Skolinspektionen godkänner bön och välsignelse

Skolinspektionen har godkänt bön och välsignelse i den kommunala allmänna skolan. Jag har drivit ett ärende som kan vara av principiellt intresse om man vill se hur Skolinspektionen resonerar kring gudstjänster med bön och välsignelse.

2012-11-30 

En artikel publiceras i tidningen Dagen där det berättas att elever i Vikingaskolan går på traditionsenlig gudstjänst i advent, där prästen ber och välsignar. Det framgår att den aktuella kyrkan, Eskilskyrkan, har 44 samlingar för “hundratals barn” från ett antal andra icke namngivna skolor i Haninge kommun.

2012-11-30  

Jag skickar en anmälan till Skolinspektionen där jag citerar prästens ord ifrån Dagen. Den 25 november har Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo haft en debattartikel på DN Debatt. De är tydliga i sitt besked: ”Att skolan är icke-konfessionell innebär att det inte får förekomma religiösa inslag som till exempel bön, välsignelse eller trosbekännelse i utbildningen.” Jag har alltså anledning att tro att Skolinspektionen kommer att ta min anmälan på allvar.

2012-12-11

Skolinspektionen beslutar att överlämna min anmälan till Haninge kommun för utredning och eventuella åtgärder.

2012-12-12 

Vikingaskolans rektor, Johan Kant, uttalar sig till Haninge kommun angående adventsfirandet vid skolan. Kant skriver bland annat:

“Sedan lång tid tillbaka har eleverna på Vikingaskolan gått till Eskilskyrkan på första advent. Detta har varit en tradition för att prata om den tradition som finns i Sverige och där kyrkoåret börjar med advent.”

Här kan man notera att det enligt Kant rör sig om en tradition att prata om en tradition vilket faktiskt är ganska intressant. Hur många fler moment i läroplanen repeteras årligen på detta sätt, genom en egen tradition? Misstanken infinner sig att det inte är kunskapen om den aktuella traditionen som ska läras ut, utan just en traditionsenlig, årligen återkommande uppmärksamhet, som är syftet. Det vill säga praktiserandet av den religiösa traditionen eller i klartext: Religionsutövning. Johan Kant skriver att han:

“klargjorde att besöket på Eskilskyrkan skulle vara icke-konfessionellt och frivilligt.” Dessutom tillägger han att “Besöket i Eskilskyrkan handlar om ett studiebesök där eleverna lär sig om religion inte i religion.”

Av detta kan vi nu dra slutsatsen att Vikingaskolan i Haninge ägnar sig åt traditionen att med traditionsenliga studiebesök i kyrkan, lära sig om den kristna traditionen advent och att detta dessutom är frivilligt.
Det haltar betänkligt i rektor Kants retorik.

2012-12-13

En mailväxling äger rum mellan rektor Johan Kant och Monica Hjort von Zeipel, kompetensstrateg i Haninge kommun, om varför kyrkobesöket inte var obligatoriskt. Kants uttalande till kommunen har fått Hjort von Zeipel att funderar över:

“om det är undervisning i religion och inte utövande av religion, varför är det då frivilligt om det sker på undervisningstid? Kan inte just frivilligheten ses som att det kanske är ett visst utövande?”

Rektor Kant svarar henne: 

“Anledningen till att det är frivilligt är att alla studiebesök utanför skolan kan vi inte, som jag ser det, tvinga eleverna. Det kan vara på riksdagshuset eller i en synagoga. Jag har själv varit med om det flera gånger, att elever inte vill följa med till riksdagshuset, trots att det är en del av undervisningen och då har dessa elever fått gå med någon annan klass.”

2013-02-13

Haninge kommun meddelar beslut med anledning av mitt klagomål. Om rektorn sägs följande: 

“Utöver sina tidigare argument tillägger han att “Det är sedan lärarens uppgift att problematisera studiebesöken och förklara hur svenska traditioner hör ihop med kristendomen. Detta för att skapa förståelse för andra människor och deras tro och för att skapa förståelse för varför religion finns”. "

Återigen ser vi att de årligen återkommande gudstjänsterna benämns “studiebesök” av rektorn. Varje år ska dessutom läraren repetera hur svenska traditioner hör ihop med kristendomen, vilket får mig att tro att rektorn inte har någon högre tanke om sina elevers fattningsförmåga. Dessutom är det ett intressant argument att detta skulle “skapa förståelse för andra människor och deras tro och för att skapa förståelse för varför religion finns”. Vilka “andra människor” syftar rektorn på då? Ska kristna elever genom dessa kristna studiebesök få förståelse för andra religioners traditioner eller är det omvänt de icke-kristna, inräknat ateister och annat löst folk, som ska bibringas förståelse för det kristna? Det finns anledning att stanna upp vid det här argumentet, då det ofta används inom kristen retorik för att försvara religiösa (läs kristna) inslag i undervisningen. Det är också en märklig metod för att skapa förståelse för varför religion finns. Och om så är fallet - är inte målgruppen lite väl ung för at kunna greppa den frågan?

