torsdag 13 augusti 2009

Nu har Wejryd surnat till på finansen

Ärkebiskop Anders Wejryd är en ständig källa till glada fniss hos oss sekulära. Hur bär han sig åt? Nu senast kan tidningen Dagen berätta att ärkebiskopen hört av sig i brev till statsekreteraren vid finansdepartementet, Hans Lindblad. I brevet säger ärkebiskopen att skattebefrielsen av prästlönetillgångarna är en form för finansiering av allmännyttig verksamhet:

"Skulle den försvinna ökar direkt kraven på ökad kyrkoantikvarisk ersättning eller förslag om att frånträda Svenska kyrkans förpliktelse om att hålla alla skyddade kyrkor tillgängliga och i skick".

Vi får förmoda att det är tidningen Dagens egen journalist som skruvat till detta kärva budskap till en egen översättning:

detta är ett hot: beskattar ni oss, kommer vi att låsa vissa kyrkor och låta dem förfalla. Men regeringen får också ett erbjudande: låter ni bli att höja skatten, så slutar vi att bråka om den kyrko- antikvariska ersättningen - så länge den förblir så hög som i dag

Hur som helst är det kul att skåda det som sker. För här fick Svenska kyrkan en hoper gamla kyrkor till skänks över en natt när staten och kyrkan gick skilda vägar. Och vad händer? Jo, de avfolkas sakta men säkert. Så varför inte låta dem förbli stängda? Nej, se det går inte, för det finns ett regelverk. Och regler är, som vi alla vet, till för att följas.

Just den här regeln säger att även en avsides belägen landsbygds- kyrka med jämna intervall ska hysa en gudstjänst. Alltså måste kyrkan värmas för att inte de, i genomsnitt, tre små skinntorra gamla tanter, som regelmässigt bevistar gudstjänsten ska drabbas av blåskatarr.

Kanske kan man här finna en del av förklaringen till varför Svenska kyrkans el-nota lär gå på 1.6 miljarder varje år? Kanske skulle det till och med vara nyttigare – både för tanterna och för kyrkobygg- naderna – om man istället höll till i den, förmodat, något modern- are kyrkan i centralorten? Man kan ju fundera på det i alla fall.


Mina tidigare skriverier i samma fråga:
Kyrkobyggnaderna tillbaka till folket!
Kulturminnesvården blir gisslan när Svenska kyrkans ekonomi krisar

Dagen
Dagen

Alla blir vinnare när Utbult byter parti

Kanske ser vi början på en ny trend när Roland Utbult byter parti från Fp till Kd? Det är i så fall en utveckling med flera vinnare.

Folkpartiet har historiskt bestått av två falanger; den liberala och den frisinnade. Den senare har med tiden alltmer kommit att likna Kristdemokraterna i en profil där tyngdpunkten ligger på kärnfamiljens väl och ve med kristna förtecken och värderingar.

Det finns ett stort intresse för en liberal politik, men när varje försök att närma sig Fp slutar med att man bildlikt hamnar i knä på frikyrkofolk är det risk att väljarkåren börjar misströsta. För Folkparti bör det alltså vara en fördel att renodla sitt liberala budskap och slippa tala med kluven tunga.

För Kd innebär det här å andra sidan ett välbehövligt tillskott av nya namn. Den verkliga faran för Kd idag är att partiet alltmer börja framstå som en politisk kanal för Livets Ord. En sådan utveckling skulle vara svår att vända och antagligen placera partiet på en stabil nivå under fyraprocentspärren.

För Alliansen är det viktigt att ha med sig Kd. Ett Kd utanför riksdagen skulle alltid innebär borgerliga röster i sjön. En ”avkristning” av Fp och en ”påkristning” av Kd skulle alltså i bästa fall innebära uppsving för båda. Sen kan man som sekulär beklaga att religion överhuvudtaget ska utgöra grund för politik.


