Som bloggare och debattör har jag haft nöjet att granska den nya ärkebiskopens idéer och åsikter vid ett flertal tillfällen. Här är några länkar:
Antje Jackeléns krokodiltårar
Skolavslutningen är ingen krishantering
Jackelén Skånes främsta opinionsbildare 2012
Antje Jackelén - igen
Antje Jackelén om kärleksbudskapet
Sjung en psalm, ungjävel!
Mediekommentater:
SvD förutspår splittring av kyrkan
tisdag 15 oktober 2013
fredag 11 oktober 2013
Svenska kyrkan vid skiljevägen
Kommer Svenska kyrkan att delas? Tidningen Dagen verkar vara inne på den tanken och även Kyrkans Tidning tar upp ämnet i en artikel.
En konsekvens av en delning skulle bli att det blir en tydligare profilering och uppdelning i en religiös respektive en politisk organisation. För oss som står utanför kyrkan - och som vill respekteras för vårt val - är det här en hoppingivande utveckling. Det går nämligen inte att värja sig mot den kyrka som är harmlös, trevlig, gullig och rar. Det spelar ingen roll hur mycket vi lämnat kyrkan, eller att våra barn aldrig fötts in i den - vi slipper den inte ändå. När Svenska kyrka legitimeras av sin ganska vetenskaplighet, sin ganska jämlikhet, sin ganska politiska korrekthet, sin ganska miljömedvetenhet och sitt ganska traditionsbevarande är den inget annat än en utkletad intellektuell endometrios i samhällskroppen. Det vi ser nu är förhoppningsvis början till slutet på detta.
Humanistbloggen: Dags att splittra Svenska kyrkan?
Andra som lämnat kyrkan
SvD bekymrar sig
Göran Skytte lägger pannan i djupa veck
Tillägg 2013-10-14
Nu vet vi att Antje Jackelén blev vald till ärkebiskop med en majoritet av rösterna.
SvD
En konsekvens av en delning skulle bli att det blir en tydligare profilering och uppdelning i en religiös respektive en politisk organisation. För oss som står utanför kyrkan - och som vill respekteras för vårt val - är det här en hoppingivande utveckling. Det går nämligen inte att värja sig mot den kyrka som är harmlös, trevlig, gullig och rar. Det spelar ingen roll hur mycket vi lämnat kyrkan, eller att våra barn aldrig fötts in i den - vi slipper den inte ändå. När Svenska kyrka legitimeras av sin ganska vetenskaplighet, sin ganska jämlikhet, sin ganska politiska korrekthet, sin ganska miljömedvetenhet och sitt ganska traditionsbevarande är den inget annat än en utkletad intellektuell endometrios i samhällskroppen. Det vi ser nu är förhoppningsvis början till slutet på detta.
Humanistbloggen: Dags att splittra Svenska kyrkan?
Andra som lämnat kyrkan
SvD bekymrar sig
Göran Skytte lägger pannan i djupa veck
Tillägg 2013-10-14
Nu vet vi att Antje Jackelén blev vald till ärkebiskop med en majoritet av rösterna.
SvD
torsdag 10 oktober 2013
Helt i enlighet med Skolverkets riktlinjer?
Skolverket har sammanställt en PM om skolans möjlighet att besöka kyrkan. Efter en inledande text om bakgrund och regelverk finner man huvudrubriken: “Skolor och förskolors möjlighet att besöka kyrkan eller annan religiös lokal”.
Därunder finner man fyra underrubriker, varav den fjärde handlar om konfessionella skolor, så den utelämnar jag här. Övriga tre underrubriker handlar om villkoren då skolan besöker kyrkan i studiesyfte, som skolavslutning och vid religiösa högtider. Dessa underrubriker och relevanta delar av respektive textavsnitt lyder så här:
1. Man kan besöka en kyrka, moské eller synagoga inom ramen för undervisningen
”Undervisningen kan bedrivas i skolans lokaler men det är inget som hindrar att man i studiesyfte besöker en kyrka eller en moské eller en synagoga. Man kan till exempel besöka en kyrka för att studera hur advent firas inom kristendomen.
Sådana inslag i undervisningen ska självfallet för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund. Eleverna får inte heller tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär. I undervisningen kan även psalmer som anknyter till högtiden behandlas.”