2013-02-20

Tidningen Dagen har en uppföljande artikel i ämnet med den lätt triumfatoriska rubriken ”Elevernas kyrkbesök borde varit obligatoriskt”. Dagen skriver:

”Vikingaskolan i Haninge gjorde inget fel när eleverna före jul fick besöka en adventsgudstjänst med bön och välsignelse. Det slår kommunen fast, och ger samtidigt skolan uppläxning - samlingen borde ha varit obligatorisk.”

Artikeln avslutas: ”Marin Jägerbert, kanslichef på Haninge kommuns utbildningsförvaltning, menar att skolan även i fortsättningen kan anordna den här sortens studiebesök i kyrkan.

- Det viktiga är hur man för- och efterarbetar besöket. Att ta del av olika religioners ritualer är en viktig del av kursplanen i ämnet religionskunskap, säger han. Han tillägger att om en anmälare fortfarande tycker att det finns problem på skolan, kan denne vända sig till Skolinspektionen för vidare utredning.” 

2013-02-20 

Mailväxling mellan mig och kanslichef Martin Jägerbert:

"Hej Martin!

Du citeras i tidningen Dagen angående Vikingaskolans deltagande i Eskilskyrkans gudstjänst. Jag förbereder en tidningsartikel i ämnet och vill kontrollera med dig om du anser dig vara korrekt citerad av Dagen? Dagen uppger att du säger:

“Att ta del av olika religioners ritualer är en viktig del av kursplanen i ämnet religionskunskap” Är det en korrekt tolkning att du, med detta, även inbegriper “att delta i” olika religioners ritualer? Om det är så, var går då, enligt din mening, gränsen för att skolan inte längre ska kunna anses vara icke-konfessionell enligt skollagen 1 kap. 6 §. ?

Rektor Johan Kant framhåller i sitt uttalande 12 dec 2012 att den här ritualen är tradition och årligen återkommande. Kan detta då sägas vara en del av kursplanen i religionskunskap?

Skolverket har under hösten distribuerat en vägledning för skolornas kontakt med kyrkan. Citat:
“Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap”.
Eftersom det förekommer bön och välsignelse vid Vikingaskolans besök i kyrkan, skulle jag vilja veta varför Skolverkets vägledning inte gäller för Haninge kommun?
Med vänlig hälsning

Camilla Grepe"

Martin Jägbert svarar så här:

”Hej Camilla. Här nedan svarar jag på dina tre frågor.

Nej, det är inte en korrekt tolkning att denna formulering även inbegriper “att delta i” olika religioners ritualer.

Skolan avgör själv vilka studiebesök som klasser ska göra. Även kommande studiebesök måste förstås hålla sig inom ramen för gällande regler på området. 

Haninge kommun har tagit del av Skolverkets juridiska vägledning från oktober 2012, och även hänvisat till denna i uppföljningen av klagomålet under rubriken rättsliga utgångspunkter.

Med vänlig hälsning

Martin Jägerbert

2013-05-27 

Jag erbjuds möjligheten att lämna “synpunkter på uppgifter i huvudmannens yttrande, avseende anmälan om konfessionella inslag i utbildningen vid Vikingaskolan i Haninge kommun. Dnr 41-2013:1410”

Jag skriver följande:

"Bakgrund

Vikingaskolans rektor, Johan Kant, låter sig intervjuas i tidningen Dagen 2012-11-30 där han uppger att han inte ser några problem med att prästen ber och läser välsignelse över eleverna i hans skola. Några citat ur artikeln:

“De har i många år besökt adventssamlingarna i Sankt Eskils kyrka. Rektor Johan Kant tycker att besöken är jätteviktiga.”

“För Vikingaskolan är det tradition att besöka S:t Eskils kyrka i adventstid varje år. Johan Kant tog upp Skolverkets debattartikel med sina lärare i måndags, eftersom många klasser planerat att besöka kyrkan i veckan. Han ser ingen motsättning med besöken och Skolverkets direktiv, trots att prästen som leder samlingarna både ber och läser välsignelsen över barnen.”

“Men i vårt fall handlar det om att lära ut tradition, inte religion (sic!), och det är vad vi tydliggjorde i måndags.”

“I vårt samhälle finns det så lite religion, så för mig känns det viktigt att eleverna får höra om att det finns många miljarder människor som tror på en gud. Kristendomen en del av vår historia och kultur, och det är viktigt att lyfta fram det. Traditioner (sic!) är viktiga, eftersom det ger människan något att hålla i.”

Detta var bakgrunden till min ursprungliga anmälan, då skolan inte ska praktisera kristna eller andra religiösa traditioner. Skolans uppgift är att sakligt och objektivt utbilda om religion och då ingår teoretisk kunskap om respektive religions traditioner i detta.