Per Petterssons blogginlägg om Utbult
Bengt Held gör en bra fördjupning i ämnet på sin blogg


Trelleborgs Allehanda
AftonbladetAftonbladetGTSydsvenskanSmp
DagenDagenDagenDagenDagenDagenDagen
Dagen


Dagen

lördag 8 augusti 2009

Veckans knasigaste inlägg i omskärelsedebatten

Veckans knasigaste ledare om omskärelse fann jag i NWT. Den presenterade en (åtminstone för mig) helt ny uppsättning säregna argument för omskärelse. Dessutom blev jag förvånad då jag fann rena faktafel, vilket jag inte väntar mig i en ledare: Smaka på den här om religionsfriheten:

Ska vi förbjuda manlig omskärelse? Frågan ter sig absurt kulturlös, och som ännu ett sätt från socialliberalt håll att omtolka religionsfriheten från ”rätt att välja religion” till ”frihet från religion

Sen följer ett längre resonemang som utmynnar i att läkare inte ska förbjudas att utföra omskärelser. Men är det verkligen det frågan gäller? Mig veterligt är det inte förbjudet med omskärelser inom sjukvården. Ett förbud torde vara svårt att genomföra det då det alltid kommer att finnas tillfällen då man gör ett ingrepp av medicinska skäl. Men det är viktigt att även medicinskt motiverade ingrepp görs så sällan och i så lindrig omfattning som bara är möjligt. Att däremot ge landstingen i uppdrag att regelmässigt ombesörja den här delen av människors religiösa och kulturella praktik är att på ett olyckligt sätt legitimera sedvänjan.
I slutet av ledaren blir argumentationen riktigt fantasifull:

"Om omskärelsen som sådan har någon som helst religiös implikation, så är det att man är förberedd för religion. Men i praktiken är ju omskärelse betydligt mer en gärning i religionsfrihetens namn än i den religiösa intoleransens. Är man omskuren så är man de facto betydligt friare att välja religiös tillhörighet än om man inte är det – helt enkelt för att två av de största världsreligionerna har detta som urgammal och kännetecknande sedvana."

Den är fantasifull, för att ledarskribenten målar upp ett scenario där man ser framför sig hur omskurna män med judisk respektive muslimsk bakgrund fritt rör sig över religionsgränserna med sin omskurna snopp som ett slags fysiskt uppehållstillstånd för friheten att vistas i valfri religiös miljö. Även den sekuläre eller kristne förmodas på detta sätt göras ”förberedd för religion” vare sig han väljer att konverterar till judendom eller islam.

Tyvärr får vi ingen förklaring till varför inte omskärelsen lika gärna skulle kunna ske i vuxen ålder vid det eventuella beslutet att konvertera? Om skribenten menar allvar med sin omtanke om barnets valfrihet, så bör han väl beakta möjligheten att barnet som vuxen önskar leva som sekulär och oomskuren?

Till sist kommer då den slutliga drapa som ska få oss att förstå att vi är ett outvecklat stenåldersfolk vid polcirkeln som aldrig kommer att fatta det här fina med "Kultur". Så oändligt tacksamt att ta till, för vi vet ju alla, att hur mycket vi än läser, lyssnar och tittar, kommer all världens utbud av kulturella påhitt att vida överstiga vår förmåga att hålla oss à jour:

"Sverige är idag ett kulturellt handikappat land. Vi har knappt koll vare sig på svensk eller västerländsk kultur som sådan. Därför får vi svårt att respektera kulturella olikheter. Men det är på tiden att vi åstadkommer en sann respekt för kultur i Sverige. Värnandet av traditioner är viktigt, och man ska inte tvinga folk att gå ifrån sina egna, ofta uråldriga, traditioner. För väldigt många är manlig omskärelse en fråga om tradition och identitet, och det bör man inte förvägra någon att bejaka."

Kommen så här långt kan jag bara rekommendera alla att läsa Svante Folins utmärkta essä ”De flesta kulturer är rena skräpet”. Känsliga individer varnas! Texten är ett kräkpiller, men efter genomläsning har man ett fint tillfälle att ta sig en funderare över det här med kulturrelativism. Det behöver de flesta av oss göra någon gång emellanåt.

