa församlingarna att bygga goda relationer till skolan" Källa
fredag 12 december 2008
Hanne Kjöller – igen
Missa inte Hanne Kjöllers ledare i dagens DN.
torsdag 11 december 2008
Sanningen om "den religiösa dräkten"
"Lita aldrig på det du läser i en tidning". Ett uttjatat påstående men likväl värt att påminna om ibland. Som nu, när rubriksättaren i tidningen Dagen skriver:
"Skolavslutning i religiös dräkt tillåten"
Ett intressant påstående, för i brödtexten kan man läsa att Ragnar Eliasson på Skolverket i själva verket säger:
"En skolavslutning som innehåller något inslag av svensk eller annan tradition med "religiös dräkt" kan vara tillåten om betoningen inte ligger på det religiösa inslaget".
Lite skillnad alltså. Hela intervjun kan läsas här den innehåller mycket av intresse för den som vill fördjupa sig i frågan om konfessionella inslag i undervisningen. Värt att lägga märke till är Ragnar Eliassons slutsats som han sammanfattar i detta citat:
"Om lärare upplever att en viss undervisningsplanering
Lägg det där sista på minnet.
Dagen
Dagen
Dagen
"Skolavslutning i religiös dräkt tillåten"
Ett intressant påstående, för i brödtexten kan man läsa att Ragnar Eliasson på Skolverket i själva verket säger:
"En skolavslutning som innehåller något inslag av svensk eller annan tradition med "religiös dräkt" kan vara tillåten om betoningen inte ligger på det religiösa inslaget".
Lite skillnad alltså. Hela intervjun kan läsas här den innehåller mycket av intresse för den som vill fördjupa sig i frågan om konfessionella inslag i undervisningen. Värt att lägga märke till är Ragnar Eliassons slutsats som han sammanfattar i detta citat:
"Om lärare upplever att en viss undervisningsplanering
Lägg det där sista på minnet.
Dagen
Dagen
Dagen
Stolpskott
Fotbollsföreningen har bara fått positiv respons säger marknadschefen Staffan Roth om årets julkalender som i likhet med förra årets har ett tydlig kristet budskap:
onsdag 10 december 2008
Lennart Koskinen trampar i klaveret
Svenska kyrkan verkar ha flyttat in sin söndagsskola i skolorna på Gotland. Nu växer kritiken mot att prästerna sjunger psalmer, ber böner och välsignar skolbarnen i de gotländska klassrummen.
Kritiken möts av en harmsen oförståelse från kyrkligt håll. Läs Lennart Koskinens mailsvar till Knut Stahle efter intervjun på Radio Gotland den 9 december. Knut svar är utmärkt, men jag
tar mig frihet att citera "Bullens" träffsäkra bloggkommentar:
"Koskinen och svenska kyrkan har en osviklig förmåga att glida i skolsammanhang. Kyrkan erbjuder sig att i sammarbete med skolan hålla ett antal lektioner i överenstämmelse med de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Sen bara "råkara" man be lite med barnen. Eller "råkar" predika och välsigna lite på skolavslutningen. Har Svenska Kyrkan problem att tolka och förstå de lagar och förordningar som gäller i skolan eller? Har Kyrkan någon egen moralisk uppfattning som de tycker står över lagen?"
Sen kan man passa på att läsa lite i Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2005:7, vars överläggningar Lennart Koskinen deltog i:
9 dec SR P4 Gotland: Ingen bön i skolan enligt Skolinspektionen
9 dec SR P4 Gotland: Lennart Koskinen besviken på reaktionerna
9 dec SR P4 Gotland: Skolpolitikern ångrar beslut om kyrkan
8 dec SR P1 Lunchekot (15.15 minuter in i programmet)
8 dec SR P4 Gotland: Föräldrareaktioner
8 dec SR P4 Gotland: Om kyrkans aktiviteter i skolan
Vem tänder stjärnorna - kyrkans projekt för att nå eleverna
:::::::::::::::::::::
Dagen
Dagen
Tre religiösa personer intervjuas om barns behov av andlighet i Dagen.
Kritiken möts av en harmsen oförståelse från kyrkligt håll. Läs Lennart Koskinens mailsvar till Knut Stahle efter intervjun på Radio Gotland den 9 december. Knut svar är utmärkt, men jag
tar mig frihet att citera "Bullens" träffsäkra bloggkommentar:
"Koskinen och svenska kyrkan har en osviklig förmåga att glida i skolsammanhang. Kyrkan erbjuder sig att i sammarbete med skolan hålla ett antal lektioner i överenstämmelse med de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Sen bara "råkara" man be lite med barnen. Eller "råkar" predika och välsigna lite på skolavslutningen. Har Svenska Kyrkan problem att tolka och förstå de lagar och förordningar som gäller i skolan eller? Har Kyrkan någon egen moralisk uppfattning som de tycker står över lagen?"