2. Skolavslutning i en icke-konfessionell skola kan beroende på innehåll och utformning hållas i en kyrka
”Avslutningen får inte utformas så att det blir en religionsutövning för eleverna. Gränsen för när en skolavslutning är ett uttryck för religionsutövning måste bedömas från fall till fall. Skolinspektionen har i ett flertal tillsynsbeslut slagit fast att om skolavslutningen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och att det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse, kan skolavslutning ske i kyrkan. Det är dock möjligt att sjunga “Den blomstertid nu kommer”, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen med skolavslutning.”
3. Även högtider med utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner kan uppmärksammas i en icke-konfessionell skola
”Det är inget som hindrar att man inom utbildningen uppmärksammar traditioner i det svenska samhället även om dessa har en utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner. Även sådana inslag måste dock utformas med beaktande av skollagens bestämmelser om en ickekonfessionell utbildning. En skola kan således uppmärksamma advent till exempel genom att tända ljus eller ha adventsljusstakar. Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap.”
Nu ska vi applicera detta på Vikingaskolan i Haninge, som jag skrev om i föregående inlägg. Notera att endast punkt 2. och 3. uttryckligen säger ifrån att varken bön, välsignelse eller trosbekännelse får förekomma. Detta nämns inte i stycke 1. som endast säger att elever inte får tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär, (vilket i sig bekräftar att inslag av bekännelsekaraktär faktiskt kan förekomma vid detta tillfälle).
Anmärkningsvärt nog så har både punkt 1. och 3. exemplifierats med advent, men med den skillnaden att i punkt 1. studerar man hur advent firas inom kristendomen, medan man i punkt 3. uppmärksammar traditionen med advent. En viktig skillnad ska det visa sig. Dessutom ska studiebesöket enligt punkt 1. för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund.
Den enda tolkning man kan göra av detta, är att det alltså är fullt möjligt att gå på advent varje år, åberopandes att det är studiebesök. Dessutom kan det vara årligen återkommande, traditionsenliga, studiebesök, vilket rektorn på Vikingaskolan tydligt förklarat. Vi kan nu se att Haninge åberopat punkt 1. och att Skolinspektionen accepterat detta. Själv vill jag hävda att Vikingaskolan ägnat sig åt punkt 3. men åberopandes punkt 1. Det vill säga, uppmärksammat traditionen advent under sken av att det är ett studiebesök. Detta årligen återkommande studiebesök, säger rektor Kant, är en tradition i sig. Rektor Kants vrängande och krängande är inte snyggt, men har förvisso varit framgångsrikt. Han och Skolinspektionen har visat att det visst är möjligt att ta med barn till kyrkan där prästen ber och välsignar - barnen kan ju välja att inte ta emot välsignelsen!
Det är nu frågan infinner sig - var Skolverkets jurister medvetna om den här luckan i regelverket när riktlinjerna togs fram? Skolinspektionen har godkänt Haninge med hänvisning till Skolverkets PM. Är detta då ett prejudikat för landets skolor att rätta sig efter? Vi kan i så fall se fram emot en strid ström av studiebesök vid allehanda religiösa högtider. När präster säger “ni behöver inte ta emot min välsignelse” friskrivs skolan från ansvar. Lärarens eventuella för- och efterarbetning vet vi faktiskt ingenting om. Tvärtom kan vi med fog misstänka att den lärare som gärna går med sina elever på religiösa högtider, kommer att ge en lätt vinklad syn på saken. Vi kan se på rektor Kants argument i artiklarna i Dagen, att åtminstone han har en tydlig agenda.
En omvänd tolkning är att Skolverket varit mycket väl medvetet om detta kryphål när riktlinjerna togs fram. Det vill säga att man med åberopande av punkt 1. skulle kunna göra sakliga och vetenskapligt grundade studiebesök i kyrkan på advent, med bön och välsignelse, till skillnad från vid punkt 3. då gudstjänsterna avskalats dessa grundläggande attribut. En invändning mot detta är att advent inte kan vara föremål för studiebesök på skoltid, då denna högtid de facto infaller på en söndag. Kyrkans erbjudande kommer då alltid att vara en fredagsbön som substitut och med skolbarn som enda målgrupp.
Ytterligare en intressant aspekt på det senare fallet, alltså att Skolverket medvetet utformat regelverket på detta sätt, är den utredning som Utbildningsdepartementet initierat. Den behandlar möjligheterna att ändra i skollagen för att tillåta skolor att besöka kyrkor vid religiösa högtider. När detta skrivs har utredningen ännu inte presenterats. Men om Skolverket redan har öppnat för detta, sparkar Jan Björklund in en öppen dörr.
