Svenska kyrkans identitetsproblem

Och så finns det de som undrar varför Svenska kyrkan har problem.

Mer om en kyrka som upptäckt att clowner säljer bättre än Gud och Jesus finner du här.

Sydsvenskan

En helt vanlig sekulär skolavslutning utan Gud

Idag har jag varit på skolavslutning i min tioårings skola. Vi höll till i gympasalen, precis som vanligt. Kyrkan har aldrig varit aktuell för avslutningarna. Kanske är det för att Myrängenskolan ligger på ett så betryggande avstånd, både från Pictorpyntade Täby kyrka som den 70-talsbrutalistiska Tibblekyrkan. Gribbylunds kapell ligger förvisso på krypavstånd, men rymmer ju bara en halv förskoleavdelning. Alltså firar vi sekulärt och slipper några uppslitande diskussioner. Åtminstone om detta.

Vi sjunger Idas sommarvisa och Den blomstertid nu kommer så det står härliga till. Och varför skulle vi inte göra det? För första versen handlar varken om någon gud eller Jesus, och kanske är det som vissa påstår; att Kolmodin tog en gammal folkvisa och gjorde psalm av 1694. Då är det dags att erövra den tillbaka.

Men roligast av allt är när lärarnas egen orkester ”No rehearsal at all” kör sitt traditionsenliga finalnummer. Och barnen stampar takten i fröknarnas och magistrarnas lustmord på den norske fiolhobens Fairytale. Och när femmornas fantastiska fröken dansar tempeldans och gör frivolter vet jublet inga gränser. Det är tur att vi inte är i kyrkan då, för Albertus målningar skulle antagligen lossna från underlaget. Vi skrattar så tårarna rinner och sen säger vi hej till vår egen underbara fröken, samlar ihop våra barn och går ut i sommaren.


Ulla Johansson bemöter en förvirrad Göran Hägglund och skriver en bra replik i Aftonbladet