Sen kan man passa på att läsa lite i Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2005:7, vars överläggningar Lennart Koskinen deltog i:
”Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander.”
9 dec SR P4 Gotland: Ingen bön i skolan enligt Skolinspektionen
9 dec SR P4 Gotland: Lennart Koskinen besviken på reaktionerna
9 dec SR P4 Gotland: Skolpolitikern ångrar beslut om kyrkan
8 dec SR P1 Lunchekot (15.15 minuter in i programmet)
8 dec SR P4 Gotland: Föräldrareaktioner
8 dec SR P4 Gotland: Om kyrkans aktiviteter i skolan
Vem tänder stjärnorna - kyrkans projekt för att nå eleverna
:::::::::::::::::::::
Dagen
Dagen
Tre religiösa personer intervjuas om barns behov av andlighet i Dagen.
tisdag 9 december 2008
Svenska kyrkan anställer skolmuslim
Den mångreligiösa skaran vid miljömötet i Uppsala hade knappt checkat ut förrän Svenska kyrkan bjuder upp till nya piruetter
på den politiska korrekthetens nattgamla is.
Idag är det tidningen Dagen som snappat upp att Umeå stadsförsamling ska anställa en muslim. Muslimen ska ingå i ett skolprojekt tillsammans med en präst och en pedagog för att möta elever i årskurs 7. Prästen Susanne Dahl säger:
”Jag anser att Svenska kyrkan har ett ansvar att delta i och skapa rum för interreligiösa möten och dialog och det bör märkas också i hur vi som kyrka och församling arbetar”
Man söker en aktivt troende muslim som är öppen för dialog. Minsann. Av detta kan man dra slutsatsen att när ”kyrka och församling arbetar” för att ta sig in i skolan, är alla medel tillåtna.
Kan någon tipsa Dalia?
på den politiska korrekthetens nattgamla is.
Idag är det tidningen Dagen som snappat upp att Umeå stadsförsamling ska anställa en muslim. Muslimen ska ingå i ett skolprojekt tillsammans med en präst och en pedagog för att möta elever i årskurs 7. Prästen Susanne Dahl säger:
”Jag anser att Svenska kyrkan har ett ansvar att delta i och skapa rum för interreligiösa möten och dialog och det bör märkas också i hur vi som kyrka och församling arbetar”
Man söker en aktivt troende muslim som är öppen för dialog. Minsann. Av detta kan man dra slutsatsen att när ”kyrka och församling arbetar” för att ta sig in i skolan, är alla medel tillåtna.
Kan någon tipsa Dalia?
måndag 8 december 2008
Anders Wejryd och kyrkans 25 miljarder
.
”Gud, Allah och Shiva verkar vara överens. Nu vore det märkligt om inte politiska ledare kunde bli det också.”
Detta kunde man läsa inför Interfaith Climate Summit i Uppsala den 28–29 november, klimatmötet som ärkebiskop Anders Wejryd inbjudit till. Ett trettiotal andliga ledare från hela världen, alla med en stark tro på sina respektive gudar, har undertecknat manifestet.
Artikeln publicerades 8 dec på SvD Brännpunkt
”Gud, Allah och Shiva verkar vara överens. Nu vore det märkligt om inte politiska ledare kunde bli det också.”
Detta kunde man läsa inför Interfaith Climate Summit i Uppsala den 28–29 november, klimatmötet som ärkebiskop Anders Wejryd inbjudit till. Ett trettiotal andliga ledare från hela världen, alla med en stark tro på sina respektive gudar, har undertecknat manifestet.
Artikeln publicerades 8 dec på SvD Brännpunkt
Sydsvenskans ledarblogg
Dagen
torsdag 4 december 2008
Världens första pyramidspel
Är kristendomen världens första pyramidspel – eller åtminstone det mest framgångsrika? En elit som lever gott när fotfolket värvar i evangelisationens namn. Lämnar du så sviker du. En missions- befallning som ett allestädes närvarande klipulver i brallan på den rättrogne: Uppdrag värvning. I motgången finns alltid en lämplig bibelvers att hänvisa till: Just så, ditt martyrskap är förutsagt.