Därunder finner man fyra underrubriker, varav den fjärde handlar om konfessionella skolor, så den utelämnar jag här. Övriga tre underrubriker handlar om villkoren då skolan besöker kyrkan i studiesyfte, som skolavslutning och vid religiösa högtider. Dessa underrubriker och relevanta delar av respektive textavsnitt lyder så här:
1. Man kan besöka en kyrka, moské eller synagoga inom ramen för undervisningen
”Undervisningen kan bedrivas i skolans lokaler men det är inget som hindrar att man i studiesyfte besöker en kyrka eller en moské eller en synagoga. Man kan till exempel besöka en kyrka för att studera hur advent firas inom kristendomen.
Sådana inslag i undervisningen ska självfallet för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund. Eleverna får inte heller tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär. I undervisningen kan även psalmer som anknyter till högtiden behandlas.”
2. Skolavslutning i en icke-konfessionell skola kan beroende på innehåll och utformning hållas i en kyrka
”Avslutningen får inte utformas så att det blir en religionsutövning för eleverna. Gränsen för när en skolavslutning är ett uttryck för religionsutövning måste bedömas från fall till fall. Skolinspektionen har i ett flertal tillsynsbeslut slagit fast att om skolavslutningen utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och att det inte förekommer några religiösa inslag såsom bön, välsignelse eller trosbekännelse, kan skolavslutning ske i kyrkan. Det är dock möjligt att sjunga “Den blomstertid nu kommer”, som visserligen är en psalm men som är tydligt förknippad med traditionen med skolavslutning.”
3. Även högtider med utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner kan uppmärksammas i en icke-konfessionell skola
”Det är inget som hindrar att man inom utbildningen uppmärksammar traditioner i det svenska samhället även om dessa har en utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner. Även sådana inslag måste dock utformas med beaktande av skollagens bestämmelser om en ickekonfessionell utbildning. En skola kan således uppmärksamma advent till exempel genom att tända ljus eller ha adventsljusstakar. Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap.”
Nu ska vi applicera detta på Vikingaskolan i Haninge, som jag skrev om i föregående inlägg. Notera att endast punkt 2. och 3. uttryckligen säger ifrån att varken bön, välsignelse eller trosbekännelse får förekomma. Detta nämns inte i stycke 1. som endast säger att elever inte får tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär, (vilket i sig bekräftar att inslag av bekännelsekaraktär faktiskt kan förekomma vid detta tillfälle).
Anmärkningsvärt nog så har både punkt 1. och 3. exemplifierats med advent, men med den skillnaden att i punkt 1. studerar man hur advent firas inom kristendomen, medan man i punkt 3. uppmärksammar traditionen med advent. En viktig skillnad ska det visa sig. Dessutom ska studiebesöket enligt punkt 1. för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund.
Den enda tolkning man kan göra av detta, är att det alltså är fullt möjligt att gå på advent varje år, åberopandes att det är studiebesök. Dessutom kan det vara årligen återkommande, traditionsenliga, studiebesök, vilket rektorn på Vikingaskolan tydligt förklarat. Vi kan nu se att Haninge åberopat punkt 1. och att Skolinspektionen accepterat detta. Själv vill jag hävda att Vikingaskolan ägnat sig åt punkt 3. men åberopandes punkt 1. Det vill säga, uppmärksammat traditionen advent under sken av att det är ett studiebesök. Detta årligen återkommande studiebesök, säger rektor Kant, är en tradition i sig. Rektor Kants vrängande och krängande är inte snyggt, men har förvisso varit framgångsrikt. Han och Skolinspektionen har visat att det visst är möjligt att ta med barn till kyrkan där prästen ber och välsignar - barnen kan ju välja att inte ta emot välsignelsen!
Det är nu frågan infinner sig - var Skolverkets jurister medvetna om den här luckan i regelverket när riktlinjerna togs fram? Skolinspektionen har godkänt Haninge med hänvisning till Skolverkets PM. Är detta då ett prejudikat för landets skolor att rätta sig efter? Vi kan i så fall se fram emot en strid ström av studiebesök vid allehanda religiösa högtider. När präster säger “ni behöver inte ta emot min välsignelse” friskrivs skolan från ansvar. Lärarens eventuella för- och efterarbetning vet vi faktiskt ingenting om. Tvärtom kan vi med fog misstänka att den lärare som gärna går med sina elever på religiösa högtider, kommer att ge en lätt vinklad syn på saken. Vi kan se på rektor Kants argument i artiklarna i Dagen, att åtminstone han har en tydlig agenda.
