Kristen lobbyism i skolan

Det kan knappast vara en nyhet att Alf Svensson sedan länge passerat sitt sista bäst-före-datum när det gäller att respektera människor med en annan livsåskådning än hans egen. I SvD Brännpunkt lyckas han dessutom med konststycket att hävda den kyrkliga skolavslutningens betydelse för förståelsen av operan Simson och Delila. Bara för att ta ett exempel ur högen.

När jag läser hans gammelmansmästrande utgjutelser över rektorn som stoppade skolavslutningarna i kyrkan kan jag inte låta bli att tro att han nog gärna skulle ta till någon av äldre tiders hjälpmedel för att få pli på den uppstudsiga damen: En stund i skamstocken har ingen mått dåligt av.

För det kristna kärleksbudskapet till trots – någon frihet att tacka nej gives icke av kristen vän av ordning. För hur skulle världen se ut om alla for runt och hade egna åsikter om vilka kulturarv och traditioner de ville odla utom räckhåll för Alf Svenssons gudibehagliga kontroll och överinseende?

För oss som på nära håll studerar den kristna lobbyismen, kallad Skolkyrkan och som enligt egen uppgift idag har foten inne i 1200 klassrum, är det lätt att genomskåda hans argument. För den samlade kristenheten kämpar idag för sin överlevnad i det sekulära samhälle där fri kunskap har slagit undan benen på de religiösa förklaringsmodellerna.

..................
"Att vara skolpastor innebär:
Att på Guds uppdrag i skolmiljö tillsammans med kristna inom skolan, i ord och handling förkunna Guds frälsning och föra människor till tro på Herren Jesus.
Att hjälpa elever, lärare och andra på skolan att växa i tro och erbjuda möjligheter att finna och utveckla en relation till Jesus Kristus i vardagen." Källa

..................
"Målet med Bibeläventyret är...
...att bygga ett förtroende för Bibeln hos barn i skolan
...att hjälpa lärarna att undervisa Gamla Testamentet
...att hjälpa församlingarna att bygga goda relationer till skolan" Källa

Hanne Kjöller – igen

Missa inte Hanne Kjöllers ledare i dagens DN. Den handlar om kvinnan som låg död i sex veckor i sin servicelägenhet. Men när jakten på syndabockar startar undviker Hanne Kjöller att följa med ner i sentimentalitetsträsket, utan visar återigen sin osvikliga förmåga att hålla blicken klar: "Var får man dö?"

Sanningen om "den religiösa dräkten"

"Lita aldrig på det du läser i en tidning". Ett uttjatat påstående men likväl värt att påminna om ibland. Som nu, när rubriksättaren i tidningen Dagen skriver:

"Skolavslutning i religiös dräkt tillåten"

Ett intressant påstående, för i brödtexten kan man läsa att Ragnar Eliasson på Skolverket i själva verket säger:

"En skolavslutning som innehåller något inslag av svensk eller annan tradition med "religiös dräkt" kan vara tillåten om betoningen inte ligger på det religiösa inslaget".

Lite skillnad alltså. Hela intervjun kan läsas här den innehåller mycket av intresse för den som vill fördjupa sig i frågan om konfessionella inslag i undervisningen. Värt att lägga märke till är Ragnar Eliassons slutsats som han sammanfattar i detta citat:

"Om lärare upplever att en viss undervisningsplanering innebär risk för att ”gå över gränsen” bör en försiktighetsprincip vara vägledande. Undervisningen ska läggas upp så att varje elev kan delta."

Lägg det där sista på minnet.


Dagen
Dagen
Dagen

Stolpskott

Fotbollsföreningen har bara fått positiv respons säger marknadschefen Staffan Roth om årets julkalender som i likhet med förra årets har ett tydlig kristet budskap:

”Kalmar FF ska vara politiskt och religiöst neutralt och vi är måna om att våra samarbetspartners ska passa in i vår profil. Det gör Svenska kyrkan"

Detta kan man läsa i den religiöst neutrala Kyrkans Tidning.

Barometern

Lennart Koskinen trampar i klaveret

Svenska kyrkan verkar ha flyttat in sin söndagsskola i skolorna på Gotland. Nu växer kritiken mot att prästerna sjunger psalmer, ber böner och välsignar skolbarnen i de gotländska klassrummen.

Kritiken möts av en harmsen oförståelse från kyrkligt håll. Läs Lennart Koskinens mailsvar till Knut Stahle efter intervjun på Radio Gotland den 9 december. Knut svar är utmärkt, men jag
tar mig frihet att citera "Bullens" träffsäkra bloggkommentar:

"Koskinen och svenska kyrkan har en osviklig förmåga att glida i skolsammanhang. Kyrkan erbjuder sig att i sammarbete med skolan hålla ett antal lektioner i överenstämmelse med de lagar och regler som styr skolans verksamhet. Sen bara "råkara" man be lite med barnen. Eller "råkar" predika och välsigna lite på skolavslutningen. Har Svenska Kyrkan problem att tolka och förstå de lagar och förordningar som gäller i skolan eller? Har Kyrkan någon egen moralisk uppfattning som de tycker står över lagen?"