The show must go on. Halleluja!
En bibelvers här och en bibelvers där. Sammanhang och logik…? Nej, men en tvåtusenårig marknadsföringskupp som skälver i sina grundvalar när det slamrar i locket på ateismens egen Plus-soptunna. I en tidning, bok eller ett teveprogram nära dig. Men var inte rädd, du är inte ensam. För störst av allt är kärleken och den är fri från monopol. För frihet är, helt visst, det bästa ting.
The show must go on. Halleluja!
En bibelvers här och en bibelvers där. Sammanhang och logik…? Nej, men en tvåtusenårig marknadsföringskupp som skälver i sina grundvalar när det slamrar i locket på ateismens egen Plus-soptunna. I en tidning, bok eller ett teveprogram nära dig. Men var inte rädd, du är inte ensam. För störst av allt är kärleken och den är fri från monopol. För frihet är, helt visst, det bästa ting.
onsdag 3 december 2008
Adaktusson
Idag tar han i från tårna, den gode Lars Adaktusson i SvD, när han i frustration över att ateister och fritänkare höjer rösten i debatten, jämställer gud med kärleken.
Tävling
Och nu blir det tävling!
Tävlingen går ut på att identifiera från vilken bok nedanstående citat är hämtat.
”Kyrkornas skolarbete hänger samman med hela kyrkans uppdrag /…/ Mission och evangelisation hör till kyrkans väsen och uppgift. Varje församling och enskild kristen är utsänd att dela med sig av sin tro.”
Först mailade rätt svar vinner ett ex av boken
"Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen"
av evolutionsbiologen och vetenskapsjournalisten Olivia Judson.
Maila ditt svar till camilla(at)hef.nu
Glöm inte att ange namn och adress.
Vinnarens namn annonseras i det här blogginlägget.
Tävlingen går ut på att identifiera från vilken bok nedanstående citat är hämtat.
”Kyrkornas skolarbete hänger samman med hela kyrkans uppdrag /…/ Mission och evangelisation hör till kyrkans väsen och uppgift. Varje församling och enskild kristen är utsänd att dela med sig av sin tro.”
Först mailade rätt svar vinner ett ex av boken
"Dr Tatianas råd om sex och samlevnad för hela skapelsen"
av evolutionsbiologen och vetenskapsjournalisten Olivia Judson.
Maila ditt svar till camilla(at)hef.nu
Glöm inte att ange namn och adress.
Vinnarens namn annonseras i det här blogginlägget.
tisdag 2 december 2008
Skolinspektion i Örkelljunga kommun
Ur skolinspektionens beslut
2008-03-13
Dnr 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
/.../
Allsidighet och saklighet
I 1 kap. 2 § skollagen framgår bland annat att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet i en kommun för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, annan lag eller förordning.
I 3 kap. 11 § skollagen anges att varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. År 1997 upphävdes bestämmelsen om befrielse från religionsundervisning. I propositionen framhölls att det är angeläget att på alla sätt bidra till att minska motsättningar mellan människor från olika kulturer och länder och med olika religioner. Skolan är den gemensamma plats där alla barn bör få en likvärdig utbildning och tillräckliga kunskaper för ett framtida samhälle. En speciell åsikt hos eleven eller i elevens hemmiljö ska inte vara skäl för befrielse från en undervisning som bygger på läroplanens gemensamma värdegrund. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. När det gäller befrielse med hänsyn till särskilda omständigheter framhölls i propositionen att en sådan möjlighet ska tillämpas endast undantagsvis (prop. 1995/96:200 s. 66f).
I läroplanen för de obligatoriska skolformerna slås fast att undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Det betonas att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. Men enligt läroplanen ska skolan också vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Läraren ska också öppet redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem. Skolan kan därför till exempel behöva samverka med politiska partier och organisationer.
I Örkelljunga kommun har olika kristna samfund av tradition ett stort inflytande i kommunen. Inspektörerna har inför och under inspektionen tagit del av synpunkter från föräldrar som anser att konfessionella inslag förekommer i grundskolornas verksamhet i kommunen. Under inspektionen förekom en elevledd konsert med konfessionella inslag på en av grundskolorna, vilket bland annat föranledde en diskussion i utbildningsnämndens arbetsutskott. I kommunen finns en s.k. skolpräst som bland annat finns till hands för elever i grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan. Skolverket har i tillsynsärenden från år 2004 riktat kritik mot Örkelljunga kommun för en alltför långtgående samverkan mellan kyrka och skola (Skolverkets beslut dnr 51-2004:756,757).