En omvänd tolkning är att Skolverket varit mycket väl medvetet om detta kryphål när riktlinjerna togs fram. Det vill säga att man med åberopande av punkt 1. skulle kunna göra sakliga och vetenskapligt grundade studiebesök i kyrkan på advent, med bön och välsignelse, till skillnad från vid punkt 3. då gudstjänsterna avskalats dessa grundläggande attribut. En invändning mot detta är att advent inte kan vara föremål för studiebesök på skoltid, då denna högtid de facto infaller på en söndag. Kyrkans erbjudande kommer då alltid att vara en fredagsbön som substitut och med skolbarn som enda målgrupp.
Ytterligare en intressant aspekt på det senare fallet, alltså att Skolverket medvetet utformat regelverket på detta sätt, är den utredning som Utbildningsdepartementet initierat. Den behandlar möjligheterna att ändra i skollagen för att tillåta skolor att besöka kyrkor vid religiösa högtider. När detta skrivs har utredningen ännu inte presenterats. Men om Skolverket redan har öppnat för detta, sparkar Jan Björklund in en öppen dörr.
måndag 7 oktober 2013
Skolinspektionen godkänner bön och välsignelse
Skolinspektionen har godkänt bön och välsignelse i den
kommunala allmänna skolan. Jag har drivit ett ärende som kan vara av
principiellt intresse om man vill se hur Skolinspektionen resonerar kring
gudstjänster med bön och välsignelse.

2012-11-30
“Sedan lång tid tillbaka har eleverna på Vikingaskolan gått till Eskilskyrkan på första advent. Detta har varit en tradition för att prata om den tradition som finns i Sverige och där kyrkoåret börjar med advent.”
Här kan man notera att det enligt Kant rör sig om en tradition att prata om en tradition vilket faktiskt är ganska intressant. Hur många fler moment i läroplanen repeteras årligen på detta sätt, genom en egen tradition? Misstanken infinner sig att det inte är kunskapen om den aktuella traditionen som ska läras ut, utan just en traditionsenlig, årligen återkommande uppmärksamhet, som är syftet. Det vill säga praktiserandet av den religiösa traditionen eller i klartext: Religionsutövning. Johan Kant skriver att han:
“klargjorde att besöket på Eskilskyrkan skulle vara icke-konfessionellt och frivilligt.” Dessutom tillägger han att “Besöket i Eskilskyrkan handlar om ett studiebesök där eleverna lär sig om religion inte i religion.”
Av detta kan vi nu dra slutsatsen att Vikingaskolan i Haninge ägnar sig åt traditionen att med traditionsenliga studiebesök i kyrkan, lära sig om den kristna traditionen advent och att detta dessutom är frivilligt.
Det haltar betänkligt i rektor Kants retorik.
“Att ta del av olika religioners ritualer är en viktig del av kursplanen i ämnet religionskunskap” Är det en korrekt tolkning att du, med detta, även inbegriper “att delta i” olika religioners ritualer? Om det är så, var går då, enligt din mening, gränsen för att skolan inte längre ska kunna anses vara icke-konfessionell enligt skollagen 1 kap. 6 §. ?
Rektor Johan Kant framhåller i sitt uttalande 12 dec 2012 att den här ritualen är tradition och årligen återkommande. Kan detta då sägas vara en del av kursplanen i religionskunskap?
Skolverket har under hösten distribuerat en vägledning för skolornas kontakt med kyrkan. Citat:
“Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap”.
Eftersom det förekommer bön och välsignelse vid Vikingaskolans besök i kyrkan, skulle jag vilja veta varför Skolverkets vägledning inte gäller för Haninge kommun?
Med vänlig hälsning
"Skolinspektionens utredning visar att eleverna inte tvingats
att delta i bönen, eleverna har vidare själva fått välja att ta emot den
välsignelse som gavs av prästen. Mot denna bakgrund har eleverna inte tvingats
eller uppmuntrats att delta i inslag av bekännelsekaraktär.