Sen kan man passa på att läsa lite i Kyrkolivsutskottets betänkande Kl 2005:7, vars överläggningar Lennart Koskinen deltog i:

”Konfirmandarbetet är liksom skolarbetet i hög grad beroende av personliga relationer. I de församlingar där det finns en god relation till de unga redan i tidig ålder finns det också större förutsättningar att rekrytera konfirmander.”

11 dec SR P4 Gotland: Präster i klassrummet fråga för politikerna
9 dec SR P4 Gotland: Ingen bön i skolan enligt Skolinspektionen
9 dec SR P4 Gotland: Lennart Koskinen besviken på reaktionerna
9 dec SR P4 Gotland: Skolpolitikern ångrar beslut om kyrkan
8 dec SR P1 Lunchekot (15.15 minuter in i programmet)
8 dec SR P4 Gotland: Föräldrareaktioner
8 dec SR P4 Gotland: Om kyrkans aktiviteter i skolan

Vem tänder stjärnorna - kyrkans projekt för att nå eleverna


:::::::::::::::::::::
Dagen
Dagen
Tre religiösa personer intervjuas om barns behov av andlighet i Dagen.

Svenska kyrkan anställer skolmuslim

Den mångreligiösa skaran vid miljömötet i Uppsala hade knappt checkat ut förrän Svenska kyrkan bjuder upp till nya piruetter
på den politiska korrekthetens nattgamla is.

Idag är det tidningen Dagen som snappat upp att Umeå stadsförsamling ska anställa en muslim. Muslimen ska ingå i ett skolprojekt tillsammans med en präst och en pedagog för att möta elever i årskurs 7. Prästen Susanne Dahl säger:

”Jag anser att Svenska kyrkan har ett ansvar att delta i och skapa rum för interreligiösa möten och dialog och det bör märkas också i hur vi som kyrka och församling arbetar”

Man söker en aktivt troende muslim som är öppen för dialog. Minsann. Av detta kan man dra slutsatsen att när ”kyrka och församling arbetar” för att ta sig in i skolan, är alla medel tillåtna.

Kan någon tipsa Dalia?

Anders Wejryd och kyrkans 25 miljarder

.
”Gud, Allah och Shiva verkar vara överens. Nu vore det märkligt om inte politiska ledare kunde bli det också.”

Detta kunde man läsa inför Interfaith Climate Summit i Uppsala den 28–29 november, klimatmötet som ärkebiskop Anders Wejryd inbjudit till. Ett trettiotal andliga ledare från hela världen, alla med en stark tro på sina respektive gudar, har undertecknat manifestet.

Men tror de över huvud taget på sin egen förmåga att som människor och samfund åstadkomma en förändring till det bättre för miljön och klimatet?

Det är lätt att skriva under ett manifest för att sedan vända sig till allmogen och politikerna med en uppmaning att agera. Men trovärdig blir man först när man är beredd att agera själv och leva som man lär.

Svenska kyrkan sitter på en mycket stor förmögenhet. Låt oss därför göra ett tankeexperiment: med sina 25 miljarder att investera i aktier har kyrkan förutsättningar att skapa ett eget enprocentmål för miljön.

Detta skulle innebära att man flyttade över en procent av sina aktieinnehav till miljötekniksektorn, förslagsvis från bolag som Chevron Texaco, Statoil, BMW och Walt Disney.

Cleantech är idag den vedertagna benämningen på miljöteknikbranschen. Den definieras brett och innefattar olika typer av produkter, tjänster och processer som alla har det gemensamt att de möjliggör en högre effektivitet till lägre kostnad och markant reducerar eller helt eliminerar miljöpåverkan.

En enda procent av kyrkans aktieinnehav skulle betyda en investering på 250 miljoner kronor. Det är nästan lika mycket som den totala investeringen i cleantechbranschen under 2006 eller nästan lika mycket som investerades under första halvåret 2008.

Ett högst betydande tillskott, med andra ord.

Den svenska cleantechbranschen är högaktuell. En majoritet av ventureaktörerna i Svenska riskkapitalistföreningen anger området som det mest intressanta för framtida riskkapitalinvesteringar.

Idag finns olika statliga stödformer för bolag i uppstartskedet. Likaså finns det intresse från privata kapital för uppköp av mogna verksamheter.

Men samtidigt som branschen betraktas som glödhet saknar många lovande bolag riskkapital i expansionsfasen. Här finns alltså möjlighet att göra en kvalificerad insats som riskkapitalist i den finansiella flaskhals som uppstår då ett bolag tar steget från idé till produktion.

Menar Anders Wejryd och Svenska kyrkan allvar med sitt engagemang för miljön och klimatfrågan? I så fall vore det en naturlig åtgärd att se över sina aktieinnehav.

Även den som betalar tusen­tals kronor i medlemsavgift varje år, och som nu med gröna argument ska övertygas om att stanna kvar i gemenskapen, har anledning att bejaka att kyrkans miljö- och klimatengagemang blir något mer än en läpparnas bekännelse.

Upp till bevis, Wejryd. Satsa en procent för ett bättre liv före döden.

Artikeln publicerades 8 dec på SvD Brännpunkt

Sydsvenskans ledarblogg
Dagen
MiljöAktuellt