Inspektörerna har under inspektionen låtit berörda rektorer få ta del av och bemöta de föräldrasynpunkter som framkommit. Av inspektörernas lektionsbesök på skolorna och av intervjuerna har inte framkommit annat än att den undervisning som bedrivs i kommunens skolor är allsidig och saklig och att skolorna ger utrymme för skilda uppfattningar, i enlighet med läroplanens allmänna mål och värdegrund. Att utreda enskilda inslag i skolornas verksamhet ligger inte inom ramen för inspektionen. Mot bakgrund av de diskussioner som förs kring konfessionella inslag i verksamheten i kommunens skolor på både skol- och kommunnivå, bedömer inspektörerna dock att kommunen som huvudman för det offentliga skolväsendet bör vara observant på att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen, i enlighet med bestämmelserna i skollagen och läroplanerna. Inspektörerna vill också erinra om den skärpta lagstiftning som trädde i kraft 2006 som uttryckligen förbjuder diskriminering av barn och elever mot bakgrund av bland annat religiös tillhörighet. Se vidare Skolverkets webbplats www.skolverket.se/Lagar och regler/Tolkning och vägledning samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
/.../
Källa: Skolverket Dnr: 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
2008-03-13
Dnr 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
/.../
Allsidighet och saklighet
I 1 kap. 2 § skollagen framgår bland annat att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.
Enligt 1 kap. 12 § skollagen ansvarar den som är huvudman för det offentliga skolväsendet i en kommun för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, annan lag eller förordning.
I 3 kap. 11 § skollagen anges att varje barn, som fullgör skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. År 1997 upphävdes bestämmelsen om befrielse från religionsundervisning. I propositionen framhölls att det är angeläget att på alla sätt bidra till att minska motsättningar mellan människor från olika kulturer och länder och med olika religioner. Skolan är den gemensamma plats där alla barn bör få en likvärdig utbildning och tillräckliga kunskaper för ett framtida samhälle. En speciell åsikt hos eleven eller i elevens hemmiljö ska inte vara skäl för befrielse från en undervisning som bygger på läroplanens gemensamma värdegrund. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. När det gäller befrielse med hänsyn till särskilda omständigheter framhölls i propositionen att en sådan möjlighet ska tillämpas endast undantagsvis (prop. 1995/96:200 s. 66f).
I läroplanen för de obligatoriska skolformerna slås fast att undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Det betonas att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan måste utforma verksamheten så att varje elev kan delta. Men enligt läroplanen ska skolan också vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Läraren ska också öppet redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem. Skolan kan därför till exempel behöva samverka med politiska partier och organisationer.
I Örkelljunga kommun har olika kristna samfund av tradition ett stort inflytande i kommunen. Inspektörerna har inför och under inspektionen tagit del av synpunkter från föräldrar som anser att konfessionella inslag förekommer i grundskolornas verksamhet i kommunen. Under inspektionen förekom en elevledd konsert med konfessionella inslag på en av grundskolorna, vilket bland annat föranledde en diskussion i utbildningsnämndens arbetsutskott. I kommunen finns en s.k. skolpräst som bland annat finns till hands för elever i grundskolans senare årskurser och i gymnasieskolan. Skolverket har i tillsynsärenden från år 2004 riktat kritik mot Örkelljunga kommun för en alltför långtgående samverkan mellan kyrka och skola (Skolverkets beslut dnr 51-2004:756,757).
Inspektörerna har under inspektionen låtit berörda rektorer få ta del av och bemöta de föräldrasynpunkter som framkommit. Av inspektörernas lektionsbesök på skolorna och av intervjuerna har inte framkommit annat än att den undervisning som bedrivs i kommunens skolor är allsidig och saklig och att skolorna ger utrymme för skilda uppfattningar, i enlighet med läroplanens allmänna mål och värdegrund. Att utreda enskilda inslag i skolornas verksamhet ligger inte inom ramen för inspektionen. Mot bakgrund av de diskussioner som förs kring konfessionella inslag i verksamheten i kommunens skolor på både skol- och kommunnivå, bedömer inspektörerna dock att kommunen som huvudman för det offentliga skolväsendet bör vara observant på att alla föräldrar med samma förtroende ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen, i enlighet med bestämmelserna i skollagen och läroplanerna. Inspektörerna vill också erinra om den skärpta lagstiftning som trädde i kraft 2006 som uttryckligen förbjuder diskriminering av barn och elever mot bakgrund av bland annat religiös tillhörighet. Se vidare Skolverkets webbplats www.skolverket.se/Lagar och regler/Tolkning och vägledning samt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2007:7) för arbetet med att främja likabehandling.