Mot bakgrund av det ovanstående bedömer Skolinspektionen att Haninge kommun, i förevarande fall, följt bestämmelserna om att utbildningen ska vara icke-konfessionell."
2012-11-30
En artikel publiceras i tidningen Dagen där det
berättas att elever i Vikingaskolan går på traditionsenlig gudstjänst i advent,
där prästen ber och välsignar. Det framgår att den aktuella kyrkan,
Eskilskyrkan, har 44 samlingar för “hundratals barn” från ett antal andra icke
namngivna skolor i Haninge kommun.

2012-11-30
Jag
skickar en anmälan till Skolinspektionen där jag citerar prästens ord ifrån
Dagen. Den 25 november har Skolverkets generaldirektör Anna Ekström och
undervisningsrådet Claes-Göran Aggebo haft en debattartikel på DN Debatt. De är
tydliga i sitt besked: ”Att skolan är icke-konfessionell innebär att det inte
får förekomma religiösa inslag som till exempel bön, välsignelse eller
trosbekännelse i utbildningen.” Jag har alltså anledning att tro att
Skolinspektionen kommer att ta min anmälan på allvar.
2012-12-11
Skolinspektionen beslutar att överlämna min
anmälan till Haninge kommun för utredning och eventuella åtgärder.
2012-12-12
Vikingaskolans rektor, Johan Kant, uttalar sig
till Haninge kommun angående adventsfirandet vid skolan. Kant skriver bland
annat:
“Sedan lång tid tillbaka har eleverna på Vikingaskolan gått till Eskilskyrkan på första advent. Detta har varit en tradition för att prata om den tradition som finns i Sverige och där kyrkoåret börjar med advent.”
Här kan man notera att det enligt Kant rör sig om en tradition att prata om en tradition vilket faktiskt är ganska intressant. Hur många fler moment i läroplanen repeteras årligen på detta sätt, genom en egen tradition? Misstanken infinner sig att det inte är kunskapen om den aktuella traditionen som ska läras ut, utan just en traditionsenlig, årligen återkommande uppmärksamhet, som är syftet. Det vill säga praktiserandet av den religiösa traditionen eller i klartext: Religionsutövning. Johan Kant skriver att han:
“klargjorde att besöket på Eskilskyrkan skulle vara icke-konfessionellt och frivilligt.” Dessutom tillägger han att “Besöket i Eskilskyrkan handlar om ett studiebesök där eleverna lär sig om religion inte i religion.”
Av detta kan vi nu dra slutsatsen att Vikingaskolan i Haninge ägnar sig åt traditionen att med traditionsenliga studiebesök i kyrkan, lära sig om den kristna traditionen advent och att detta dessutom är frivilligt.
Det haltar betänkligt i rektor Kants retorik.
2012-12-13
En mailväxling äger rum mellan rektor Johan Kant och Monica
Hjort von Zeipel, kompetensstrateg i Haninge kommun, om varför kyrkobesöket
inte var obligatoriskt. Kants uttalande till kommunen har fått Hjort von Zeipel att
funderar över:
“om det är undervisning i religion och inte utövande av religion,
varför är det då frivilligt om det sker på undervisningstid? Kan inte just
frivilligheten ses som att det kanske är ett visst utövande?”
Rektor Kant svarar henne:
“Anledningen till
att det är frivilligt är att alla studiebesök utanför skolan kan vi inte, som
jag ser det, tvinga eleverna. Det kan vara på riksdagshuset eller i en
synagoga. Jag har själv varit med om det flera gånger, att elever inte vill
följa med till riksdagshuset, trots att det är en del av undervisningen och då
har dessa elever fått gå med någon annan klass.”
2013-02-13
Haninge kommun meddelar beslut med anledning av
mitt klagomål. Om rektorn sägs följande:
“Utöver sina tidigare argument
tillägger han att “Det är sedan lärarens uppgift att problematisera
studiebesöken och förklara hur svenska traditioner hör ihop med kristendomen.