Mina synpunkter på huvudmannens yttrande:

Haninge kommuns grundskolechef, Johannes Pålsson, meddelar Skolinspektionen 2013-04-22 att utbildningsförvaltningen betraktar detta som ett studiebesök, då prästen informerats om att avsikten med besöket är att det ska vara ett studiebesök. Detta påstående motsägs uttryckligen av prästen själv, som i en artikel i Dagen 2012-11-30 säger:

“Jag är kallad till präst och det innebär att jag är kallad till att sprida det glada budskapet. Om vi inte får prata om Gud i kyrkan är det ingen idé att skolorna kommer hit.”

Vidare konstaterar grundskolechefen att studiebesöket skulle ha varit obligatoriskt. Rektor Johan Kant hade beslutat att det skulle vara frivilligt. Min bestämda uppfattning är att rektor Johan Kants beslut att kyrkobesöket skulle vara frivilligt, grundade sig i, att det är en årligen återkommande och uttalad tradition med välkänt innehåll (bön och välsignelse), samt han var väl medveten om att innehållet i det stod i strid med Skolverkets direktiv uttryckt i en artikel i DN Debatt 2012-11-25. Denna artikel av Skolverkets GD Anna Ekström åberopade han i ett uttalande till Haninge kommun 2012-12-12.

Vi kan här se hur ett traditionsenligt adventsfirande i en kyrka, med bön och välsignelse, plötsligt får status som “studiebesök”. Tanken att någonting som normalt är förbjudet, skulle bli godkänt bara genom att man byter namn på företeelsen, är oroväckande. Studiebesök är dessutom sällan traditionsenliga.

Vidare finns en tjänsteanteckning från ett telefonsamtal 2013-05-16 mellan läraren Pirjo Sekkeli vid Vikingaskolan och Skolinspektionens utredare Leif Eriksson. Enligt denne ska Pirjo Sekkeli ha uppgett att:

“Detta besök var inget märkvärdigt. Inför besöket berättade hon för klassen vad syftet med besöket var och vad som händer i en kyrka. Då flera elever i klassen är muslimer förs det ofta diskussion om hur olika religioner utövas och vilka ritualer som olika religioner har.”

Uttalandet från Pirjo Sekkeli är anmärkningsvärt: Noterar skolan elevernas trostillhörighet? Är elevernas eventuella trostillhörighet ens relevant för Vikingaskolan? Tillfrågas eleverna om sin trostillhörighet på lektionerna? Sker det en anpassning av undervisningen i skolan utifrån ett antagande att flera av barnen är muslimer? Utöver att vara ett uppenbart grundlagsbrott (att efterhöra någons religionstillhörighet, RF 2:2) så är den oundvikliga följdfrågan: Fungerar inte läroplanen, oavsett klassens religiösa sammansättning? Om det är på det sättet, som Sekkelis uttalande faktiskt kan tolkas som, kan då föräldrarna med förtroende skicka sina barn till Vikingaskolan i Haninge kommun?

(För den som är intresserad kan nämnas att kyrkotillhörigheten i den aktuella åldersgruppen i Haninge kommun, ligger strax under 50 % enligt Svenska kyrkans egen statistik).

I Leif Erikssons tjänsteanteckning från telefonsamtalet med Sekkeli står även att:

“Det pratades även om kyrkans innehåll inom ramen för ämnet historia då eleverna vid tiden läste om medeltiden.”

Jag var tvungen att få ett förtydligande om detta från Skolverkets utredare Leif Eriksson, som på mail till mig 2013-05-27 svarade att:

“Med kyrkans innehåll avsågs själva kyrkobyggnaden och hur den såg ut.”

För den som är intresserad av medeltiden och svensk kyrkohistoria kan det vara relevant att känna till att den aktuella S:t Eskils kyrka i Haninge byggdes 1994 och att Sverige under medeltiden de facto var katolskt.”

Camilla Grepe

2013-06-17

Skolinspektionen fattar sitt beslut:  

“Haninge kommun har följt bestämmelserna att utbildningen ska vara icke-konfessionell för eleverna och därför avslutas ärendet.”

Helt oavsett utfallet av detta beslut, vill jag uppmärksamma mina läsare på den motivering Skolinspektionen ger till beslutet. Om man går på den här linjen även i fortsättningen, kan det inte tolkas på annat sätt än att Skolinspektionen numera godkänner årligen återkommande gudstjänster med bön och välsignelse på obligatorisk skoltid: Eleven kan ju själv välja att ta emot välsignelsen!

"Skolinspektionens utredning visar att eleverna inte tvingats att delta i bönen, eleverna har vidare själva fått välja att ta emot den välsignelse som gavs av prästen. Mot denna bakgrund har eleverna inte tvingats eller uppmuntrats att delta i inslag av bekännelsekaraktär.

Mot bakgrund av det ovanstående bedömer Skolinspektionen att Haninge kommun, i förevarande fall, följt bestämmelserna om att utbildningen ska vara icke-konfessionell."