/.../
Källa: Skolverket Dnr: 53-2007:1948
Genomförd utbildningsinspektion i Örkelljunga kommun
Vårdgarantin vid vägs ände?
Nu är den på tapeten igen – vårdgarantin. Detta påhitt som
på konstlad väg skulle leda till att patienter får vård i tid.
Sju miljarder har pumpats in sedan 2005 för att korta köerna.
DN uppger att de landsting som misslyckats inte ens kan redovisa vart pengarna tagit vägen.
Dagens Nyheter
SvD
på konstlad väg skulle leda till att patienter får vård i tid.
Sju miljarder har pumpats in sedan 2005 för att korta köerna.
DN uppger att de landsting som misslyckats inte ens kan redovisa vart pengarna tagit vägen.
Dagens Nyheter
SvD
måndag 1 december 2008
Svenska kyrkan tror på Tomten
Så var det bevisat. När vi i tidningen Dagen kan ta del av den danske pastor Jon Knudsens uppfattning att traditionen att pynta med jultomtar är att ägna sig åt djävulsdyrkan, infinner sig osökt en fundering om Svenska kyrkans inställning i frågan.
Efter lite grävande visar det sig att Svenska kyrkan faktiskt tror på Tomten! Kyrkan tror även på Tomtens julverkstad, Piff & Puff, Kalle Anka och Musse Pigg bara för att nämna några namn ur högen. För hur ska man annars tolka kyrkans innehav av 37.777 aktier i företaget Walt Disney & Co? Sydsvenskan
Efter lite grävande visar det sig att Svenska kyrkan faktiskt tror på Tomten! Kyrkan tror även på Tomtens julverkstad, Piff & Puff, Kalle Anka och Musse Pigg bara för att nämna några namn ur högen. För hur ska man annars tolka kyrkans innehav av 37.777 aktier i företaget Walt Disney & Co? Sydsvenskan
Världen idag om skolpastorn i Lindesberg
Maria Andersson bloggar på Världen idag. Hon har skrivit om min debattartikel i Nerikes Allehanda. Jag har svarat henne men eftersom kommentarfunktionen verkar krångla så lägger jag mitt svar här också:
"Naturligtvis ser inte gymnasiechefen pastorn som ett problem, han håller ju gudstjänster tillsammans med henne i Kristinakyrkan i Lindesberg. NA/Bergslagspostens reporter Ola Westberg lär enligt Mattias Frödén, nyhetschef på lokalredaktionen i Lindesberg, ha känt till detta men valt att utelämna den uppgiften.
Vad gäller dina new age-predikande lärare i gymnasiet så hoppas jag att du anmälde dem för deras osakliga undervisning? Det är oerhört allvarligt om folk utnyttjar situationen på det sättet i skolundervisningen som ska vara saklig och vetenskapligt underbyggd. Att ha skolpräster på ett gymnasium är naturligtvis lika konstigt som att ha en företagspräst på en arbetsplats.
Så var kom läkaren in i diskussionen? Mig veterligt drivs inte heller en läkare av missionsbefallningen utan är helt inriktad på patientens väl och ve utan baktankar om rekrytering till tron på Jesus eller annan gudom."
"Naturligtvis ser inte gymnasiechefen pastorn som ett problem, han håller ju gudstjänster tillsammans med henne i Kristinakyrkan i Lindesberg. NA/Bergslagspostens reporter Ola Westberg lär enligt Mattias Frödén, nyhetschef på lokalredaktionen i Lindesberg, ha känt till detta men valt att utelämna den uppgiften.
Vad gäller dina new age-predikande lärare i gymnasiet så hoppas jag att du anmälde dem för deras osakliga undervisning? Det är oerhört allvarligt om folk utnyttjar situationen på det sättet i skolundervisningen som ska vara saklig och vetenskapligt underbyggd. Att ha skolpräster på ett gymnasium är naturligtvis lika konstigt som att ha en företagspräst på en arbetsplats.
Så var kom läkaren in i diskussionen? Mig veterligt drivs inte heller en läkare av missionsbefallningen utan är helt inriktad på patientens väl och ve utan baktankar om rekrytering till tron på Jesus eller annan gudom."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