Detta för att skapa förståelse för andra människor och deras tro och för att
skapa förståelse för varför religion finns”. "
Återigen ser vi att de årligen återkommande gudstjänsterna
benämns “studiebesök” av rektorn. Varje år ska dessutom läraren repetera hur
svenska traditioner hör ihop med kristendomen, vilket får mig att tro att
rektorn inte har någon högre tanke om sina elevers fattningsförmåga. Dessutom
är det ett intressant argument att detta skulle “skapa förståelse för andra
människor och deras tro och för att skapa förståelse för varför religion
finns”. Vilka “andra människor” syftar rektorn på då? Ska kristna elever genom
dessa kristna studiebesök få förståelse för andra religioners traditioner eller
är det omvänt de icke-kristna, inräknat ateister och annat löst folk, som ska
bibringas förståelse för det kristna? Det finns anledning att stanna upp vid det här argumentet,
då det ofta används inom kristen retorik för att försvara religiösa (läs
kristna) inslag i undervisningen. Det är också en märklig metod för att skapa förståelse för
varför religion finns. Och om så är fallet - är inte målgruppen lite väl ung
för at kunna greppa den frågan?
2013-02-20
Tidningen Dagen har en uppföljande artikel i
ämnet med den lätt triumfatoriska rubriken ”Elevernas kyrkbesök borde varit
obligatoriskt”. Dagen skriver:
”Vikingaskolan i Haninge gjorde inget fel när
eleverna före jul fick besöka en adventsgudstjänst med bön och välsignelse. Det
slår kommunen fast, och ger samtidigt skolan uppläxning - samlingen borde ha
varit obligatorisk.”
Artikeln avslutas: ”Marin Jägerbert, kanslichef på Haninge
kommuns utbildningsförvaltning, menar att skolan även i fortsättningen kan
anordna den här sortens studiebesök i kyrkan.
- Det viktiga är hur man för- och efterarbetar besöket. Att
ta del av olika religioners ritualer är en viktig del av kursplanen i ämnet
religionskunskap, säger han. Han tillägger att om en anmälare fortfarande tycker att det
finns problem på skolan, kan denne vända sig till Skolinspektionen för vidare
utredning.”
2013-02-20
Mailväxling mellan mig och kanslichef Martin
Jägerbert:
"Hej Martin!
Du citeras i
tidningen Dagen angående Vikingaskolans deltagande i Eskilskyrkans gudstjänst. Jag förbereder en tidningsartikel i ämnet och vill kontrollera med dig
om du anser dig vara korrekt citerad av Dagen? Dagen uppger att du säger:
“Att ta del av olika religioners ritualer är en viktig del av kursplanen i ämnet religionskunskap” Är det en korrekt tolkning att du, med detta, även inbegriper “att delta i” olika religioners ritualer? Om det är så, var går då, enligt din mening, gränsen för att skolan inte längre ska kunna anses vara icke-konfessionell enligt skollagen 1 kap. 6 §. ?
Rektor Johan Kant framhåller i sitt uttalande 12 dec 2012 att den här ritualen är tradition och årligen återkommande. Kan detta då sägas vara en del av kursplanen i religionskunskap?
Skolverket har under hösten distribuerat en vägledning för skolornas kontakt med kyrkan. Citat:
“Det är också möjligt att ha till exempel en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent. En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap”.
Eftersom det förekommer bön och välsignelse vid Vikingaskolans besök i kyrkan, skulle jag vilja veta varför Skolverkets vägledning inte gäller för Haninge kommun?
Med vänlig hälsning
Camilla Grepe"
Martin Jägbert svarar så här:
”Hej Camilla. Här nedan svarar jag på dina tre frågor.
Nej, det är inte en korrekt tolkning att denna formulering
även inbegriper “att delta i” olika religioners ritualer.
Skolan avgör själv vilka studiebesök som klasser ska göra.
Även kommande studiebesök måste förstås hålla sig inom ramen för gällande
regler på området.
Haninge kommun har tagit del av Skolverkets juridiska
vägledning från oktober 2012, och även hänvisat till denna i uppföljningen av
klagomålet under rubriken rättsliga utgångspunkter.
Med vänlig hälsning
Martin Jägerbert
2013-05-27
Jag erbjuds möjligheten att lämna “synpunkter på
uppgifter i huvudmannens yttrande, avseende anmälan om konfessionella inslag i
utbildningen vid Vikingaskolan i Haninge kommun. Dnr 41-2013:1410”
Jag skriver följande:
"Bakgrund
Vikingaskolans rektor, Johan Kant, låter sig intervjuas i
tidningen Dagen 2012-11-30 där han uppger att han inte ser några problem med
att prästen ber och läser välsignelse över eleverna i hans skola. Några citat
ur artikeln:
“De har i många år besökt adventssamlingarna i Sankt Eskils
kyrka. Rektor Johan Kant tycker att besöken är jätteviktiga.”