Även Dagens ledarblogg slirar i logiken
Ett mycket bra inlägg på Newsmill signerat Anders Sillén

onsdag 5 augusti 2009

Oskuret är bäst


eller
Till försvar för mannens erogena zoner


Jag tror att debatten om manlig omskärelse fick sitt definitiva genombrott då Eduardo Grutzky och Soleyman Ghasemiani gick
ut i SvD och berättade om sina egna erfarenheter av omskärelse. Eduardo Grutzky formulerade en viktig aspekt, som kan förklara motståndet mot att på allvar börja diskutera frågan: "Ingen vill ju i vuxen ålder ställas inför tanken att man kanske skulle kunnat njuta mer av sex än man gör".

Detta fick som vi vet Cordelia Edvardson att protestera högljutt: "Enligt välunderrättade och pålitliga källor, vilka som spädbarn ”berövades” sin förhud, förmins­kade denna ”stympning” (som många kallar det) på intet sätt den vuxne mannens sexualdrift, lust och njutning".

Hur pojkbäbisarna bedömdes kunna avgöra konsekvenserna av skärandet i denna höggradigt erogena zon, i perspektivet före/ efter ingreppet, lämnade Cordelia tyvärr ingen information om.
Sen var det tyst ett bra tag innan Peter Wolodarski skrällde till på Dagens Nyheters ledarsida häromveckan. En sorglig läsning.

Sorglig för att den visar hur stark en religiös tradition kan vara långt efter att föräldrarna blivit sekulära och lagt gudstron på hyllan. (Jämför här med det kristna dopet: Föräldrarna tror naturligtvis inte på gud, utan låter döpa barnet därför att...
...ja, varför??).

Sorglig för att den påminner om de psykologiska mekanismerna bakom den kvinnliga omskärelsen och varför den så envist lever kvar: "Det måste vara någon mening med det jag själv har genomgått, det får inte vara meningslöst. Genom att mina barn följer traditionen bekräftar vi det meningsfulla i det vi gör."

Slutligen var den sorglig för Peter Wolodarski själv som så fatalt missbedömt den opinion som bildats i omskärelsefrågan på senare tid. Man blir inte populär om man går ut med argument som kan tolkas som att bäbisar sprider hiv och livmoderhalscancer.

Någon dag senare kunde vi betrakta det intressanta fenomen
då två ledarskribenter gick i klinch med varandra i SvD. Att hänvisa till Charlotte i "Sex and the city" gav dock minuspoäng
till Paulina Neuding. Fördel Sanna Rayman som levererade en mycket läsvärd text.

Det ultimata magplasket svarade dock landstingsrådet Birgitta Rydberg för. Jag kan i viss mån förstå landstingsrådets beskäftiga välvilja. Att få förhudselimineringen att ske på ett adekvat och hygieniskt sätt är nog bra, men frågan är om landstingsrådet förstod vilka krafter hon utmanar? Ingen förespråkar köksbords- kirurgi, men steget till att beordra läkarkåren att utföra religiösa riter var nog att tänja religionsfrihetsparagraferna lite väl hårt.

Hade landstingsrådet satt ett fuktat finger i luften hade hon nog förstått hur vindarna blåser. Men kanske har även känsligheten i landstingsrådets finger påverkats? Att skicka in henne i debatten var hur som helst inte så välbetänkt, sett i backspegeln. Att döma av kommentarerna var det som att släcka en brand med bensin.

Desto mer glädjande var det då att läsa debattinlägget från läkarna Peder Drott och Finn Bengtsson i dagens SvD. Ducka Rydberg, nu har expertisen sagt ifrån! I debatten om manlig omskärelse har pendeln svängt från ett närmast kompakt ointresse för några år sedan till ett starkt engagemang idag. Den utvecklingen kan knappast stoppas.

Frågan om omskärelse aktualiserar behovet av att förtydliga att religionsfriheten är en frihet till, såväl som frihet från religion. Insikten att denna religionsfrihet även omfattar våra barn ökar stadigt. Det innebär att vi måste upphöra med alla former av religiös och kulturell märkning av dem. Låt därför fortsättningsvis beslutet om omskärelse fattas av en man när han är myndig. Sverige har varit föregångsland förr i andra viktiga sammanhang.
Låt oss vara ett föregångsland den här gången också.

