Svenska kyrkan: Vi vill rekrytera konfirmander i skolan

Den senaste tiden har ett flertal personer i debatten förnekat att Svenska kyrkans samarbete med skolan syftar till att rekrytera konfirmander, den grupp inom vilken kyrkan har sina framtida betalande medlemmar. Det har förvånat mig att inte ens präster har känts vid detta faktum. Vill man veta vad kyrkan faktiskt har sagt i frågan är deras egna arkiv en guldgruva att ösa ur.

Kyrkolivsutskottets betänkande 2005:7
Konfirmandundervisning i skolan
Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande motion 2005:44 som handlar om möjligheten att erbjuda konfirmandarbete i skolan. Utskottet delar motionärernas uppfattning och föreslår därför bifall till motionen.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut 

Kyrkomötet beslutar att bifalla motion 2005:44.

Redogörelse för ärendet 

Motionen

Motion 2005:44 av Kerstin Zetterberg m. fl., Konfirmandundervisning i skolan

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i samtal med representanter för Skolverket understryka att elever i den kommunala skolan skall ha möjlighet att välja att delta i konfirmandundervisning på skoltid där sådan erbjuds inom ramen för elevens fria val. 

Utskottet

Bakgrund

 

Av 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet framgår skolans värdegrund och uppdrag. Här står att undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Det framgår också att alla som arbetar i skolan skall verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika skolan som en lärande miljö. Förutom läroplanen finns det för varje enskilt ämne en nationellt fastställd kursplan. Utifrån kursplanen fastställer varje kommun en skolplan som visar hur kommunens skolor skall organiseras och utvecklas. Läroplanen, skolplanen och kursplanerna ger sedan utrymme för den enskilda skolans rektor, lärare och elever att anpassa innehåll, organisation och arbetssätt till lokala förhållanden. Planeringen av detta fastställs i skolans arbetsplan. Det finns en timplan för grundskolan som helhet som anger den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning i olika ämnen. Det finns timmar i timplanen som är avsatta för elevens val och innebär att den enskilda eleven kan fördjupa studierna i ett eller flera ämnen. Det fria valet skall också ledas och betygssättas av en lärare anställd på skolan.

Samarbetet mellan kyrka och skola har vuxit i omfattning de senaste åren och nya arbetsformer för detta utvecklas ständigt. Hur arbetet bedrivs är mycket lokalt betingat eftersom det oftast handlar om personliga relationer och hur respektive arbete bedrivs på orten. Kyrkan med sin långa tradition av reflektion utifrån grundläggande värderingar kan vara en meningsfull samarbetspartner för skolan. Inom den s.k. skolkyrkoverksamheten, som ofta sker ekumeniskt, pågår verksamhet som omfattar både medverkan i lektioner och lärarfortbildningar och en närvaro på skolans raster. På senare tid har kyrkans medarbetare varit en viktig resurs för skolan i förståelsen av elever med annan tro. Den insats från kyrkan som innebär direkta åtgärder i samband med relationsarbete i samband med mobbning, konflikter och sorgearbete är också värdefull. I en nationell utvärdering av grundskolan som gjordes av Skolverket 2003 finns tydliga områden där skolan har problem att nå upp till sina mål i läroplanen. T.ex. saknas tillräckligt många vuxna i skolan och intresset för religionsämnet är lågt. Här kan kyrkan spela en viktig roll.

I en uppsats som presenterades på Teologiska högskolan i Stockholm 2005, Kyrka i skolans värld, beskrivs dagens skolkyrkoarbete. Av denna framgår att kyrkan inte prioriterar skolkyrkoarbetet och att medarbetare inom skolkyrkan ofta upplever att arbetet är osynliggjort. Det är istället responsen i skolan som fungerar som drivkraft för arbetet. I samma uppsats, som bygger på en undersökning bland medarbetare i skolkyrkan, dras även slutsatsen att det ekumeniska samarbetet sker oreflekterat utan teologisk och ideologisk bearbetning. En sådan bearbetning är en nödvändig förutsättning för att ta steget mot att erbjuda konfirmandarbete i skolan.

Samarbetet kyrka och skola har vid ett flertal tillfällen varit föremål för Kyrkomötets behandling. Kyrkolivsutskottets betänkande 2003:7 om skolavslutningar i kyrkan, 2002:5 om undervisningsmaterial i kristen etik, 2002:6 om konfessionell grund- och gymnasieskola samt 2000:15 om kyrkans uppgift i skolan är de senaste i frågan. I dessa betänkanden uttalas att detta arbete är en mycket viktig uppgift.

Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander. I Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet framgår vikten av att ge erfarenhet av gudstjänstgemenskap och andakt. I riktlinjernas formalia punkt 19 står det att konfirmandarbetet bör innehålla minst fyra lägerdygn. Dessa delar av konfirmandarbetet är inte möjliga att genomföra inom skolans ram, än mindre möjliga att betygsätta. Att genomföra ett konfirmandarbete i sin helhet är i nuläget varken ur Skolverkets eller Svenska kyrkans bestämmelser möjligt under skoltid.