“För Vikingaskolan är det tradition att besöka S:t Eskils kyrka i adventstid varje år. Johan Kant tog upp Skolverkets debattartikel med sina lärare i måndags, eftersom många klasser planerat att besöka kyrkan i veckan. Han ser ingen motsättning med besöken och Skolverkets direktiv, trots att prästen som leder samlingarna både ber och läser välsignelsen över barnen.”
“Men i vårt fall handlar det om att lära ut tradition, inte religion (sic!), och det är vad vi tydliggjorde i måndags.”
“För Vikingaskolan är det tradition att besöka S:t Eskils kyrka i adventstid varje år. Johan Kant tog upp Skolverkets debattartikel med sina lärare i måndags, eftersom många klasser planerat att besöka kyrkan i veckan. Han ser ingen motsättning med besöken och Skolverkets direktiv, trots att prästen som leder samlingarna både ber och läser välsignelsen över barnen.”
“Men i vårt fall handlar det om att lära ut tradition, inte religion (sic!), och det är vad vi tydliggjorde i måndags.”
“I vårt samhälle finns det så lite religion, så för mig
känns det viktigt att eleverna får höra om att det finns många miljarder
människor som tror på en gud. Kristendomen en del av vår historia och kultur,
och det är viktigt att lyfta fram det. Traditioner (sic!) är viktiga, eftersom
det ger människan något att hålla i.”
Detta var bakgrunden till min ursprungliga anmälan, då skolan inte ska praktisera kristna eller andra religiösa traditioner. Skolans uppgift är att sakligt och objektivt utbilda om religion och då ingår teoretisk kunskap om respektive religions traditioner i detta.
Detta var bakgrunden till min ursprungliga anmälan, då skolan inte ska praktisera kristna eller andra religiösa traditioner. Skolans uppgift är att sakligt och objektivt utbilda om religion och då ingår teoretisk kunskap om respektive religions traditioner i detta.
Mina synpunkter på huvudmannens yttrande:
Haninge kommuns grundskolechef, Johannes Pålsson, meddelar
Skolinspektionen 2013-04-22 att utbildningsförvaltningen betraktar detta som
ett studiebesök, då prästen informerats om att avsikten med besöket är att det
ska vara ett studiebesök. Detta påstående motsägs uttryckligen av prästen
själv, som i en artikel i Dagen 2012-11-30 säger:
“Jag är kallad till präst och det innebär att jag är kallad
till att sprida det glada budskapet. Om vi inte får prata om Gud i kyrkan är
det ingen idé att skolorna kommer hit.”
Vidare konstaterar grundskolechefen att studiebesöket skulle
ha varit obligatoriskt. Rektor Johan Kant hade beslutat att det skulle vara
frivilligt. Min bestämda uppfattning är att rektor Johan Kants beslut att
kyrkobesöket skulle vara frivilligt, grundade sig i, att det är en årligen
återkommande och uttalad tradition med välkänt innehåll (bön och välsignelse),
samt han var väl medveten om att innehållet i det stod i strid med Skolverkets
direktiv uttryckt i en artikel i DN Debatt 2012-11-25. Denna artikel av
Skolverkets GD Anna Ekström åberopade han i ett uttalande till Haninge kommun
2012-12-12.
Vi kan här se hur ett traditionsenligt adventsfirande i en
kyrka, med bön och välsignelse, plötsligt får status som “studiebesök”. Tanken
att någonting som normalt är förbjudet, skulle bli godkänt bara genom att man
byter namn på företeelsen, är oroväckande. Studiebesök är dessutom sällan
traditionsenliga.
Vidare finns en tjänsteanteckning från ett telefonsamtal
2013-05-16 mellan läraren Pirjo Sekkeli vid Vikingaskolan och Skolinspektionens
utredare Leif Eriksson. Enligt denne ska Pirjo Sekkeli ha uppgett att:
“Detta besök var inget märkvärdigt. Inför besöket berättade
hon för klassen vad syftet med besöket var och vad som händer i en kyrka. Då
flera elever i klassen är muslimer förs det ofta diskussion om hur olika
religioner utövas och vilka ritualer som olika religioner har.”