Dagen
Sydsvenskan
Sydsvenskan
Dagen
Dagen
Dagen
GP
Smålandsposten
Dagen
Eskilstuna-Kuriren
Ett verkligt bottennapp publicerat på NWT.
Expressen svamlar
Ett mycket bra inlägg på Newsmill signerat Anders Sillén
Och så till sist Badlands Hyena för den som inte räds lite ohämmad satir

Lars von Trier tar hjälp av Lilith i "Antichrist"

Idag skriver jag om bibliska referenser i Lars von Triers film "Antichrist"DN Kulturdebatt

Jag tror att von Trier har roat sig med att knåpa ihop en liten litterär gåta åt oss. Det är underhållande att läsa kommentarerna till filmen och se hur många som gått bet på att lösa den. Jag har känt till legenden ganska länge och har irriterat mig på hur den tystats ner i kristendomen: Varför är det inte allmänt känt att Adam hade en hustru före Eva och att hon hette Lilith??

John Collier "Lilith" 1887
(Skribenten iförd orm )

Frågar man en präst om de två skapelseberättelserna i Bibelns första kapitel, får man ofta till svar att det är två olika skildringar av samma händelse. Pyttsan! Just att den ena parten i det som framställs som det ursprungligaste av alla par, faktiskt hade ett "förflutet" är så otroligt roande. Jag gissar att alla inte är lika roade av att jag ger uppmärksamhet åt damen i fråga.

Läs gärna Kerstin Gezelius recension av "Antichrist" i DN:
"På väg mot förhandsvisningen på biografen Skandia på Drottning­gatan trampar man på Strindbergscitat, infällda i gatans sten. ”Det fanns inget helvete på jorden förr än paradiset blev riktigt färdigt, det vill säga att kvinnan kom!”"
Kvinnan? I så fall, vem av dem...?



Andra artiklar i DN om "Antichrist":
von Triers dogmatiska kvinnohat
Mer än bara man och kvinna
Lars von Trier går tillbaka till naturen
Det förlorade Paradiset
Naturens hämnd
Den inre rösten

Andra artiklar om "Antichrist"
Information.dk, Film & Fjerrsyn: Svenske feminister raser over von Trier
På Newsmill om Antichrist
Du hade också kunnat skriva "Antichrist"
Antikrist är alltid en kvinna

lördag 1 augusti 2009

SvD:s hovnarr attackerar Priden

Skyttes krönika i dagens SvD andas illa dold harm över uppmärk- samheten för Prideveckan och det motsvarande ointresset för Livets Ords interna förehavanden vid samma tid. Men minsann vet han att berätta att Priderörelsen håller på att gå samma väg som den vänsterrörelse han själv abdikerat från.

Med stöd av en kommentar från Alexander Bard, skissar han en snabb parallell till vänsterns splittring under sjuttiotalet. Titta, titta, ni går samma väg som vänsterrörelsen, pillutta er, verkar han vilja säga. Men kanske skulle han för ett ögonblick betänka vilket glashus han själv sitter i för tillfället.

Landets frikyrklighet kan inte ens med bästa vilja anklagas för enighet och sammanhållning. Må vara att just Livets Ords Ulf Ekman på senare år ägnat sig åt en intensiv uppvaktning av katolska kyrkan och påven, men det fick han snabbt äta upp bland sina egna. Den stora skökan i Rom går man inte frivilligt till sängs med.
Till slut blir Skytte riktigt rolig. Så här skriver han:

Och då som nu: medierna kapitulerar totalt. Då invaderades landets redaktioner av vänsterjournalister (jag var en av dem) som såg som sin uppgift att föra klasskamp och förändra samhället i och genom medierna.”

Och? Sen då? Jag väntar hoppfullt på besked från Skytte om vilka som invaderar redaktionerna idag. Hbt-folket? Nej, knappast i någon högre grad vad jag vet. Lika lite som man som ateist ingår i ett jobbskapande frimureri kommer ens sexuella preferenser att bidra till det. Och på tidningarna sitter fortfarande Skytte och en stor del av hans generation och häckar. Men som bekant: När fan blir gammal blir han religiös. Skytte är därvidlag i gott sällskap.

Dagen