Skolkyrkan i Nederkalix församling genomförde under 2003–2004 inom ramen för skolans ämne Livskunskap obligatoriska timmar motsvarande den undervisning som föregår konfirmationsgudstjänsten. Att fullfölja konfirmationen i sin helhet blev ett personligt beslut som cirka 80 procent av tonåringarna valde. Detta samarbete startade på initiativ av föräldrar och lärare efter ett tio år långt gott samarbete mellan skolan och församlingen. Personalen har under projektet bestått av fritidsledare, församlingspedagog och präst samt av skolan anställd ämneslärare. Nederkalix har fortsatt detta arbete även i år. Enligt ansvariga från församlingen är erfarenheterna framförallt goda, förutom den svårighet som handlar om möjligheten att involvera unga ledare i arbetslaget eftersom verksamheten sker på dagtid. Ett annat exempel på flerårigt samarbete mellan skola och kyrka finns i Luleå där erfarenhet finns av gymnasiekonfirmation i årskurs 2 och 3. Drivkrafterna bakom det projektet har varit att fånga upp de ungdomar som tidigare valt bort konfirmationen och att erbjuda en vidare fördjupning i kristendomens lära och livsmönster än vad den traditionella religionsundervisningen kan göra. Ämnet heter idag Livskunskap och kristen tro och omfattar 100 p och betygsätts vare sig eleven väljer att konfirmera sig eller inte. Verksamheten är efterlängtad hos många och den kan komma att bli mer eller mindre permanent.

Nationellt görs i dag en ekumenisk projektsatsning genom Sveriges Kristna Råd. Representanter därifrån för en dialog med Skolverket och den senaste uppvaktningen angående samarbetet kyrka och skola ägde rum i april 2005. Vid detta möte diskuterades också möjligheten till konfirmation under elevens fria val. Att fördjupa religionsämnet som elevens fria val är fullt möjlig enligt Skolverket om den är allsidig och saklig. Däremot måste de moment som måste kompletteras för att genomföra konfirmandarbetet enligt riktlinjerna ske utanför undervisningstiden. Skolverket menar dock att helheten av skolans verksamhet inte får uppfattas som om eleverna blir ensidigt påverkade i den ena eller den andra trosriktningen och att elever utesluts. Skolverket är också noga med att poängtera att det är kommunerna som är ansvariga för skolan och att Skolverkets uppgift är att tolka lagstiftningen och agera när de får en anmälan eller gör en kontroll. I augusti genomfördes ett seminarium på Skolverket med Sveriges Kristna Råd, Judiska centralrådet och Sveriges muslimska råd med syfte att bearbeta begreppet icke-konfessionell i samband med att skollagen nu är ute på remiss.

Överväganden

Utskottet gläds över att det finns flera initiativ runt om i Sverige där församlingar medverkar i skolans religionsundervisning och för de projekt där delar av konfirmandarbetet erbjuds som ett alternativ för elevens fritt valda lektionstimmar. Det finns överlag en positiv respons från skolans sida över kyrkans vilja att bidra i skolans arbete och utskottet vill uppmuntra till fortsatt samverkan mellan kyrka och skola. En samverkan som inte bara ger eleverna möjlighet att få kunskap om religion utan även kunskap i religion.

Kyrkomötet har vid ett flertal tillfällen behandlat konfirmandarbetet och betraktar det som ett prioriterat område för Svenska kyrkan. Enligt Svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet betonas arbetet som en tjänst åt tonåringen i ett viktigt skede i livet. Om konfirmandarbetet erbjuds under skoltid kan en hel del praktiska bekymmer minska för den tonåring som vill få den begränsade fritid som finns att tillgå att räcka till för olika intressen. Samtidigt vill utskottet uttrycka en viss kluvenhet. För flera tonåringar är skolan förknippad med olust, krav och slitna relationer. För dem kan ett erbjudande inom skolans ram innebära att de väljer bort konfirmandarbetet helt och hållet. För dem skulle kanske ett erbjudande utanför den ordinarie undervisningen vara mer intressant, t.ex. efter skoldagens slut eller på de håltimmar som kan finnas. Det kan även vara så att konfirmandarbetet i ett helt annat sammanhang än det på skolan kan vara mer lockande för några unga.

Utskottet vill uppmana Kyrkostyrelsen att bearbeta frågan vidare genom att fortsätta reflektionen över hur en samverkan mellan kyrka och skola ska ske så att det tillgodoser skolans, kyrkans och individens intressen. Utskottet delar motionärernas önskemål och uppmanar därför Kyrkostyrelsen att intensifiera samtalen med Skolverket genom de upparbetade kanaler som redan finns genom Sveriges Kristna Råd. Utskottet ser också positivt på att resurser på kyrkokansliet finns avsatta för detta de närmaste åren men vill samtidigt betona att kyrkans närvaro i skolan förutsätter personliga relationer lokalt.

Uppsala den 29 september 2005

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Göran Åberg

    Marie Nordström

Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo Lennart Anbäcken, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Solveig Thorkilsson, Karin Perers, G. Olof Kjellström, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson och Kerstin Zetterberg.

Biskop Caroline Krook och biskop Lennart Koskinen har deltagit i utskottets överläggning.