Uttalandet från Pirjo Sekkeli är anmärkningsvärt: Noterar
skolan elevernas trostillhörighet? Är elevernas eventuella trostillhörighet ens
relevant för Vikingaskolan? Tillfrågas eleverna om sin trostillhörighet på
lektionerna? Sker det en anpassning av undervisningen i skolan utifrån ett
antagande att flera av barnen är muslimer? Utöver att vara ett uppenbart
grundlagsbrott (att efterhöra någons religionstillhörighet, RF 2:2) så är den
oundvikliga följdfrågan: Fungerar inte läroplanen, oavsett klassens religiösa
sammansättning? Om det är på det sättet, som Sekkelis uttalande faktiskt kan
tolkas som, kan då föräldrarna med förtroende skicka sina barn till
Vikingaskolan i Haninge kommun?
(För den som är intresserad kan nämnas att
kyrkotillhörigheten i den aktuella åldersgruppen i Haninge kommun, ligger strax
under 50 % enligt Svenska kyrkans egen statistik).
I Leif Erikssons tjänsteanteckning från telefonsamtalet med
Sekkeli står även att:
“Det pratades även om kyrkans innehåll inom ramen för ämnet
historia då eleverna vid tiden läste om medeltiden.”
Jag var tvungen att få ett förtydligande om detta från
Skolverkets utredare Leif Eriksson, som på mail till mig 2013-05-27 svarade
att:
“Med kyrkans innehåll avsågs själva kyrkobyggnaden och hur
den såg ut.”
För den som är intresserad av medeltiden och svensk
kyrkohistoria kan det vara relevant att känna till att den aktuella S:t Eskils
kyrka i Haninge byggdes 1994 och att Sverige under medeltiden de facto var
katolskt.”
Camilla Grepe
Camilla Grepe
2013-06-17
Skolinspektionen fattar sitt beslut:
“Haninge kommun har
följt bestämmelserna att utbildningen ska vara icke-konfessionell för eleverna
och därför avslutas ärendet.”
Helt oavsett utfallet av detta beslut, vill jag uppmärksamma mina läsare
på den motivering Skolinspektionen ger till beslutet. Om man går på den här
linjen även i fortsättningen, kan det inte tolkas på annat sätt än att
Skolinspektionen numera godkänner årligen återkommande gudstjänster med bön och
välsignelse på obligatorisk skoltid: Eleven kan ju själv välja att ta
emot välsignelsen!
Mot bakgrund av det ovanstående bedömer Skolinspektionen att Haninge kommun, i förevarande fall, följt bestämmelserna om att utbildningen ska vara icke-konfessionell."
tisdag 1 oktober 2013
Hägglunds svåra val
Tidningen Dagen rapporterar att Kristdemokraterna ska hålla sig kvar över 4-procentspärren med hjälp av marknadsundersökningar av vad väljarna vill ha:
" Forskarna tog reda på vad folk tyckte i en mängd olika frågor. Sedan ställde man svaren mot vad de politiska partierna i Sverige står för. Svaret blev smått sensationellt, sa Göran Hägglund, som landade i slutsatsen att det är dags för KD att hitta de där 13 procenten som egentligen är kristdemokrater."
Själv ställer jag mig frågande till om 13 procent av väljarkåren vill se sig representerade av Trosrörelsen?
" Forskarna tog reda på vad folk tyckte i en mängd olika frågor. Sedan ställde man svaren mot vad de politiska partierna i Sverige står för. Svaret blev smått sensationellt, sa Göran Hägglund, som landade i slutsatsen att det är dags för KD att hitta de där 13 procenten som egentligen är kristdemokrater."
Själv ställer jag mig frågande till om 13 procent av väljarkåren vill se sig representerade av Trosrörelsen?
torsdag 26 september 2013
fredag 20 september 2013
Är religionen en privatsak i regeringen?
Just
nu väntar vi på en utredning som tilllsatts för att utreda
möjligheterna till gudstjänster inom den icke-konfessionella skolan. Tre
ministar, "påkristningstrojkan" bestående av Hägglund, Björklund och
Attefall driver detta. TRE ministrar är engagerade samtidigt som nyutnämnda arbetsmarknadsminister Svantesson menar att religionen är en privatsak?
Nä, uppenbarligen inte, om man ska tro hennes kollegor i regeringen.
Nä, uppenbarligen inte, om man ska tro hennes kollegor i regeringen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

.jpg)
